Aftonbladet – 15 juni 1857, sida 3

ände ineller utrikes som i afsesnde å myötsörter ch det högsta pris, hvartill pendingar skulle få applånag,.. Då genom goda konjunkturer. ett, till -alligt Ofverskott af pauningar uppstode inom landet zsre det-nemligen nyttigt om. något medel funnes sour: absorberade detta öfrerskott oehförhindrad vöfslösande på inköp af lyxartiklar: För detta än. f-amål vore statsobligätioner på mindre belopp, löÅ pande med em ränta sågot mindra än deni Inndet ilnäiätt kursörande, särdeles lämpliga. t 1 Mös alla dessa för återfemiss anförda skål invän164 al presidenten Åkerman, hr 8. e., Troil, frihrr 74. I Cederatröm och W. F. Tersmeden hufvudsakligen, att man 6j. borde binda händerna på fullmäktige, utan it dem öfverlemna att handlas efter omständigheterna. Hr-Akeemanr, sjelf follmäktig i -riksgäldskontoret, syöktes ieko-bysa någots förtroende. till eller Ofrer hufFfod täfet vara för em effentlig inbjudding tillan: afgilvande; Han tredde nemligen; atf den ieke å ådräga sig uppräärksämbet ömköritädes ån i Hämbufg; der kepital a då wkolle HÄ ng tilsammans att lemna lånet och derpå ingifva det ånbud, hyarem de sig emellan öfverspekemme. Besuloatot bl-f det vi ofvan angifvet. — FREDAGENS FÖRMIDDASPLENUM Prestoståndet. Debatter. rövande ;istatsutskottete förslag ow sättet för medels anskofande till jernvägsbygnaderna. Riksarkivärien Nordetröm: ansåg vista Punkten ut! tryekssätt, bvarest talas om användandet åf blifvände öfverskott till järnvägar, vara lika tvetydigt oeh ledande till tvister, som erden utöfver disponibla tillgångar; hvilka finnas upptagna: i förrk riksdagens föreskrift om upptagände-af,statslån, Beloppet a! blifvande öfyerskott vore omöjligt att känna förr än vid nästa rikedags början. Till följd deraf tore det) om en sådar bestämning: godkäbdes, för riksgklds: kontoretä fullmäktige omöjligt att Feta, huru myekei penningar behöfde. genom Jån anskaffas. I afssenda på sjelfva Jånefrågan yttrade talaren, ati en sväll vatde? statsikuld bar omöjligen kunde regleras på samma sktt som i andrå lånder. Dessötom: vore-d 20 millioaer sedlar, som för härvafandevfinnas utelöpanda ,utöfver den regla valutan, på visst sätt oå sväfvands,statsskuld: satt hönvisa på riksgäldskento! rat för medels erhållande till jernvägsbygnader vore eådNgtetdar fiktgäldskontorst; om de vid: förra riksdagep beviljade stora kreditiverna behöfi lyftas, omöjligen kvbnpat förskjula dem. Til jernvägsbygbäder borde .pemningar lånas, men ijedel till räata oeb amertering anskaffas genom direkta skällebidräg Dsrigenom, att. riksgäldskontoret utgä Föbligatiönar, vara ssig.betalbara å vista, eller efter kortare sägniogstid, kunde endast mindre summor. AoskAf pa. Riksgäldskontorets historia från 1792 till 1807 inwehölle många varnandej exempel. mot ett sådant företag. Obligationer med uppsågningstid. skulle i vårt land föga-sirkulöra. j får Doktör: Gumisliuis Dot af föregående. talaren -klanträds tillägget segrade-i statsutskottet med blott eh rösts majoritet. -Man ville derigtnonr stadga; att alla .HEd6l, som Cj geäkät erfordrades, Kulle til-jesrövägar användas, och alla andra ändämt! undsöskjutas. Talaren erinrade om de många yigtiga föremål på smdostriens, vetenskapens. oeh konstens områden, som fordrads anslag, oeb, önskade i kulturens namn detta tillåggasborttagande..,. 0 dhon shaved Imee sorgen d Prosten Almqviet ansåg ytterligare undersökningar i de finänisiella sebakterna; böra anställas. och statsutskoltet böra tillkalla sakkunnige -rään för upplykningar inbämtärrde. Stätsskuld vore ej något akt frukta, ren enligt igt börde lån ej dleslätånde. tagas ös un data Fr. Stäten borde Degagna de stora kapitaler, som from läkdet att tillgå. Talaren erinrade-em förslag på Få darhuset, att riksgäldskontoret sk göra silfverl oeh utgifvå si Förr bärgade vi oss bra mec riksgäldssedlar; i modererad skala vore ej heller Bu en sådan sedelutgifning så farlig. i Professor Carlson erinradgrom, att-nu ej var fråga om att utfärda någon instruktion för riksgåldskont refs ; fullmäktige. Då man visstehuru tryskande statsskuld vore, borde man också anse vigtigt att ej göra större lån än nödvändigheten kräfde. Alla bördor borde ej kastag år tiden; samtiden borie ock uppoffra vågot: AF dessa skäl ansåg talaren dår ifrågavarande pufkten böra bilalläs: I I Komminister Beokmar trodde, att riksgäldskonteråi tängtrifrånsattrega -några öfverskottamedely. trärtol dehöfde årerfå hvad: som till jornvägar blifvit fårskjutet. Disponibla tillgåhgar vore-något-helt t 42 bestämda öfverskott, enär medel, för märvarande disporjibla,kunga Om ala , hvilket deremot ej gr ven roma iöfvårskött. Cal. ahsåg, att mån borde iktomlan s en tredjedel eller on fjordede af döt örforderliga öppen a er, hvilkot I borde insättas i banken, och att riksgäldskortoret debna förd köndöutfärda öbhgutivher. : DJ Fefekatet af ke OL. JT. Hjörag emförveR vid srikots.ständers andra genispsamma sammanträde, infördt irAftonbladets. bihang för. den 19 Juni, står på första sidan, femte spalten; fjarde-stygket uppifrån: Uträkningar af mindre radie: kan begugnas; läs: Krukningar at mindre radig kan bsgagnas. Isju stycket uppifrån, samma spalt, slår: Räknas ski den i ränta oeh amortering på en bana; Som kosta; 400,000.-sdr rmt,. och den; set går till on I så ntgör denna skilnad 178,000 rdr om året eller åfver 205 rdr om dagen; läs: så utgör denna skilnad: 128.000; rår (after 12!,, 4) om året, aller öfver 205 rdr om dagön. Uti nästföljärde stycke står: tal. bi törade till bevis härpå, hurnsori den förste eföstlige uppfinnaren, af. jornbansystemets begagnande större-vägar, äfvensom uppfinnaren af det första 1okomotiv; Georges Stephensen; 18s: uppfitfiären lat jernbagäystörtets bej nan stör Sal 0: Ho mas Gröy, älvensom je. Jamma :te r nedifrån står: oden Palappd, ån z Patappe. Sjette spalten, tredje raden står: Bawåkur, lås Bårraker. : (Insändt.) i Om liks: förbrännande.: ; Frågorna!om skendödenyrlikbos oehilikförbräfining rosämnun;;Kyaröfver jåw flesta sj ; bildat .sig,:Dkgo: omdöme; men då dessa frågor äro, af stor vigt, så tyckes-det-ins. vara gagneligt att fästa oppmaär heten härpå och anföra dithöranderfökta och de stödda vomdömen:.... De..båda första. ämnena .Afhabd: dades derföre nyligen i-Svenska Tidningen,sosh: ktt öfverlägga om, det-3:dje är-nu sås mycket-mera pas samnde tid, ,-som-åptta. ämne, tillfallet är ou gens frågor. Sedan man i Bgland börjat att b lik, så stod för I oh , åF sedan en väl skriffer: artikel om, denna sak, i Göteborgs Handelstidning; och utkom ungefär samtidigt härmed i. Breslan, klassiskt arbete af drj Trusen.m .Jikförbränni; En följd-af detta arbete är, satt det nu; håller pi bilda sig i-Fanhover en förening, som -har til änblä: mål att förbränna i stället föratt begrafvå lik (se det nya aftrycket af F. Kempners broschyr log Han, och hafvg pröfessoferna Richter och Bbek ga igen gillat eft sådadt förfarande, Däts sö r vigtigt; ty cen förre är en afde RE för Sömlals Jalb 3