Aftonbladet – 8 juli 1857, sida 3

(Illustr: Tidning.) —— Femtio -tyska prinsessor att bortgifta. Under denna titel finner man i tidningen Siecle för den 1 dennes följande lilla artikel: Ett tyskt blad; som utkommer i Braunschweig, har nyligen styrkt, att i närvarande ögonblick det finnes, icke i hela verlden. icke ens i Europa, utan endast och allenast i Tyskand, 50 giftvuxoa prinsessor. Samma tidning upp lyser ej, huruvida det förefinnes ett lika stort antal giftvuxna prinsar; mensen i Almånack de Gothä ganska-hemmastadd person har försäkrat oss; att årligen födas betydligt flera prinsessor än prinsar; samt att efter em noggrann beräkning antalet af unga europeiska prinsar, som äro 18 år eller något derutöfver k-apt uppgår till tjugo. Här ha vi alltså ungefär trettio prinsessor, alla utan tvifvel unga och sköna. allarmed mer eller mindre kungligt blod i sind ådror, mef utsatta för det olyckliga valet att antingen förblifva. gamla ungmör eller ock gifta sig med simpla adelsmän: Redan sedan längre tillbaka se vi döttrar af adelsmän icke sky att gifta sig med rika ofrälsemän; och vi frågar oss; ickeutancen viss.fasa; om verkligen färstliga och aristokratiska slägter sålunda skolå steg för steg gå att förlora sig uti den stora demokratiska hvirfvel, hvilken likt en jemt stigande flod hotar att öfversvämma de moderna samhällena. Det ligger uti detta förhållande med de 50 tyska prinsessorna ett symptom till förfall, som vi vördsamt underställa. deras uppmärksamhet, hvilka äro betänkta på att omorganisera samhället på dess gamla grundvalar, och som vilja återställä förstfödslorätten, förändra lagarne om egendom os s: v. Om nu bland dessa 50 prinsessor det finnes 30; som äro blottstälda för faran att nödgas gifta sig med blotta. dödliga. huru går det. då med de goda gru dsatserna? Skola väl bördsprivilegierna komma att försvinna? Måtte Gud från Tyskländ afvända en så stor olyckel Iändamål att söka besvärja densamma, ha! vi ansett af nöden, att genom större spridning åt den tyska tidvingens uppgift bringa tillv all verldens prinsars kännedom, att det i närvarande stund inom Tyskland finnes femtio prinsessor, som uppnått eller öfverskridit den. ålder; som är bestämd för äktenskap. — Österrikes örlogsflotta; Den österrikiska marinen bestär, enligt en officiel upptift, af 1 skruflinieskepp (100 kationer);.5 segelfregatter (165 kanoaer), 3 skruffregatter (129 kanoner), 5 segelkorvetter (74 kanoner), 2 skrufkorvetter (44 kanoner), 4 hjulkorvetter (25 kanoner), 8 avisoångfartyg (23 kanoner), 7 briggar (112 kaävoner), 5 skonertar (20 kanoner), 5 goeletter (50 kanoner), 2 pråmar (24 kanoner), 1 bombkanonslup (10kanoner),-52 kanonbåtar (174 käooner) samt 9 transportfartyg: Härtill komma dessutom till hamnarnes försvar 5 flytande batterier: Inalles räkovar således Österrikiska rhärinen för närvarände 109 örlogsfartyg med 850 kanoner: År 1852 uppgick dess effektiva styrka blott till 104 fartyg med 742 kanoner; den har följaktligen på fyra år ökats med 5 fartyg och 208 kanoner. —Storartad konsert. Den 15; 17 och 19 Jun: safs i kristallpalatset i Sydenbåm den mest storrtadekonsert, hvarom de musikaliska annalerna hafva-att förtälja. Konserten bestod uteslutande af nusik utaf Händel, hvilken; såsom bekant-är, jemte Haydn, af engelsmännen anses för den yppersta vonsättaren, samt omfattade de tra stora oratorierna Messias, Judas Maccabeus och Isrsel i Egypen, utförda -f icke mindre 8är 2500 personer, temligen 2000 sångare och 500 instrumentalister under br Costas anförande. Utom af deana utomorientligt stora orkester ackompagnerades sången sf en jetteorgel med 11.310 pipor — det stora orgelverket i Haarlem har blott 4088 — med 4 klaviaturer, oberäknpadt pedalerna med sina välliga bastoper: orgelverket var enkom för denna est bygdt af brr Gråy Davison. Till festen hade ifven bestälts instrumenter af ovanlig konstruktion samt en ofantlig trumma. Sångarbe voro samlade f-ån hela England. Man skulle kubna tycka, att så fantliga massor röster och instrumenter hvarken sunna dirigeras eller åstadkomma någon musikalisk effekt utan ait alltsammans skulle upplösa sig uti virrSR KRt RA LAGT Jä 2 lr dena LÄR a rusthållaren, de komma snart, Drängen smörjer min Lilla medevivegn; jag skall betala honom. drickspenningar. Prostinnan vär sjelf så försonlig, att hon ännu gjorde några försök; men de voro förgäfves.. Ambassaden slutade med att icke få ett ord till svar, och de aftroppade tämligen slagna. När de kommo ned, gick prosten der och rökade, N3; hur gick det ? sJoj hon är alldeles oförsonlig; hot packar innu och reser. Hön har till och med bestält hästar bos rusthällaren. FL Jaså, jaha, det är så syster Jacobinss sätt. När, Augusta, bar-hon rest bärifrånannat än ond? Jag kan icke påminna migs någon gång det har skett i sämja; det är såhennes sätt. Jaja, det är allt så; Men nu är hon riktigt och mycket ond. Ja, det tror jag; ty nu har hon två föremål; eljest plär väl jag-vara det-enda. Jscobita. anser sig ej anständigtvis kunna låta oss förstå, att bon Jängtar in till sin friherrinra i W. och hela sqvallerkollegium derstädes; men när denha önskan vaknar i hennes jungfruliga bjerta, ställerbon sig alltid ond för något, så att hon; utanait visa oss osrtighet, kan bryta upp. ; Ja, jag försäkrar, sade Cecile, satt jag gjorde allt för awti.. Försona? Åh nej, det lönar!ej mödan; jog bar, innan du koni hit, märktatt JaGobina ville resa; visiten hos Klagelins, hos länsmännens, råtta dagär på Stenböj. allt. utflygtet för att få luft i det beklämda hjertat; nu finnes-härintet: stort. flere att helsa på, och såtedes-måste bon. slå sig lös med våld. Man ioka för han fava risthållarene häste.9.