Aftonbladet – 9 juni 1857, sida 3

Örebrsyhyllket Ock Kamdes I Vär överblick åf diskussionen. GÅRDAGENS. AFTONPLENA. 2 MY Klbbrevm sd Ridderskäpet och Adeln, Stätsutskoftets jernvägsbelänkande företogs tillbe handling, och det beslöts -att föredragningen skulle ske puh: tvis. Landtmarskalken avmälie derefter, ati det inom tälmanskonferensen Blifvit öfverenskommet att hemställa till stånden om en lämpligare ordning för föredragning af de särskilta punkterna, än den i, Bvilken de vore af utskottet uppstälda. Med anledning häraf föreslog grefve af. Ugglas, ait man, med förbigående af frågan om systemet, skulle begynga med 6:te purkten (om. anslegen till de särskilta Kanersh hr Mannerskan:z att man skulle bepunkten (om, statslån), samt hr n skulle företaga den 3:e punkten sarpe) och samtidigt de mot hvarje sträckning svarande anslagen i den 6:te,. Hr Cedersk.öld; grefve Anckarsvärd, hr Dalman, grefve Frölich 1). fl. mofsätte sig att d nna fråga om ett förändradt föredrågniogssätt skulle genast afgöras, och fordrade ätt. den Ko p kjutas till nästa plenum; Medelst votering afgjordes dör net TSL röster, mot I 93, att öfverläggnisgen skulle arses slutad; hvarefter bestämdes, att sjelfva beslutet rörande föredragningssätter först Skulle fattas i nästa plenum. ÖPresteståndet. Upplästes och lades ill hatnMingarte en skrifvelse från konsistoritin i Hernösand med underrättelse, att prosten Runsten blifvit vald till riksdagsman efter aflidne kyrkoherden Sundberg: I CCC or vev sd sättet för föredragningen af statsutskottets utlåtande n:r 62, om jernvägsänlåggninI gar, föreslog erkebiskopen, i öfverensstämmelse med ralmanskonferetsens Peslut, att 2:dfå punkten, som tillstyrker rikets) ständer att antaga och fastställa ett visst system för statens jernvägsbygnader, ej måtte företäiras förr än 3:dje punkten blifvit afgjord. Uäder den diskässion, som härom uppkom, yttrade sig doktor Gumtlius, biskop Thomander, professorerna Lindgren och Cårlson,; doktor Säve och prosten Lägergren för den åsigt, att föredragningen börde ske i den ördniäg, som utlåtandet une häl Her. Biskop Annerstedt ansåg 2:dra och 3:dje punkterha stå i ett så nära sammanhang,jatt öfverläggningen måste på en gång behandla båda, Proposition borde först göras på de särskiltå momenlerna af 3;dje punkten. Prosten Berlin försvarade det af erkebiskopen företagna föredragningssättet. Det beslöts att punkterna skulle öredrägas efter numerföljden i betänkandet. Första. pubkteh, som afstyrker hr Bodells motion att alla frågor om anslag och lån till jernvägar måtte vid denna riksdag förfälla och arbetet på de besluitade stambanorna tills vidare uppskjutas, bifölls utan diskussion, E IT a:seende på. 2:dra punkten yttrade sig: Prosten Almqvist, som beklägade att redan diskusioneH om föredragningssättet visade påssionernas upprörda tillstånd: Genom antägandet af systemet skulle partistriderna lugnas. Det vore vida bättre jon både ansvåret och regleringen öfverlemnades åt regeringeh, och Ständerna endast Beviljade medel: Den skuldsättnitig, som var i fråga, vore ej synnerligen fårlig. Vid 1789 års riksdag, när Guståf IH I begärde penningar till utförande af kriget mot Ryssland, hade riket föråt 80 millioner riksdalers skuld; I Nä vore endast fråga om 30 millioner. Genom ett jafslag på dennä punkt förklarade man, att man ville gå planlöst tillväga. Bisköp Thomander änsåg, att uti beslutet, att ej godkänna ett system, alldeles icke lågeen förkläring att: man ville bygga jernvägar planlöst: På 21:sta sidan i betänkandet talas om den stegringi jordvärdet, som skulle uppkomma, de nya fabriker doch; industriellå företag, som skulle främkallas redan innan någrä jerbvägdr blifvit bygda; om ständerna antaga ett system. På 20:de sidan talås åter om att 1857 års ständers beslut; attahtaga ett system, ingalunda kunde ånses betrygga detsammas fortsatta tillämpning och fullföljärde. Dettä senare gör talet om den blomstring; som ett systems antagande: skulle framkalla, till tomå fraser. Yrkade afslag. Prosten Tegner hade uider ed resa af 3:ne läns I invåhäre hört den iöning allmänt uttalas, att ej något system borde antagas, ätan endast arbetet på de beslutade stambanorna fortsätta. Kommiminister Beckman. Staten borde-ej hafva vågat sig in på det djerfva företaget att med: stats I medel bygga jernvägar.. Det lån af 1,600,000 rår, som gifvits till anläggände af Fablu-Gefle-banan, vore deremot väl användt. -Talaren beklagade att detta stora jernvägsförslag afbållit enskilta kommuner att anlägga jernvägar. Yrkade afslag! — Prosten Berlin gillade utskottets förslag och yrkade bifall. — Doktor Gumelius. Det vore hårdt att blifva beI skyld för planlöshet och oförstånd, derföre att man ej kunde godkänna ett system. Yrkade afslag: — Kyrkoberden Otterström yrkade afslag. — Prosten Arosenius ansåg systemets antagande nyttigt. Enskilta egde ju rätt att bygga särskilta stycken: af jernvägarbe, om de ingtngei statens system: Yrkade bifall. I— Professor Agardh bade ej förra riksdagen hört till dem, som ifrade för jernyägar: Systemet, som nu så Skarpt klaändrates; vore framkaladt af ständerna sjelfva genom den skrifvelse? de vid förra riksdagen afläto, och genorå det anslag af 60,000 rdr, som beviljades till-förberedande underhåhdlingar. 2 Doms prosten Knös trodde, att mån nu kunde om statsutskottet använda sämma yttrande; soma vid 1741, års riksdag användes öm sekreta: utskottet i afseende på det då beslutåde kriget sotcRyssland: .De: gode herrar måtte vetå okågot sarkanum, huru allt. skall slutås. Oh systeihet antages. ocharbete börjas på Iflera ställen, så kommer -troligen-en stark reaktion, å ränta och amörtissement kännas tryckande och rbetslönerna stegras, som afbryter arbetet. Endast ttsådant system bör antagas, som ej kan förstöras enom-en-kommande reaktion. De-banor, som med istatsmedel borde utföras, vore efter talarens åsigt den ifrån Göteborg till . Stockholm, från Malmö till Jönköping och från Arvika till Magnor. Professor ILindgren.ansåg statsutsköttetomöjligen kunna förIsvaras : derför attidet tillstyrkt; rikets. ständer att fastställa sett. system, hvilket de ingalunda, kunna göra, enär. de ej ega att fatta beslut gällande för lävgre tid än nästa. statstegleringsperiod. Indirekt kunna de visserligen binda::kommande ständer genom att börja arbetet: påimånga ställen, så alt det verkstälda arbetet :blirzonyttigt,: om det ej fortsättes... Punkten innehåller en -snara,o utlagd för kommande-ständer: Professor. Carlson ansåg, att genom ett afslag på andra punkten uttalades den mening, att tiden ej vore inne att antaga sett. .så omfattande system. Jernväs gar.borde shufvudsskligeni byggas af enskilta bolag med. understöd af stätsmedel,..Ståndet beslöt, utan votering, att afslå den ifrågavarande. punkten, Behandlingen af den återstående delen af jernvägsbetänkandet uppsköts till nästa plenum. Borgareståndet. Lagutskotte!s betänkande n:r 35, tillstyrkande en iaf Kongl. Maj:t. föreslagen författning, adgående Istraffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enirum, och n:r 36, afstyrkdnde väckta motioner om lupphäfvandö af kongl. brefvet den 17 Oktober 1778, angående barhavård, biföllos. — Samma utskotts uthåtande n:r 32, i anledning af anmärkningar. emot Ibetänkandena n:is 12 och 13, angående bördsoch testaImentsrätten, föredrogs, sedan protokollsutdrag öfver oss afgörande hos ridderskapet och cadeln blifvit juppläst, och bifölls, hvarjemte en inpbjudning beslöts Itill ridderskapet och-adeln att instämma i borgareI JES 9 P3 FOSS FPS. AU IL. SE LIE Er EE 1 EES SE FE MSE I