Aftonbladet – 9 juli 1857, sida 2

RR EN sr nee Av ann a nan REINE .Itråkigt. Plötsligen, sedan hon fästat krönan böjde hon sig ned och kysste mig på pannan Då kände jag några varma tårar uilla ned från I hennes kinder och fälla på mig. CERT Amy; Amy ! ropade jag, gråter du ?s och störtade upp. Ja! hon gret, det var första gången Jag i Ide qvicka ögonen såg några tårar. Det måste kostat på, ty anletsdragen voro spända och sig olika, och ändå var hon det skönaste jag sett. Gråt icke, Amy !l återtog jag bekymrad; hvad gråter du för ?s 8.08. 085 : Amy började skratta, men det var hårdt och tvunget, och oupphörligt ville tårarne åter fram. Hvarföre, goda Amy, gråter du ? Åh du, jag är så kuriös Jag; eljest skulle det väl egentligen varit du, som skulle ba gjort mig till en riktig flickstackare, sådan som de-skola vara efter faststäld modell.x Ja, försök att bli af ined dina Pojkidgero, sade jag helt guävernantsaktigt, Jay ser du, deri ligger just konsten. Jag är inte så dum att jag icke ser, att jag är olik andra; men, Cecile, (hon såg ner, hon darrade märkbart), men det kan ej bli annorlunda — jag kan ej vara annorlunda än Jag LJ ido; Amy, du har en stark vilja., Men dupv, återtog hon. och lutade sig till mitt öra, vet du, det står w i bibeln; fäder. nas missgerningar gå in till barnen i tredje : och fjerde led. : Ja, om de gå i deras fotspår. Ja, så är det, Cecile, så är det; farväl med dig, du den enda jemnåriga vän jag egt, len enda, som åtminstone har ursäktat Amy ch sökt förklara henne; farväl. Hon föll nig i famnen och kysste mig flere gånger på nunnen, pannan och kinderna. : POOR SR