Aftonbladet – 30 juni 1857, sida 3

gick det någorlunda; men de fingo en dotter som i dopet fick namnet Bettina, och hor blef trätofröet. . Enligt baronens åsigt skulle barnet härdas i kellt vatten och springa barfotad; efter baronessanz åter, skulle det bada ljumma aromatiska bad och trippa i sidetsarskängor. . Differensen växte med en; oenmigheten, väckt på ena sidan, vakpsde helt och hållet och angrep allt. Då Bettina började förstå något, var att far ooh mor voro oeniga det hon först och bässfärstod. Det är klart alt hon slöt sig tilmodren i början, så att bäronen fick två ovänner i stället för en; men när hon blef. större och. ännu förståndigare, började Kon mäkla fred, och småningom öfvergiok hon från fredsmäklarinna till sin fars favorit och försvararinna, af det enkla skäl, att fadren någon gång tog skäl; men mamma aldrig. Verkan af oenighet emellan föräldrar är den, att barnen förderfvas till hjertat. Något måste man älska här i verlden lika mycket och bredvid sig sjelf, och denna inledning till kärleken till Gud och menniskorna kan icke vara någon annan. naturlig än kärleken till föräldrarne. Om föräldrarne icke förmå ens väcka afsky — ty detta kan rikta tankarne och känslorna från dem och på rätta hållet — utan jemt och nätt äro så dåliga och så goda som behöfs för att bibehålla det yttre skenet, så blir följden den, att barnet också endast fäster sig vid det yttre skenet, föraktar hjertats stilla frid och afskyr hemmet, der endast ovänlighet och köld regera. I baronens hus såg man främmande, och desse fingo alltid se det vanliga tecknet till något snedt i äktenskapet, nemligen att baronen och hans fru smekte hvarandra i allas närvaro oeh voro undfallande i allt. Detta, tillade Ceeilo, har jag mångenstädes observerat, det