Aftonbladet – 30 juni 1857, sida 3

hemliga planer, som kunde döljas under denna släta yta; men det oaktad: — så slutar Times sin uppsats — zkulle det varit klok: st låta Frenkr:ke ligga lugnt stilla pi mar sen; det hörde icke sina fjettrars skrammel och kände ej deras tyngd, men nu, då det vå betallning skall stiga upp och dansaisina sedjor, förnimmer det deras hånanide rassa de och märker deras olrägliga tyngd.o S stsministera Foud bar under Magnes Tä v to provisoriskt erbållit ledningen at fias aninisåe y och man förmodar, att hu skal begagna detta tillfälle att genomdrifva jen älsklingsplan, som går ut på en närmare förbindelse mellan Bank of England och Banque de France. — Monitören kungör ett förslag af krigsministern, marskalk Vaillant, angående en reorganisation af det kejserliga gardet samt ett dekret, som stadfös!er förslaset; mot vanligheten begynner denna handling med ett bref från kejsaren till ministern, örmodligen på de: att armen skall se, att den står under kejsarens omedelbara ledning, och att intet,.som rör densam:na, sker utom. i öfverensstämmelze med hans id:r och vilja. En lindrig jordbäfuing observerades den 21 lennes, kl. 5 om morgorea, uti Marseille. ENGLAND. Vi hafva flara gånger förut i korthet omlämt debatterna i parismentet rörande en af le många obilliga skatter, som belssta Irland. emligen den som fått namnet ministers money. den har alltsedan Karl II:s degar utgitt ar ju städer och korporationer till fromma för ie anglikanska presterna. Denna skatt har fia gifvit anledning till klagomål och på sesare tider till och med till skattevägren utvantningar, suktioner å den utmätta egendonen, på hvilkea ingen velst bjuda n? got, samt iylika dbfagliga scener. Regeringen är för närvarande betänkt på ati afskaffa d:nna skatt, som blott inbringar omkring 10,000 , och i inderhuset erhöll hon en mycket öfvervigan13 majoritet. I öfverhuset måst2 hon dereno: uthärda en häftig strid med biskoparne, som aldrig vilja släppa ifrån sig någon inxomst för engelska kyrkan, och med lord Derby, som begagnade tillfället att få sig en applifvande dust ech häftigt deklamerade mot reformen, ehuru han skulle vara den förste att föreslå och försvara den, om han i morzon ;lefve minister; vid omröstningen segrade dock regeringen med 101 röster: mot 90. Under andra behandlingen i underhuset af billen om ändring i parlamentseden, påyrkades flerfaldiga gånger från oppositionens sida, att man åtminstone borde hafva någon säkerhet för, att judar, då parlamentet nu öppnades för dem, icke finge bekläda vissa af sta:ens högsta värdigheter, med hvilka är förnad rättighet att tillsätta andliga embeten. Se Fitzgera!d föreslog derföre ett amendement, att judar icke skulle kunna utnämna? till följande befattningar: Förmyndare för den smyndige suveränen, regent i de förenade koaungarikena, lordkansler, lordsigillbevarare, lordlöjtnant för Irland, öfverkommissarie för den skotska kyrkans allmärna församling. samt alla embeten, som åtföljas af utöfvendet af kyrklig jurisdiktion; vidare skall ingen jude kunna utöfva kyrkliga patronatsrättigheter eller hafva något inflytande på tillsättvingen af presterliga embeten. Lord Palmerston anråg icke -essa bestämmelser vara nödvändiga, men bade dock icke någonting emot dem, ifall de kunde försona oppositionen med hans bill. Denna förväntan uppfyldes naturligtvis icke, ty sir Thesiger, markisen af Blandford, Newdegale och Bent.nok iörklarade sig tll och med mot denna modifikation af regeringaförslaget. Emellertid bifölls amendementete de, och lord Palmerston 3 läsnivg till dea 25 den2es. ITALIEN. Ett ångfartyg, som den 19 dennes intriffa!t . Genua, hade från Neapel medfört underrättelsen, att den 11 dennes en husar uti Gaeta skjutit på konungen af Neapel, som blifvit lindrigt sårad. Men Augsburger Allgemeine Leitungs anser denna berätte!se ogrundad, emedan dess redaktion bekommit ett bref från Neapel af den 17, hvaruti ej ett ord nämnes om något attentat. AMERIKA. De centralamerikanska förhållandena kunna möjligen ånyo åstadkomma förvecklingar. Såsom bekant är, gjorde den nordamerikanska senaten några ändringar i den mellan lord Jlarendon och hr Dallas afslutna traktaten om Loglands och Förenta Staternas inbördes förvållande i Centralamerika, och särskilt utströk jenaten några bestämmelser, som gingo ut på utt hindra slatveriets införande i Hondurss. Mot förväntan har England icke velat gå in vå dessa förändringer, och till vedergällning nar presidenten Buchanans utrikesminister, general Cass, vägrat att inlåta sig i nya undernandlingar. Om denna underrättelse bekräftar sig, kommer den att göra ett högst obehagligt intryck i England och skall sannolikt ätta regeringen i förlägenhet. Presidenten uti republiken Mexiko, Comnonfort, har vid ett besök uti Taoubaja, för utt der ingpektera en jernbanslinie, blifvit med lolk angripen af en bandit till yrket, vid amn Noriga. En bredvid presidenten. stånde person afvände stöten och kastade mörlaren till marken. Den brottslige afrättades jagen derpå. Han hade, eniigt egen uppgift, lifvit logd till mordgerningen af en centraist uti staden Mex:ko. Från Washington berättas med anspråk på Ilförlitlighet,. att åtminstone tre fjerdedelar f inbyggarne i Kansas önska få detta terriorium förklaradt för fristat. SERENA