Aftonbladet – 13 juli 1857, sida 2

Vi ha redån yttrat, att vi godkänna utskottets motiver för medicinska fakultetens flyttsinr, men kunna ej annat se, än att största delen af dem skulle kunna lämpas på ett förslag att förflytta den juridiska fakulteten ja hela universitetet, till hufrudstaden. Utan att terföre bestämdt motverka ett möjligt beslut rörande den medicinska fakulteten ensam, tro vi dock att nämde förslag, på deh punkt af utveckling och mognad, på hvilken den stora frågan nu börjar befinna sig, icke är af så öfvervägande vigt, att det skulle nu ensamt kräfva ett afgörande, med undanskjutande af hela frågan i öfrigt. Dess framställande är dessutom, till och med oklokt af reformens vänner; emedan det -hos universitetets. egna målsmän -otvifvelaktigt skall röna ett långt skarpare motstånd än ett förslag om hela universitetets flyttning. Må Karolinska institutet erbålla rätt att kreera medicine doktorer. Detta beslut kan blifva af lika stöf praktisk betydelse, som medicinska fakultetens hitflyttning; det medför: också icke en skillings kostnad, och är förestafvadt af den enklaste billighet och; rättvisa. . Ty den både utländska och svenska rätts, som Acmiprosten Knös i sin reservation åberopar, och enligt hvilken det fullständigare läroverket, hvars elever genomgå en betydligt längre och grundligare kurs, icke skulle för dem kunna vindicera samma officiella, erkännande, samma rättighet till anställning i statens itjenst, som den ofullständigare läroanstalten gör för dem; som genomgått en mindre kurs, kan både för svenskt och utländskt sundt förnuft icke blil någonting annat än en-örätt. Men denna frå: ga har egentligen i öch för sig ingenting att göra med den om universitetets flyttning, och mån -måste-i sanning: förvåna sig öfver att utskottet vid pröfningen af denna fråga, hvad ten egentligen positiva delen af dets förslag I sngår, kommit till ett resultat, som förhåller sig till motionärernes förslag ungefär som yxeskaft till Guds fredy; Åtskilligt afi hvad för öfrigt i den nämda reservationen yttras, såsom om vigten af att icke sammanblanda teori och praxis, om den stjufI noderlighet; som rikets. ständer skola ha viist Universitetet, och hvarigenom det icke är möjligt äfven för de mest ansträngda bemödanden att 88 som sig borde hålla det vetenskapliga lifvet vid: makt 0::s. v:, finnes mera omständligt utfördt i den af oss flera gånger mnämda, från Upsala utgångna ströskriften i ämnet (Hafvudstad och universitet. Reflek tioner i-anledning-af frågan om Upsala .universitets flyttningj 35 sid. 8:0): Nämde skrift lärer Väl, attdömaaf den särdele8 vigtiga min författaren tager sig och at 1et utpuffande af dess förträfflighet och ofelbarhet, som skett uti åtskilliga i Svenska Tidningen införda bref från Upaala, egentligen vara ämnad att med: det: lånta skånet af akadamisk vishet ;uti den uppsalienska kälkboörgerlighetens intressegöka en gång för alla riktigt grundligt afvisa: de barnsliga och vattenhal; ig2 allmänsatser och exklamätioner-i hvilka I hela pressen med en tilltagande ifver och härdighet yrkar universitetets flyttning till hufvudstaden; och hvilka (rysansvärdt att omtalal) inom Upaslätiniversitetets eget klassiska och helgade område, i stället för att fram-Å kalla en allmön och djup indignation; med hvarje dag vinna allt mera verkännande och mötas af motsvarande åsigter och sträfvanden hos den yngre generation, som icke kunnat stelna i äkta upsaliensisk förnägihet och isoleringslusta. Författaren till denna skrift har sammanfattat den argumentation i afseende på universitetsflyttningen; hvilken under en följd af år varit idislad i tidningsartiklar och särskilta skrifter, och hvilken han här företager sig att nedgöra, uti följande trenne punkter: 1) Hufvudstaden kunde behöfva ett universitet. 2) I senare tider hafva universiteterna efterhand blifvit flyttade från småstädefna, såsom för dem otjenliga lokaler. 3) Upsala universitet skulle få ett helt annat lif, om det flyttade8 till Stockholm. ; Den fiffighet hos författaren, söm vi vid första omnämnandet af skriften anmärkt, ligger egentligen uti hans talang att efter ett engelskt ordstäf sjelf göra en man af halm och sedan slå ned honom. Han anför motsidans hufvudskäl på ett sådänt sätt, att det sedermera, och då han äfven tager till hjelp en och annan -lämplig: förvridning af hvad pressen yttrat i-andra ämnen samt ett och annat. törbiseende af de: mest talande fakta, just då ban hänvisar till det faktiska, blir honom lätt att spela.-segervinnare. Hufvudstaden kunde behöfva ett universitet är; som sagdt, den första sats, som han upptager till vederläggning och som ger honom anledning till hvarjehanda utfall emot och en nedsättande skildring af Stockholm. Men en dylik sats har oss veterligen icke framträdt såsom någon hufvudbeståndsdel i det räsonnemang, som förts af dem, hvilka yrkat universitetets flyttning.: Det yrkande,. som man från den sidan oförtrutet framstält och utan tvifvel framgent kommer att göra gällande, är det, att Sverge behöfver ett universitet i sin hufvudstad. Att Stockholms stad skille skörda åtskilliga fördelar af universitetets hitflyttning, är väl otvifvelaktigt; men-härpå.-kan icke i väsentligare mån reflekteras, lika litet som på den ekonomiska förlust, som nämde åtgärd möjligen skulle medföra för Upsala kommun. En enskilt stads intresse är ett privatintresse, så snart det gäller hela staten och hvad som för den är skadligt eller gagneligt. Vi erinra oss ännu icke ha sett någon förfäkta univerÅesitetsflyttningen särskilt ur Stockholmsintressets synpunkt. Man bar sökt visa, att detär hela vår andliga odling, utvecklingen af Jåga ben, lång kropp, slokiga öron och store tappar på käkarna., Emellertid skall bror veten, fortsatte her: Klageling -att jag . blef. litet orolig, och när Sam. ham: Sön ll: ofta dame. ine örn FA ER EK REA naSoae 9