STOCKHOLM den 30 Juni, Utrikes korrespondens. (Från Afisrblao:ets korrespondent.) Wien den 20 Juni. 1 mitt senaste bref af den 8 dennes försökte jag att skildra Östern kes ställning till utlandet och de egendomliga changemens ä vue, som ryska diplomatiens antiöa terrikiska manövrer frambra:st i staternas förh ållanden med afseende på Österrike. I dag vill jag öfvergå till våra inre förhållanden och att börja med yttra några ord om vår andliga utveckling, så vidt den låter skönja sig på området för den periodiska belletristiken och den dagliga pressen, dessa vår tids tänkares båda verksanimer ste språkrör. Den österrikiska presslagen, i teorr:en mildare än den franska, men dock mer än tillräcklig att sålla pressen i tygeln, daterar P8 från den 2 Jani 1852. Den innehåller de vanliga försvårande vilkoren för utgifvandet 2? en periodisk tidskrift. Redaktören måste ställs en gjav.ska betydlig kaution, olika för särskilta städer, beräknadt efter invånareantalet. Tidninga.r, hvilka af vederbörande, d. v. ge. af kronl: .ndets ståthållare, anses och betecknas såsom i regeringsfiertliga kunna efter två gånger :förgäfves skedd varsing af samme ståthåll; are indragas på tre månader. Den högsta poli smyndigheten är äfven berättigad att hel: och . hå!let indraga ineller utländska tidnin: gar :. Man torde erinra sig, att mot siutet af 18 34 Lloyd, som då redan var förbjuden i Pr eussen, helt enkelt indrogs. Bladet utkom Å4 srefter under det nya namnet OesterreichischZ eitung,. Men strängheten likasom mildheter b ero på administrativt godtycke. Ett ej obeAydligt antal utländska tidningar hafva syste-Å matiskt förbjudits att öfverskrida den österri.kiska gränsen. Trots dessa fjettrar, hvilka ej tillåta någon da ntlig oppositionstidving att uppstå, och som rn utgifvandet af sådana blad, som t. ex. i aria Sigcleo och Press.e, omöjligt, har dock den österrikiska tidningsp,essen tillväxt. Mar räkna le år 1846 i hela Bseterrike 41 politiska tidning. I, år 1854 73, såled.ss 32 mer. Icke litiska tidningar fanns det år 1846 endast 32; år Y 854 hade deras antal stigit till 303, således 17Y flere det sistnämda äret. Medelpun.kten för den journalistiska verk samheten är Österrike nedanför Ens. Wier ensamt har 18 politiska tidningar på fem språk och 66 icke politiska periodiska tidskrifter. Utom den officiella Wiener Zeitung, hvars lilla upplaga af 6700 exemplar till endel låter förklara sig genom den för ett officielt iblad oerhördt torftiga yttre utstyrseln, hafva vi att såsom stora politiska tidningar nämna Oesterreichische Zeitung, hvilken af sin egare, den talangfulla, i sin stil grofkornige, i Ame rika födde Warrens, som ofta slår omkring sig med sin kraftiga penna såsom med en slaga, grundades i stället för Lloyd, som förbjöds, under det han var dess redaktör; tidningen är zu såld till österrikiska Lloyds (som ej får förblandas med nyssnämda tidning) triester-s jöförsäkringsoch ångfartygabolag; Ostdeutsche Postn, väckt till hf af Kurtanda, sox2 förut i Brissel grundlagt den sedermera till LeipzZ förflyttade och på deg nuvarande redaktione. öfverlåtna Gränsboter räknades förr till det , berala partiet, men går nu och gäller för grefve .Buols organ; slucligen den menlöst liberala ,7anderer. Österrikes samtliga större politiska tidningar stå, såsom nyss nämdes, på regeringe.8 sida. Till och med i icke politiska frågor har en skarpt uttalad skiljaktig mening sin bet: liga sida; så t. ex, beröfvades en gång p!0!8 en teaterrecensenterna rättigheten till fritt 1nträde å k. k. teatern. Hr LangsDie Pressen, tvilken jag så när glömt, har största prenumerantantalet, nemligen nära 20.000, hvaremot de öfriga i medeltal hafva 4—6000. Och ändock är den för korruption efter pariserudningarnes mönster misstänkta Presse det minst lästa bladet. Det är att märka, att Vi uti de statistiska uppgifterna mäste iölja den utaf en embet:man och bibliotekarie uti inri,Xesministeren, dr von Tannenberg, för är 1854 atvifna officiella berättelse. De ofvannämde stora tio ningarne hafva en med mer eller mindre talent redigerad följetong. Deäro ej utan betydelse pa det nationalekonomiska fältet. I vetenskapligt afseende lemnar Allgemeine Zeitung dem 18 ngt efter sig. . Regeringen gyvnar inom hela monarkien det tyska elementet, men anber det dock nytala till de bb.ka folkslagen på deras eget språk, och har af .detta skäl dragit försorg om tillkomsien af Yera ioke tyska tid ningar, hvilka hon derefter lemnat understöd. Bland dem är Corr åtalianon, hvilken dock, det måste medgifvas, var lika litet AM lig med sin politiska propa, 2Ad8 nen re bardisk-venetianska provinsen, a MP et för någon tid sedan försökta förm. Tin en a den tyska litteraturen. Italienarne v Ng IN genting veta derom: Bladet utgifves fu. i rigt i Wien. Ett särskilt sätt för tidningarnes spridning är försäljning af de s. k. skillingsbladen, d. v. 8. lösnummerförsäljning. Denna försäljning sker mest till de lägre klasserna. En liten wienertidning, Die Morgenposi, har :genom lösnummerförsäljning drifvit upp sin upplaga till inemot 20,000 exemplar. Pressex har för köpare af lösa nummer en särskilt upplaga, som innehåller hela texten, utom de betalta annonserna. Äfven kan man prenu merera Då vecka eller månad. mm. å 1-9