URNA STOCKHOLM den 15 Juni. Hufvadstad och Universitet. E4 broschyr imheditiel Huf.udsta! och universitet. — Reflektioner i anledning af frågan om Upsala universitets flyttningo lärer sedan någon tid blifvit till riksdagsmän och itskilliga.andrar personer i bufvädstäden, ätdelad,:men: har. först. i, dessa, dagar; blifvit i bokhandela tillgänglig. Den är pitagligen författad-af någon akademikus i Upsala och ieke utan fiffighet sammansatt för att söka motverkan den opinion, som allt mera osfvisligt fordrar universitetets förflyttning till hofvudstaden. Författaren går nemligen ut från det medgifvandet, stt ingen skulle mera. vinna på flyttningen än just Universitetslärarne, och öker. visa, ati, om då det oaktådt hysa betänkligheter..deremot, dessa. härleda sig från det skadliga infiytande; som universitetets örläggande, i hufvudstaden skulle kommas att..utöfva. på .den akademiska undervisningen och: på -vetenskapligheten.. isvårt land, i synnerhet emedan det vore otänkbart att några verkliga wetenskapsmän skulle kun. na fostras vid ett hufvudstadsuniversitet. Iörfattaren lemnar dock snart den opartiska och i viss män. medgifvande ton, somhan i början, fintligt antagit, och utgjuter på ett myc: ket skarpt sätt sin: vredes skålar öfver Stockholm, som skildras såsom ett i mozaliskt och andra hänseenden dåligt. näste,. som icke har någon framtid för sig.och som på det hela kan kallas för en småstad nästan lika väl som Upsala, ehuru det-stoj och skoj, som der råder, i alla :falb skulle: hindra vetenskapsmännen att det få nödigt lugn och tillfälle till inåtvänd reflexion: Vi skola snart till närmare skärskådande upp taga ett och ansataf författarens satser och påstående och hänvisa emellertid till ett uttalande i ämnet af en berömd vetenskapsman, professor Snellman i Helsingfors, som -med anledning af den i Sverge väckta frågan, nyligen författat enartikel i-Finska Litteraturbladet, vittnatide om den erfarenhet man i Finland, oaktadt.de.särskilta för bildningen missgynnande omständigheterna,. haft om verkan af.universitetets flyttniog till hufvudstaden. Efter att ha berört den egendomliga ställning, som de rikt doterade universiteterna i Oxford och Cambridge intaga, yttrar sig professor Snellmånspåföljande sätt: felt annorlunda förhåller det sig med universitetet i) Berlin, som obestrid: står högt öfver: alla öriga tyskå universiteter:. Dess) iörättning var gaturligtvisvicke något . privatcföretag.. Den har det märkliga, att den skedde på en tid, då preussiska riket, kufvadt och styckadt, sökte-och fann-en räddning i folkandans pånyttfödelse, och den uppskattades äfven, ur denna synpunkt, de män till evärdlig ära, hvilka tänkte upphöjdt bog, för att i det vetenskapige indet se häfståogon för ett folks sedliga lyfinisp. Märkligt är också, att företaget i början hade en möfötåndare i dåvarande ministern Stein, hvars upplystöoeh energiska verksamhet Preusen har ati tacka för en-bhufvudsaklig andel:i denna regeneration, och som äfven snart blef universitetets ifriga befördräre. 5 Det var den berömde filologen Wolff, sem ömvände honom; och historien har bevarat hufvoddragen-af det genom den ömsesidiga kärfheten karakteristiska samtal, som fördes mellan ministern och den lärde mannen. Den förre, som förut förklarat förslaget för reniaf vanvettigt, började, så snart han fick se Wolff: vJag är icke af er mening ! sJag är icke heller at min egen mening!s svarade Wolff och tvang härigenom den förbluffade excellensen att lyssoa till förnuftiga skäl. Till medhjelpare hade Wolff mån; sådanve som v. Humboldt och Joh. v. Möller, historieskrifvaren. I likhet med andra, -stäldx.på en plats; der de äro tvungna att befatta sig med: alla möjliga saker och ting, hade den -Nkvål ovanligt insigtsfulle ministern föga kunna: genomtänka frågan. Ba lycka; att, ehurn höftig och litet böjd för motsägelser hän var, han lifyades af den varmaste patriotism, så att män, hvilka egnat sist: lif åt vetenskapen och åt begrutiande af vilkoren för dsss-förkofran, i denna hans känsla funno en bundsförvandt. Nog af: saken beslöts och utfördes raskt, och preussiska folket: och hela Tysklandypriswi. desnastund Berliseruniversitetets stiftare. Exemplet följdes i Bayern genom universitetets i: Landsbut förflyttande till Muörghen 1826. I Belgien upplöstesuniversitetet i Löwes 1830, och det nya odiversitet i Bräösseh inrättades 1834: I intetders landet ; här man. haft skäl att årgra företaget. Prag och Wien håfva fiån slåsta tider haft egna universiteter. Leiptig är till folkmängd och betydebet Sachkseng hötvudysted; I Pyskland-är det-en-däst småstäternas hufvudorter, som. sakna univergitefer, dels emedan ofta flera förenat sig om ettuniversitet, dels semtdån de förhandenvarande universeterna funnits före dessa staters uppkomst! Paris har som bekant siga fakölteter från fordomtima. Köpenhamn och Turin likaså af gammalt sina universiteter. Äfvenså Edinburg, Dublin, Pestb, m. fi. Kristiania i. Norge har sitt universitet sedan 1811. Petersburg sitt. sedan :1819. Athen sitt sedan 1837. Midrid har! intet, icke heller, Lissabon, icke heller Rom, och med förvånicg tillägger. man, icke heller Stockholm; eHara dst äfven bör tilläggas; att. Upsala univefsitets öfverflyttande till Stcekholm länge vari: påyrkadt; och, mans med ssäkerket kan förespå, att det! förr tller sebard korhmer att Ske. 4 Retdn det, att förbåHandet är så allmänt, atfhuvudstäderha jieEs blött i de sjölfständiga staterna, utan äfven i så mång Jydländer dragit tniversiteterna till. mg, synes bevisa ätt detta förhållände bar sipssallmänng i sakens natur liggande grund. Mån kan val för ro fall äl den ena eller andra verkande. orsaken, som vållat ett universitets inrättande i någon hufvudstad eller dess flyttning till dönidmma. 7 Men förhållsnden; sådana som detta, styras icke aftillfälliga orsaker. : äfven on sbetydligare hufvudstad i.ett ringa land är den ort, Kvärifrån opiniomer och seder prida-sig till öfriga ståder och ifrån dem till. landibygderna. Man säger: hufyudstaden är den tongifrande i ondt och godt. Den är det dock lyekligtvis mera i det goda, än i det onda; ty endast det goda söker dagsljuset och här derigenom den vidsträcktare verkningskretsen! Vavligen är det gifna förhållanden, ortens naturligen goda läge, som redan gjort den till ev oe roa för industrien och handeln, eller som på