Aftonbladet – 6 juli 1857, sida 2

Kostnaden för ångskopp. I anledning af de skiljaktiga uppgifter om denna kostnad, som förekomma i skriften Om Sverges sjöförsvar af A. W. L. (uti Krigsvetenskapsakademiens tidskrift), der den på anförda skäl upptagits till 13; million rdr bko, och i den kungliga propositionen, der den af chefen för sjöförsvarsdepartementet uppgifvits till föga öfver I million samma mynt, anförde vi för någon tid sedan i förbigående, hvad vi af sakkunnige personer hade hört uppgifvas förande den förmodade orsaken till denna betydliga skilnad. Vi hafva sedermera med anledning deraf från k. sjöförsvarsdepartementef fått oss tillsähd nedanstående redogörelse för de grunder, som blifvit följda vid de officiella kalkylerna rörande denna kostnad, och efterkomma härmed den yttrade: -önskan om offentliggörandeaf de meddelade upplysningarne. Läsaren behagade finna, att ehuru ett misstag begåtts i den uppgift, som varit oss meddelad, om den egentliga anledningen till skiljaktigheten i kostnadsberäkningarne, denna skiljaktighet qvarstår lika stor som förut, och att de härslemnade upplysningarne icke innehålla någrå öfvertygande bavis, att kostnaden ej blifvit för lågt beräknad. Anmärkningsvärdt är ock, att a!stsutskottet ansett ett anslag af icke mindre. än 1;263,739 rdr rmt erforderligt blott för en: årgfregatt, ehuru det officiella kostnadsförslaget för ett -ångskepp utgör 1,000,778 rdr bkoj således skulle Tinieskeppet, runt färdigt med inventarief och maskin, endast kosta-237,400 rdr rmt mera än ångfregatten. Sakkunnige må pröfva, om detta är lika troligt, som det utan tvifvel vore önskligt. Den från Bjöförevsradepartementet insända artikeln är så lydande; Uti en not, vidfogad den i Aftonbladet för den 13 gistlidne Maj införde artikel, som i korthet redogör för senaredelen af A.W. L:s skrift om Sverges sjöförsvar, fiönes anmärkt, att i den kgl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof kostnaden för det der till nybygnad föreslagna nya ångskeppet blifvit oppragen till endast 1,000,000 rdr bko, då deremot, enligt A. W. L:s uppgift, ett dylikt skepp skulle kostå 1,500,000 rdr samma mynt; ochi sammanhang meöed dennå anmärkding anföres: att orsaken till denna betydliga skilnad Blifvit uppgifven ligga, deri, att chefen för sjöförsvarsdepartementet antagit skråfvets längd till densamma som för 84-kanonsegelskepp. För att ådagalägga grundlösketen af denpa senare anmärkniog, meddelas; att det i den kongk propositionen föreslagna ångskepp blifvit förslagsvis beräknpadt att, för den der utförda kostnad af 1,000,778 rår bkö, blifva lika bredt men deremot med cirka 32 fot längre och något mindre djupgående än nuvarande 70-kanonskeppet Stockholm (hvilket skepp, det störstå i svenska flottan innan förändringen till ångskepp, var afsedt att bestyckas med 84 kanoner) sämt att till sjelfva skråfvet, med tillhörande master och rundHölt, kosta 35 procent mera än skråfvet till nyssnämde skepp, enligt 1857 års generela kostoadsförslag, hvaraf 25 procent för den i senare tiden inträffade och troligen för närmaste framtiden fortfarande prisstegring å dagsverken och skeppsbygnadsmaterialier, och 10 procent för den ökade längden. Procentförhöjningen i förstnämde hänseende är grundad på en kalkyl, som upptager dagsverkskostnaden 50 procent högre, än hvartill den i nämnde