Aftonbladet – 25 juni 1857, sida 2

Studentdeputationen till Helsingfors. ; Redaktionen har ifrån Upsala mottagit nedanstående skrifvelser med begäran om införande i bladet: Med anledning af en uti Aftonbladet n:r 139 ur 3nällposten aftryckt korrespondensartikel anse sig undertecknade, vid universitetet närvarande medlemmar i den till Helsingfors af Upsala studentkår sända beskickning, förpliktade att inför svenska allmänheten aflägga det intyg, att de uti ifrågavarande artikel förekommande uppgifter och förmenanden nästan punkt för punkt äro falska och ogrusdade och således fullkomligt oförtjenta af allmänhetens förtroende, samt dessutom uppfordrade att afgifva följande förklaring: Att öfvervara de för det finska universitetet betydelsefulla högtidligheter, som derstädes skulle firas under de sista dagarne af Mj månad, och att vid de tillfällen, som dertill kunde erbjudas oss, tolka de känslor af broderlig kärlek, hvilka Upsala studenter alltid hyst för sina finska bröder, — detta var det enkla uppdrag vi at Upsala studentkår emottsgit. Hvad vi egde rätt att i studentkårens namn tala, det hafva vi öppet och oförtäckt uttalat — och att vi ej yttrat något annat än just deita, betyder blott, att vi troget sökt utföra det oss gifna uppdraget, sådant vi redan före vår afresa från Upsala uppfattat detsamma. Slutligen få vi, af berörde korrespondensartikel dertill föranledde, en gång för alla tillkännagifva, att de berättelser om vår resa till Finland, som antingen hittills blifvit eller framdeles möjligen blifva offentliggjorda, icke erkännas såsom från oss härflutna, såvida de icke äro sf oss sjeliva undertecknade. Vi anhålla ödmjukligen att de tidningsredaktioner, som i sina blad intagit ofvannämde korrespondensartikel, äfven benäget lemna rum för denna vår förklaring. Upsala den 22 Juni 1857. Christian Lagerlöf. Anton Rosell. Simon Nordström. Filosotie magister. — Filosoiie magister. Studerande. Undertecknad, som varit de från Upsala deputerade följaktig under deras besök i Helsingfors, får ä sin sida instämma i den reservation, hvilken de ofvan in!agt mot den i Aftonbladet intagna korrespondensartikelns lögnaktiga och missledande uppgifter. Derjemte får jag, i likhet med mina reskamrater, anhålla, att, i fråga om reseberättelses afgifvande, ingen må söka att gå oss i förväg. Axel Nybleus. Professor i Lund. Då vi genom offentliggörandet af dessa förklaringar gå den till oss uttryckta önskan till 2ötes, öfverlemna vi billigtvis åt Malmö Snällpost, utur hvilken den af reservanterne så högtidligt bestridda berättelsen uttryckligen uppgafs vara hämtad, att besvara desa:nma, om han dertill finner skäl. Vi tillåta oss likväl erinra, att reservationen synes oss skjuta nog mycket öfver målet, då man vill intyga, att de ifrågavarande uppgifterna om den svenska studentdeputsationens resa nästan punkt för punkt äro falska och ogrundade. Ty det kan dock väl ej vara de resandes afsigt att bestrida, hvad i skrifve!sen uppgafs och och hvad vi för öfrigt hört från alla håll bekräftas: att vid den svenska deputationens väntade ankomst tili Helsingfors hela staden redan tidigt var i rörelse för deras emottagande; att detta emottagande å de finska studenternas sida var entusiastiskt; att äfven generalguvernören sjelf visade dem den största artigbet; att våra resande, hemkorane, sjelfve uttömt sig i de högsta loford öfver bildningen, kunskaperna och ädelheten i uppförans de vid Helsingfors universitet; att deras resa varit synnerligen lärorik och icke blott motsvarat, utan till och med öfverträffat deras förväntningar m. m. Allt detta, som man väl äfven måste anse såsom sjelfva hufvudsaken i berättelsen, eger ju dock, såsom vi tro, sin fullkomliga riktighet. Och om korrespondenten deremot skulle ha misstagit sig i ett par andra uppgifter, såsom t. ex. angående hurraropens större eller mindre liflighet vid vissa skålar o. :., så tycka vi, att de värda reservanterne, i fall de ansågo en reservation af nödvändigheten påkallad, sedan skrifvelsen blifvit aftryckt i Aftonbladet, ehuru de förut med tystnad och utan all slaga protest låtit den passera både i Snällposten och flera andra tidningar, åtminstone kunnat hafva skäl att icke gifva densamma sådana uttryck, som kunde komma allmänheten att tro alla gängse berättelser om hjertligheten af det emottagande svenskarne rönt hos våra finska bröder vara falska och ogrundade, — en föreställning, som säkerligen, efter allt hvad vi kunnat erfara, vore lika falsk och osrundad, som den måste vara främmande för reservanternes: egen tanke. Beträffande arten och omfånget af det uppdrag, som hrr deputerade bade erhållit af Upsalastudenterne. samt deras deraf härflytande rättigheter, 24 inse vi icke, att dessa uti den ifrägavarande skrifvelsen voro på minsta sätt satta i fråga, så att de kunde behöfva särskilt häfdas genom proklemationer af den beskaffenhet som ofvanstående. Icke heller ha vi någonsin sett eller hört sättas i fråga, att ju icke hrr deputerade på ett värdigt sätt fullgjort sitt uppdrag. Om vi rätt förstå slutorden i den professorliga apostillen, äro Upsalastudenternes deputerade emellertid betänkte att i förening med profersor Nybleus sjelfve afgifva en reseberättelse. De uppfylla derigenom en skyldighet mot sina kommittenter, och allmänheten skall säkerligen äfven, lika med oss, med nöje emottaga deras berättelse, om den såsom vi förmoda, utgifves på trycket. Men då tilldragelserna vid denna resa äfven för andra dödliga torde få anses såsom tillåtliga föremål för mensklig forskning, och skaror af finska resande numera med hvarje ångbåt hit anlända, de der äfven veta rätt mycket att såtom åsynavittnen förtälja om våra landsmäns emottagande i Helsingfors och am de der firade högtidligheterna m. m., så lärer nåvot nteslutanda nrivilesium Då beskrifvan