Aftonbladet – 15 juni 1857, sida 2

— Den förflutna veekans tilldragelser inom riksstånden bilda. utan tvifvel hitintills den vigtigaste epoken i denna riksdags historia. Om nan icke sett med egna ögon och hört med egna öron, så skulle man nästan. anse, det för en omöjlighet. Adeln och presteståndet, i en inslagsfråga och-derjemte vid-en -kongl. proposition af :oberäknelig .både ekonomisk: och polit:sk: vigt, i båda hänseendena ställande sig I den bestämdasteöch allvarligaste opposition! Borgareoch borideståndens. majoriteter deremot frikostigt beviljande medel, det senare lerjemte slutande sig, till ,den,.af regeringen ramlsgda: plan för ett stort nät af statsbanor, genonikorsande 24:delar aflsndet öck beräknadt att ioke kunna fullständigt utföras med mindre än en ätgift.af.120 till 150 mill. rdr rmt! Tyom bendeståndet ät för närvarande afTe anslag till påbörjäandsaf arbetena å vissa af dp föreslagna. banorna,; har det dock, med ett eget slag af komssqvens; ixdet hela faststält sjolfva sträcknisgarne åtminstone för fyra af banorna och derigenota utta!st sin Mening, ati äfven, dessa böra för frat tid:n anläggas på statens bekostnad. Detta ;örefailer ju skäs ligen upp och nsdvändt. en ; På riddarhuset hörde man visseiligem med nöje regeringens talan med;stor..t:lang föras af en bland konungens: offisiella rådgifvare, men. besynnerligt nog förbl. vo alla andra konusgens rådgifvare, som hx s .i: påriddar: buset, aldeles stumma, och äf.nsa minister, som ensam yttrade sig, gjord: detia egentligen blott för att söka lugna representationen tU afseende. på: farhågan för skuldsättningeny men undvek att uttala sig iafsesnie på sjelfva systemet. Af konuagens öfrisaförtroendeembetsmän .var det egentligen .b. it Civerstäthåliaren grefve Hamilton; so:, när fråga var om jernvägens utgående rån Stockholm åt. norr mot Upsala, pliktskyldigt-sade några ord till förmän --för -dessa; anslag, äfvens som general Lefren och landshöfdingen grefve Liljencrants yttrade några ord .om apolitiska vigten af anslag-för-den nordvestra banan åt norika gränden! Dere:not hörde man ii den egentligen afgörande, a riden sistlidae orsdag general Lefrån öppet: yttra sig. mot den kongl.propositionen angåsnde anslag till banan öfver Södertelje och Kaätrinskolm,. och grafve Liljencrants, vtfrade.sig.,derjamte-emot hela systemet; och i det han behandlade dea finangie!la frågan på sitt ögna anti väriska vis, tillät han, sig tillika aft bsmö.s hr. fnansministern-på ett -sätt, som en minister välicke borde behöfva vänta sig af ex läridshöfding. Vi anmärkte redan, att det s,k. systemet icke ens försvarades af hr finasgministern, och vi.erinra, att han derom icke egentligen yttradenågot nera; än att -komungens rådgifvars noga begrumdat saken.-och att de med konungen. hade varit ense att-gilla:-detsammas:-Det-senas re visste man förut af statsrådsprotokollet; det förra vågar man förtfarande betvifla. Det säkra är emellertid, att regeringen sällan, om hågonsin, på riddarhuset lidit ett så kolossalt nederlag. —-ry fr . Så äfven i presteståndet, der biskop Thomander dikterade besluten mot en ganska matt och fåtalig krets af regeringens anhängare, anförde förnämligast af prosten Berlin från Skåne och inrikesministerns broder, prosten Almqvist, som, ehiru icke ledamot af statsutskottöt, likväl synes hafva blifvit intagen af samma entusiasm för systemet som utskottets majoritet. Uti borgareståndet deremot, hade regerin gen och. öfverste. Ericson . ett ganska star! parti, hvilket, nästan som hade det sjelft w gjort ministåren, tycktes färdigt att stå ellox falla med systemet;-ehuru dettåsåsom en Ea1ken watt sgentligen fänn försvar endast af reprösetitänten för Gefle, hr Muren. Partiets styrka tycker oökså hafva blifvit tämligan afmattad redan efter de första alltför starka ansträngningarne för vägen genom. Södermanmland förbi de: många. herresätena Öckna, Eriksberg, Hedensunda, Sparreholm m. fl,.och still det sstora..grefliga Bondeska fideikommisset . Katrineholm ; ty sedan man med 7, röster -vunnit den första voteringen, så förlerade partiet en och arnan anhängare och tappade. sedan alla voteringarme om; jernvägsanläggningar dels åt Uj såla och Såla; dels till norska gränsen, de till Lagaådalen. Naturligtvis vans likväl inom .borgareståndet förslaget om statslånesystemet, hvilket anses komma-så många andra intressen: utemjust jernvägsintresset tillgodo genom att före in utländska kapitaler i landet; men då denna fråga blifvit återremitterad af presteoch bondestånden, är dermed ännu definitivt ingenting vunnet. : Vidkommande slutligen bondeständet, så har darstädes numöerabildat sig ett pärti, icke för regeringen och:br öfverste Ericson — ehura det väl skall heta.så.— utan. egentligen för riksdagsmannen Ola Månsson från Skåne; Denne man, i öfrigt föga känd hvarken för italang eller insigter, tyckes från riksdagens början — vi hörde derom, bsrättas redan från hans färd till riksdagen sistlidge höst på ångbåten från Ystad i sällskap. med dem skånsko ryttmästaren Tornerhjelm .— hatva förs bundit. sig. att..i..jernvägsfrågan taga bondeståndet på sin del eeh-deri styra .deas kosa. Vi känna ieko de medel :han..användt; -men det vissa är, att han, i förbuad med om gammal bekant och er skrifkunnig väme, lyekats öfver all föreställning. Hufvudsaken var äfvon-här, att..bereda framgång åt-Södermanlandspatronernas: med Östgöta oeh skånska (ENGINE REON EDTA ANTON hn ÄKTA