Aftonbladet – 15 juni 1857, sida 3

SU PRESES NEROS ESR Ti US TT SST SSE TSE SRV SAG amma på åkern (se Rieeke). Ifrågavarande luftarar, saltoch jordartade kroppar tjena växterna till atring, så att dessa, om vi såfå säga, uppbyggas ieraf; Vi defva blott utaf växtriket och. det dels omedelbart och dels medelbart, i fall vi förtära mat ur. djurriket; ty kött kommer alltid ursprungligen från växtätande djur, äfven om detta i sin tur tjeaat köttätgnde djuret till uppbyggande af dess kropp; 1. vv: 8. till föda innar vi lifnärde oss. med det .sesare.. Deraf följer att förmultnade eller. förbrända nsnniskor (samt dessutom växter oeh djur) utgöra att rikt förråd af -ämpen;-som lifoära omedelbart säxten. och medelbart merniskan och djuret... Vi börja doek ej först efter.döden. att tjena den lefvarde naturen till spis, utan: sålänge vi och djuren lefav ieke allenast förbrinna våra kroppar osh måste ierföre lifnåras, d. v. s. återställas genom mat och dryek, utan tjena -de ämnen, som bildas.vid: den lefsande miennisko-och djurkroppens. oupphörliga förbeknoing, till darandet af-växtrikets. alster, och ge2040 -dewa till föda åt menniskor och djur. Det är. således, för att begagna en engelsk. författares ord, agenting säkrare än att, erdagracrt, taget, det; som i isg är ett-stycke af en -Alowandsr; kan i morgon ara en bit rofva och i öfvermorgon ingå såsom del ansigiet af-en Venus; Lofrande osh döde förbriman således -ouppbörligt, ech tjenar det,hvariill vi, förbrinna, att ånye bilda lefrande-varel Vår omistliga egendom är således sendas: det ädla vi tänkt, det goda vi gjort. Frågan em det är ändi:målsenligt att uppbränna lik är således detsemior, som att fråga, em det är ändamålsenligare att lik förbrännas nycket raskare är om de Oiverlemnas åt grafven 2ti deri långsamt förbrinna. De: plötsliga förstörandet af dem menskligs formen genom uppbrännåndet här visserligen nå ot afskräekande, men då jorden ej bir plaw för lefvande eh döde, så är det vavligt i eiviliserade lIxnder, st: grafvarad, synnerligåh de som emettaga liken af ; lifstiden mindre bemedlade, snart nog öppnas för ya. gäster, och hafva då vänner och familjer till len, hvars eista hvilorum uppkastades, icke ens em graf för att. dervid åttrupplifva dendödesminne set tänkande: på förgångligketen fatta Ldia föresafsar. Hafva:dersmot .slägtingar ech rinner den döjeg aska ien urpa, så hafva ds alltid est starkt Sep: ifvande, .minne:af den bädangångne, sein. predil Jen öfverdrifna själfviskhetens löjliga eklokbet. Förodrännes lik, så kan ock den. dödes stoft såkrare än su få hvila hos, ja, blardas med askan af sina kära, afvensom;; medfölja slägt och vänner påcandra sidan ba:vet, den då döde i lifstiden och hans närniaste efter honom .tilltröst, så att dessa ssdnire ej behöfra utstå dylika qvat som Gustaf. Adolf-den :stores suktar då den. förret: bjorta togs, från: babpe.. Är bkförbränningen, införd, så behöfver känsanej heller 25 såras genom, föreställningen om asdgräfvandet i ien mörka mullemcoebden. derstädes hag AE ohyggliga förrottnelsea: Msn bör dessutom betänka burn; mysket mera skönhetssinnet-känner sig. flredsetäldt af att se urnomsellsr andra passande. kärl som innehålla de dödes aska uppställda i en passanie bygasd, som är belågensi en vacker ifning, tn sat: se.on kyrkogård. med. dess-spår af en försäsgelse.af ganska oestetisk natur. Föresiäller sig len, bildade alimänheter allt det framstälda, så kan sändaren ieke snoat än antaga oförsgifvet, att ösertågaånde antalst lär likasom grekerna, dessa. våra örebilder i skön konst, finna att liks förbränring illfredssäller-.den menskliga känslan, äfveni estetiskt alsörnåd, mera liks jorafsstarde. Om hkförbrännisg älNäbt införes tå tycks det som, görom dei dörifenom ökidettgiöge på bräa fätirial, ved-öeh kölpriset skulle betFfäigt stiga och således det mångenrlades box ds Pågåtnde skogsato landet bifrämjas. Saken är dosk efter all mensk ig beräkning ej af sådan vigt, ifall man handlar för avuftigt.. Må, onder föröfriit lika förhållande som au, likförbränningen. införas såsom allmänt bruk, så korame vi troligen godt-ut med-bälften af detbrän sle som nu åtsår em året; såvida enligt lag ända nålNenliga eldstäder oeh wlånifginietodör: påbjudas, ivartill, Evad äet förrä baträffer, ön-början är gjord vedPabrikörga iErgliäd Döt tord6 vik vära ändsmålsenligt att vid införsndet ät ön stdän reföfm bjelpa de mindre bötfitälade husegare på lämpligt sått, mk på det Gö kunta Aponträ de medel, sött härill Sro, åodvändiga (S4 bläga avnät hitkörande beA:piögar, t. ET kos der Natur, brtikeln Wakser als Leuchtmaterial). Fällandet af skog bör äfven, ailjenstund deita bar inflytande på klimatet, på äniamålsenligt. aått genom lagen ordnas. Så särdeles villig blir-måbända ej beller förbränningen i förhå!lande till jordfästandet; ty åtgår det, sksem profenor Rieliter förraodar, Ktla 2:ne famnär ved till at: förbrångea ett lik, så kan väl uti Sverge förbräftningeiikterlelet antagas i medeltal kosta 17 rår, sm församlingön inköper väder i stort och då äen .r Villig. Nekas kan doek ej, att två farnpår troligen är mera än som behöfvös, osh att om lik; exligt Riehters förslag, förbrännas med lysgas, somger enmycket stark :hetta,-och, hysraf. intet öfverfiödigt behöfver att uppbrännas, såsom med ved ogelr kol är allet, blifyer möjligen förbrännätidet billigare så än hyad som: nyss antogs, uti;de städer som hafva gasiysning på samma:gång den blifver. renligare..Enligt det nu anförda; tyekes det att förbrimningen ej ar särdeles att rekoromenderx ur statsekonomisk synpunkt. Mötsatsef är döek högst troligen fallet. Man bör ibågkommx hörw många lik det finner, som iske starlemöt någen: anhörig ellör VäN! Sådana like askå börrttströs på platser, der dett gågnaut lafidtbruket, ällderstuhd öikan då ej Neger öfvärgifven, utah äksom en ny Plionix får bt up tökn de adde i jorm al prganiska delar. Så bör äften göras med a a ehåll, Paj ar Öeh or döda, ida det ej är enkom sf.en person, som pe tele betydligt framåt. I så fall bör detsamma bevaras, emedan anblieker doraf är oegnad Ar Fehom ideasodiationen tillrop de bättre: gäck du och görrsarämaledes. Detta utslåendepå t dx. åkern, gågnar växtlighetån betydligt ty äbt, hvarpå åkershar mest brist då den blifvit Uiigen, årvanligtvis bätjörden, riken finhes i stor Mängd uti den dodek äska. Moleebott bar rätt då ban manar, att romarnås och grek .askurner. hade. ett, dyrbart inmebåll, Detta erfara. .oekså t. ex. engelsmännen, när de. från oss exportera djurben, ech. vi sjelfva då peruviansk .guane iöporteras, hvilket till-stor del bar dew benjerd, som leri finnes, att tacka för sin stora gödande förmåga. Genom ait enligt det rationella åkerbrokets åsigter wvändaden aska; Hvarem är fråga, föröka vi de för pss egneliga växternas äfkaktniog, Evilket redan är ett förökände af hationäifaltiågan. Dörigeröra blifrer ONA maten i sin tur äffem mera eller mitdre villig, hvillket har, enligt Hvad statistiken lärer, till öljd att folket lefver. ge hvilket synnerligen i vbrt folkfattiga land är en; pationalvinst. Dessutom efva menniskorna i de eiviliserade länderna omedelvart genom dikförbränningenslängre oeh åromindre ntsatta för faran att insjukna är anvärsysf grunder, förr vi söärt Skola lära Kända.: Förminskadräjukligfet SF görom förökade årbetsdagar em håtiomidvinst: En AR RASA Mn brök ke erngsländ, sk går det iäledes ä enX sidad imera ve il.och blir Inkpända förbetagsugat jökgor, Ar än grafvandet, t, detta senare pu sker; men anlea sidan förökas deraf åkerns,afkastning samt menniskornas år osh friska dagar... 4lldenstund nwåkerns tfkastning och manniskors lif och helsacäro mera värda in en något: förökad utgift vid-dödstillfällen öchstarkare7vedåtgång, hvilket dock ej behöfver förorsaka 5rist på skog ellerbrafsle. Allägnstunt jöfdenis ktentolslager ärö åldelös ofantliga; sk kan med 4E8lanun förbrännandet af lik mlste tllrädas af shomiska grunder, TDet är; som nänidt, helsbsammniare försåg öfterlefvande lik Törbränia än bm de begrätvas. Orsaken r tt lik konna underVissk tills dato ej Boga kända A.hällr dn ge NY AE