Aftonbladet – 16 juni 1857, sida 2

Article Image
nt or rv FR vr ARS TRE RASAR r sedan e.de en betydlig stateskuld, ty om så bade farit, skulle vi hafva husnit ett godt styeke längre utveckling uti både detta och andra afseenden. 5sånderna vore de egentliga finansministrarne; deraf rtrledde sig bristen på system i finansåtgärder. Det fore en batydlig förlust att låta öfverskottsmedel igen oförräatade och låna af andra. Tal yrkade. . ifall. Y Professor Agardh ansåg närmaste följden af jernrä ssbygnaderna blifva, att arbatsiönefna utomerdentgt stegrades. Dörföre borde ock pr oduktioten ste rag i samma mån, inen dertill fördras ett större rörelsekapital. Deita böra vi söka inom landet. JEn otväg till dess anskaffande vore att öka Sedelstocken; men ehuru tal. ej ansåg denna utväg farlig, ville hän ej yrka derpå, emedan den troligen skulle förkastaö. Eo annan utväg vore att riksgäldskomtoret utgåfre räntebårande obligatiöner med kort uppsägningstid: Genom vidtagandet sf denna åtgärd kunde bristön på ;örelsemsdel till en betydlig del fyllas, och äfven, öcå obligationer på små belopp utgåfres, tillfälle beredas srbetarnea att göra besparingar. Om desia obligationer skulle inströmma i rikigäldskentoret och ej tuona inlösas, då vore tiden inne ått taga ett utländskt lån. Ått nä genast utån mödtvång genom utländska lån indraga atora kapitalör i landet, skullö medföra åiskilliga olägenhoter. Om obligationerna utfärdas ensemt i utländskt mynt, så blir ingen (vär i landet, utan de gå alla utrikes. Som vi förut omtalat blef den 24:e punkter, sem ianehäller statsutskettets förslag i detta hän:eende, till utskottet återremitterad: UTRIKES. Med södra posterna ha vi i dag mottagit tidningar från London ef den 9, Paris och Brtissel af den 11 och Köperhbatn af den 13 dennes. Med finska posten ha vi erhållit tidningar från H-isingfors af den 11 och Åbe ef den 12 dennes. FINLAND: ; Af en notis i Helsingfora Tidningars kän man sluta, att det under någon tid.medgifna afsändandet af telegrafdepescher på svenska språket å statens telegrafer inom Finland Ru. åter blifvit förvägradt, och att. depescherma, för att befordras, måste vara affattade på ryska. Nämde blad vågar på ett mycket försigtigt och indirekt sätt .antyda det allmänna. missnöje, som denna åtgärd framkallat. I Brahestad öppnades annandag påsk ett finskt lånbibliotek för den arbetaade. klassen. Biblioteket har varit så flitigt amlitadt, att alla böcker på em gång varit uttagna. Med anledning af jubelfesten den 18 Maj, till åminnelse af kristendomens. införande i Finland, har kejsaren till teologiedoktorer utnämt åtta kyrkoherdar, samt till ledamöter af diverse ordnar ett större antal prestmän — allt detta såsom vedermäle af kejsarens nåd för det de utnämde gjort sig om Guds församling välförtjenter. DANMARKE. Tyska tidningar berätta, att danska kabinettet utfärdat ett nytt cirkulär till de särskilta utländska makterna, hvari förklaras, att de eftergifter, som Österrike och Preussen fordra i sina senaste roter, ej kunna stå tillsammans med danska monarkiens enhet. FRANKRIKE. Vi ha berättat, att regeringen såsom sina kandidater för de stundande valen till lagstiftande kåren på de flesta ställen bibehållit de hittillsvarande medlemm:rne af nämde församling. Man synes ha ansett sig förpliktad härtill, med anledning af det beröm, som kejsaren egnade lagstiftande kårens medlemmar vid sista sessionens öppnande, hvartill dessutom kommer, att man på detta sätt gjort slut på de besvärliga ansökningar, som på sista tiden inströmmat: från alla dem, hvilka hittills saknat tillfälle att ådagalägga sin lojala ifver. Att rekommerderas af regeringen anses nemligen betyda detsamma som att vara vald, och en plats i lagstiftande kåren söktes derföre likzom hvarje annat embete,utan att kandidaterna behöfde göra minsta försök att vinna valmännens röster; man skickade sitt valprogram will imrikesministeren, och om denna lofvat sitt understöd, hade saken dermed varit afgjord. Skulle regeringen ha träffat sitt val mellan alla dessa kandidater, som sökte öfverbjuda hvarandra i lojalitet, skulle hon icke ha kunnat undgå att förnärma många, hvilkas understöd ieke kunde vara hemne likgiltigt, och hon påfann derföre den utvägen, att låta återvälja mästan samtliga medlemmar af dem lagstiftande kåren. Det är en del af dessa i sex år bepröfvade voteringsmaskiner, som den absolutistis ska regeringens fiender nu vilja försöka att undantränga, och för hvilket ändamål de konstitutionella och de moderata republikanerpa i Paris förenat sig om dea kandidatlista vi i går owmförmälde. De franske senatoremns hafva ieke utveoklat någon större verksamhet, sedan Monitören gaf dem den skarpa tillrättavisningen och beskylde dem att i allsköns ro och maklighet förtära sina betydliga inkomster, och det har oekså mäppsligen varit kejsarens afsigt, attde någonsin skulle få det ringasts nfrtee på de allmäxna angelägenheternma. mellertid höll senaten des 6 desnes ett sammanträde, hvesraf -mas fick anledning att -påminna-sig, att det verkligen famms em senat, i det att då ändtligen em politisk diskussion . egde rum. fverläggningen angiek dom; nya militära strafflagen, och flsra medlemmar Porksle att militärer, som äro medlemmar al sonater, icke skulle kunna ställas inför krigsrätt, hvar. emot andra senatorer, omär detta yrkande ieke hade någon uisigt att Vinna regeringens bifall, ville låta sig nöjas med, att ingen seomator finge ställas under åtal, innan senatom gifvit sitt samtycke dartill; Resultatet blef, att senaten i sin sammankomst den 0 dennes med en till onhällighet gränsande majoritet antog Jag gillar ändringen; och jag voterar för en stol till 2t kawvsaliarn 4

16 juni 1857, sida 2

Thumbnail