Aftonbladet – 23 juni 1857, sida 2

troendeembetet att vara konungens rådgifvare, så hade åtminstone någon förklaringsgrund till supphöjelsen kunnat uppsökas, den nemligen, att. de. derigenom sattes i tillfälle at: blifva ledamöter , af representationen och at i sådan egenskap försvara 1egeringens och sina . egna åtgärder, såscm ledamöter af regeringen,. samt på detta sätt bilda ett slags -föreningslänk-. mellan, ministeren och representationen. Men numera, sedan en af dem, br Wern, för mer än 9 år sedan helt oförberedd entledigades ur konseljen, och den andre, hr Fåhreeus, äfven dragit sig tillbaka derifrån, förefaller det tämligen besynnerligt. Förr i tiden adlades vanligen löjtnanter; kapener, kamrersre, kongl. sekreterare; assessorer 0.85 v: Det ansågs då såsom: den första och ringase belöningen för gjorda tjenster och lisarom en prenumeration på dem som skulle öras; och i ssmma mån man steg i embetsvärdigheter, förlänades högre värdi heter, äfven sinom adeln, så att t. ex. under frihetstiien persoaer, som från simpla. fänrikar vid gardet af partisrna valdes till riksråd, ett tu tre blefvo både friherrar och grefvar; hvarförutan cxcellenstiteln följde med rådsvärdigneten.. Nu. har, som man finner, förhållandet blifvit alldeles omvändt; man befordras nu först till landets högsta embeten och erhåller alla andra utmärkelser af kunglig nåd, men låter derefter, likasom för att sätta krosan på alltsammans, göra sig till simpel adelsman. I sanningy deruti ligger någonting oförsklarligt. Det bevisar åtminstone, att de, som innehaft eller innehafva höga embeten nu för iden, icke lära sätta synnerligen stor ära uti dessa embeten . eller uti de kommendörsband ich stjernor, som dem förlänas, då de kunna anse sgäsom en slutlig hedersbetygelse att få begagna adelssigill eller förvärfva en frökentitel åt: sina: döttrar. Hvad regeringen beträffar, så kan hon na.urligtvis allralättast befästa sitt inflytande på riddarhuset genom att adla alla trogna embetsmän. Hon borde likväl. då, tyckes det oss, börja litet längre ned. ;