Aftonbladet – 17 juni 1857, sida 3

j ogillande,, att ifrågavarande betänkande skulle med ogillande läggas till handlingarne. Allmänna besvärsöch ekohomiutekottets betänkande n:o 95, i afseende på socksnstämmoförordningen, biföls utan diskussion. Statsutskottets utlåtande n:r 70, tillstyrkande utdelning bland riksdagsmännen af Norges grundlag, riksakten im. m., afslogs, på yrkande af professor Lindgren. Sammansatta bevillnings-, lagsamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 3, afstyrkande väckt motion om förändring i ordningsstadgan rörande större brännerier, bifölls. Afsamma utskotts betänkande n:r 4, om väckta motioner i afseende på bränvinsförsäljningsförordningenr, återremitterades, hvad utskottet i afseendå på 5 8 och 12 samt ny S 13 tillstyrkt, på yrkande af prosten Emanuelsson, doktor Nordlander m. fl., i den syftning, att gästgifvare måtte förbjudas att hålla utskänkning, efter votering, som utföll med 22 röster emot 16. Öfriga punkter till och med den 23:dje biföllos, den sistnämda dock först efter en längre diskussion, hvarunder prostarne Melen och Carlander, doktorerne Sandberg, Björkman och Nordlander yrkade återremiss i den syftning, att landet måtte erhålla en del af de afgifter, som i stad uppbäras för utminutering af bränvin. Utskottets yttrande försvarades af doktor Gumaelius, domprosten Björling, lektor Sonden och prosten Ljunggren. Voteringen, som i fråga om denna punkt, på prosten Melåns begäran, anstäldes, utföll med 26 ja mot 11 nej. Föredragningen af ifrågavarande betänkarde afbröts här, för att i aftonens plenum fortsättas. Borgareståndet. Statsutskottets utlåtande nr 70, tillstyrkande tryck: niog afer upplaga i mindre foriat af Sverges grundlagar öch konstitutionella stadganden, äfvensom Norges grundlag för att till riksdagsmännen vid hvarje riksdeg utdelas, förordades af hir Henschen, Lallersted, Hasselrot och Hörnstein; hvaremot atslag derå yrkades af hrr Björck och Hesselgren. Genom votering bifölls utlåtandet med 28 ja mot 22 ne. Derefier föredrogg bankontskottets uilåtande rr 33, öfver väckta motioner om tillåtelse för riksgäldskontoret att få begagna sitt kreditiv i banken å 1 million rdr äfven under instundande Juli och Augusti månnder. Uiskottet håde tillstyrkt, att riksgäldskontoret må berättigas att den 30 Juni liqvidera de å kreditivet lyftade summor med af kontoret innehafvande hbypoteksförenings-obligationer. Hr Bager yrkade afslag härå och bifall till enå eller sndra alternativet af riktarkivarien Nordströms reservation, som föreslår att riksgäldskontoret må erhålla upp: skof uzder de nämde månaderna med inbetalning af kreditivet eller ett lån i banken å en million moi enkel förskrifning. I detta yrkande förenade sig br Bäckström. Hr Danielsson hade ansett vådligt för framtiden att beträdg en bangs att blanda tillsam: mans bankens och riksgäl skontorets affärer, hvadan han föreslog att banken borde lemna ett lån å I million mot riksgäldskontore s obligationer. — Hirl förenade sig hrr Grope och Rinman. — Hr Lallerstedt fästade sig vid det anmärknisgsvärda deruti, att mar mer vill iästa sig vid anonyma kalkyler, än vid derå som riksgäldskontorets egna fullmäktige uppgjort. 3 ega större vitsord än statsutskoitets ledamöter. De som sitter vid kassan, känner bäst hennes vd Tal; redogjorde för uppkomsten af kreditivet oci visade att det tillkommit under förutsättning, att un? der den tid det begagnades ett motivarande bslopp alltid skulle ligga i kronans kassor. Nu vore tullt uppbörden den betydligaste statsintrad, och då denna till etor del ingick under Juli och Augusti månader, borde kreditivet företrädesvis jurt dessa månader få begagnas. Genom dess inbetalning i hvad form sorå helst skulle en million sedlar dragas ur rörelsen, sor komme att verka ofördelaktigt på den derförutan nog tryckta penningställningen. Tal. uppläste en kalkyl öfver riksgäldskontorets ställning den 1 Juli, upptagande endast säkra inkomster och utgifter, hvilker visade att i kontanta tillgångar då skulle, om kre: ditivet blefve inbetaldt, förefidnas en brist af 1,200,000 rdr bko. Tal. yrkade bifall till det i hr Nordströms reservation framstälda alternativ att riksgäldskonto: ret skulle få begagna sitt kreditif äfven und r Juli och Aug. månader innevarande år. Hr Brinck fann de såväl inom statssom bankoutsotten afgifna olika beräkningarne för ufintsnde af riksgäldskontorets ställnipg högst besynnerliga: Talaren kunde dock försäkra, att vid fullmäktiges senaste sammankomst i kassan funnos endast 450,000 rdr, då från statskontoret inkom en reqvisition på en half million. De öfverskoit, som från statskontoret skola erhållas, har riksgäldskontoret enligt reglementet ingen rättiget att fordra förr än ett år efter deras inflytande. Talaren uppläste en kalkyl, uppgjord inom riksgäldskontoret, hvilken utvisade att, äfven om kreditivet ej blir inbetaldt, ändock en brist af omkring 200,000 rår förefinnes den 1 Juli. Talaren beklagade att remissen af hans motion ej skett till statsutskottet, så att utredt blifvit, huru med riksgäldskoutorets ställning sig verkligen förhåller, och intet rum lemnats för trassel och hemliga rådgifvare, som drifvit sitt spel ända sedan sista riksdagen. Tal. yrkade ett låns lemnande mot förskrifning. Hr Embring yrkade antingen ett låns beviljande mot revers eller mot obligationer af kontoret. Hr Lundberg föreslog ett lån mot hypoteksföreningarnes eller egna obligationer. För bifall talade hr Muren, anförande att på riksgäldsafdelningen inom statsutskottet vunnits den upplysning, att kontoret icke har någon brist, utan kommer att hafva full tillgång till sina utgifter, hvartill tal. omnämde, att utskottet ålagt statskontoret att inbetala hälf:en af detta ärs öfverskott. Behöfde kontoret låna, så kuade det göra det mot aflemnande af hypoteksföreningarnes obligationer, som kontoret eger. I samma syfte yttrade sig hrr Hesselgren, Gråå och Palander. För återremiss talade hr Almgren. Genom votering bifölls utskottets förslag med 29 ja mot 24 nej, som yrkade ett lån mot förskrifning. Derefter föredrogos bankoutskottets utlåtande n:r 34, i anledning af återremiss af n:r 29, ech bifölls; n:r 35, tillstyrkande en årlig pension af 300 rår åt fru L. Wigström, bifölls genom votering med 27 röster mot 24, hvilka i enlighet med hr Lallerstedts yrkande ville bestämma beloppet till 500 rår, meå afseende på hennes faders, prosten Schwerins förtjenster om fäderneslandets bankväsende; och n:r 36,innehållande förslag till expeditionslösen i rikets stän ders bank, hvilket bifölls. Sammansatta bevillnings, lagoch ekonomiutskottetz betänkande n:r 3, afstyrkande väckta förslag om ändring i ordningsstadgan för större brännerier, bifölls. Af samma utskotts betänkande n:r 4, i anledning af väckta förslag om ändringar i förordoingen rörande försäljning af bränvin och spirituosa, börjades föredragningen och medhanns till och med 15. Alla föredragna hemstälanden godkändes med undantag af det i 2, deri utskottet föreslår vidhållande af gällande stadgande af en half kanna såsom minimum för minutering, vilket afslogs och bestämde: till en fjerdeles kanna. Bondeståndet. Då statsutskottets memorial n:r 64 med uppgifter i verkställda utbetalningar utaf de för neutralitetens ipprätthållande anvisade kreditivmedel föredrogs, zjorde Sahlström, med hvilken flera ledamöter initämde, och Erik Olsson från Nerike, som i utskoitet leltagit uti ärendets behandling, åtskilliga anmärkningar angående denna redogörelse, hvarefier menorialet lades till handlingarne. Bankoutskottsts betänkande angående riksgäldstontorets kreditiv i banken föranledde någon diskusion, derunder Jan Persson, och med honom David indersson, Sahlström och Mengel talade för afslag å itskottets framställning samt för bifall till riksarkiarien Nordströms reservation, då deremot Anders Persson från Nerike, Bergström och Linder uppträdde ör bifall till utskottets förslag. Vid votering segrade itskottets anhängare med 47 emot 27 hyarofrar Ja... (