Aftonbladet – 18 juni 1857, sida 3

derom tala då dechargebetänkandet inkemmer, dei vid densamma måhända komme. att bedömas ur e annan synpunkt än den, från hvilken den nu blifvi sedd äf grefve Anckarsvärd. Hvad utgif:spostern anginge, vore tal. :ör dem främmande ceh kunde afseende å dem ej ingå i svaromil, men ansåz lik väl den 3 att de ala skulle h direkt ten, di de väl egenilige afsåge sit i allmänhet försäita riket i försvarstil sånd. Ait regeriogen ej hade något sändebud Konstantinopel vid ifrågavarande tillfälle, medan så dana måhända funnos på platser der deras närvar för ögonblicket var af mindre vigt, härrörde deraf att man s7årligen kan, efter omständigheterna, de: ena dsgen hafva en minister här, den andra der Dragomanen i Konstantinopel hade för öfrigt til regeriogens belåtenhet fullgjort sina åligganden. afseende å förutsättningen, att vestmakterna, om d velat, kunnat våldföra neutraliteten, anmärkte tal., at man väl ej finge så ringakta sin ställning; at man ansåge, det andra makter i sina förhållande till oss blott behöfva rådfråga sina egaa intresser. utan något afseende på vår egen mening. Skull för öfrigt neutraliteten upprätthållas, var det natur ligt att riket sattes i försvarstillstånd. Chefen för landtförsvarsdepartementet, grefve Gy!l denstolpe, förklarade sig kunna ha mycket att svar på anmärkningarae mot medlens aovändande, mer ville blott, särdeles som grefve Anexarsvärd endas yrkat memorialets läggande till bandlingarae, i all mänhet yttra, att då medlen blifvit K. M:t på grund lagsenlig väg anvisade till upprätthållande af en väpnåd neutralitet, så var det naturligt att armån skulle försättas i försvarstillstånd. Hr 0. I. Fåhkreus försvarade regeringen3 åtgärder såsom afseende rikets försättande i försvarstillstånd, oct a0såg henne ega rätt att efter godtfinnande använd: medlen, då ständerna en gång stält dem till henne: disposition. I afseende å deras användning vore de: omöjligt att döma innan statsrevisorerna haft till. :älle granska räkenskaperna. Hvad sjelfva neutrali:eten änginge, vore den redan af trenne auktoriteter sodkänd: af hemliga utskottet, af rikets ständer och af den stora majoriteten af svenska folket. Frih. Tersmeden (statsutskottets ordförande) förundrade sig att grefve Anckarsvärd nu kunde upp:räda med anmärkningar mot neutraliteten, då förra riksdagen genom en tacksägelseadress betygat konungen sin erkänsla för densamma. Med det läge Sverge hade mellan de stridande, var det klokt att bestämma sin ställning för undvikande af påtryckningar Ryssland hade med största motsträfvighet erkänt neu traliteten och dermed dröjt i 2 månader. Den var således ingalunda i ryskt intresse. Vi ha för öfrigt erfarit de välsignelserika frukterna af densamma, och om de 6 millionerna dertill bidragit, vore de välanvända. Utgiftsposter funnes väl, hvilka, betraktade för sig, kunde synas mindre angelägna, men man bordese sakerna i sin helhet. Behofvet af fåstningarnes iståndsättande hade väl ej varit oförätsedt, men det europeiska kriget, som gjorde detta istånd sättande ytterst angeläget, det var deremot oförutsedt. Talaren förklarade sig slutligen dela den åsigten, ait regeringen ej kan besluta utgifter på mindre kreditivet sedan ständerna sammanträdt, men ansåg deremot intet hinder möta att penningar då utanordnas till redan förut beslutade utgifter. Sedan derefter hr Palmcerante framstält några mindre betydande, af hr Printeenskjöld och grefve Mörner vederlagda anmärkningar, lades memorialet till hand lingarne. Statsutskottets utlåtanden n:ris 65 till 69 (se A. B. a:ris 133 och 134) biföllos alia uian diskussion. N:r 70, tillstyrkande Norges grundlags samt riksaktens utdelning bland riksdagsmännen vid riksdags bör jan, afslogs deremot på yrkande af hr O. J. Fåhraus. Sammansatta bevillnings-, lagsamt ekonomiutskottets betänkande n:r 3, afstyrkande väckt förslag om förändringar i ordningsstadgan för större brännerier bifölls. Slutligen börjades föredragningen af samma utskotts betänkande n:r 4, om ändringar i bränvinsförsäljningsförordningen (se A. B. n:r 133), och bifölls hvad utskottet föreslagit i afseende å de förslag, som angå den till och med 55 13. Behandlingen af detta betänkande fortsättes i afton. Presteståndet. Vid fortsatt föredragning från och med 24 af sammansatta bevillnings-, lagsamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 4, om väckta motioner i afseende på bränvinsförsäljningsförordningen, bifölls, hvad utskotteti de öfriga punkterna tillstyrkt, utan diskussion. Derefter föredrogs bankoutskottets utlåtande n:r 33, som, med afslag å väckta motioner om tillåtelse för riksgäldskontoret att få begagna sitt kreditiv ibanken å en million rdr banko äfven under Juli och Augusti månader, tillstyrker, att riksgäldskontoret må verättigas att den 30 Juni liqvidera de å kreditivet yftade summor med af kontoret innehafvande hypoeksföreningsobligationer. Under diskussionen härom yrkade riksarkivarien Nordström, antingen att betänkandet måtte afslås och hans i ämnet väckta motion intagas, eller också att riksgäldskontoret måtte beättigas att under Juli och Augusti erhålla af banken ett lån på en million rdr banko utan annan säserhet än förskrifning. Doktor Sandberg ansäg rätast hafva varit, att bankoutskottet hade afslagit moionerna utan att, på sätt som skett, tillstyrka någon lättnad för riksgäldskontoret i sättet för kreditivets betalande. Yrkade bifall. På yrkande af professorerna Selander, Agardh och Carlson, doktor Björkinan, rosten Tellbom och komminister Beckman, beslöt stånlet att godkänna hvad utskottet tillstyrkt, med fölande tillägg: ,eller ock, derest mot fuligörande deraf inder skulle möta, kontoret berättigas att mot förskrifing för Juli ock Awgusti månader utaf rikets ständers ank erhålla ett lån af en million rdr banko. På förlag af riksarkivarien Nordström och professor Seander beslöts inbjudning till de andra stånden att i etta beslut instämma. Emot detta beslut reserveade sig biskop Thomander och doktor Sandberg på en grund, ätt denna inbjudning, i fall ridderskaet och adeln i likbet med de andra två stånden ifallit utskottets förslag oförändradt, skulle innebära tt försök att upprifva ett rikets ständers beslut. amma utskotts utlåtande n:r 34, hvari utskottet, anledning af återremiss af memorialet n:r 29,-vidlifver sitt der gjorda tillstyrkande, att kontorsskrifarne Benckert, Hedberg och Ohlsson samt kansliten Wikström må uppföras på indragningsstat med 00 rdr banko årligen mot skyldighet att vid iaträfande behof i banken tjenstgöra, afslogs och i stället ntogs genom votering med 27 röster mot 3, som oro för bifall till utskottets mening, hofpredikanten ordlunds, af riksarkivarien Nordström understödda Srslag, att ifrågavarande personer skulle, så vida e .dertill voro benägoe, uppföras på pensionsstat ed åtnjutande af 400 rdr banko årligen. Emot etta beslut reserverade sig doktorerna Björkman ch Sandberg. Konstitutionsutskottets memorial n:r 2, med voteringspropositioner om åtskilliga i meorialet n:r 8 afgifna grundlagsändringsförslag, bifölls an diskussion. omaammeemsm—