Aftonbladet – 9 juni 1857, sida 2

som gästat oss tyckes hativa tagit detta för givet. 5 (Insändt.) Ytterligare om jernvägsfrågans finan: siella sida. Besvarandet .af frågan, huru de för jern vägsanläggningarne, erforderliga penningkapitaler lämp ligast må kunna anskaffas, har till en hufvudsaklig de utgjort föremålet för den insända artikelserie, son under-rubriken -Jernvägsfrågans finansiella sida ge nomgått. flera numror af Aftonbladet. Insändarer häraf erkänner det myckna riktiga och välgrundade dessa artiklar innehöllo, utan. att derföre kunna ti alla. delar erkänna lämpligheten af det sätt, som deri föreslås för anskaffandet af de för jerpsagsan läggningarne behöfliga penningkåpitaler. . Då den somyskrifyer detta, just har för afsigt.att lemna et bidrag till. besvarandet af sämma fråga, må det till: låtas honom att först yttra några ord om det af der förre insändaren gjorda försläg... Han skall derefter framlägga siöa egna åsigter i ämnet, utan allt anspråk! på ofelbarhet, meå ej heller utan allt hopp att deri kan finnas något, söm förtjenar att begrundas. Som bekant är, innefattas. under de 30 millioner riksdaler, hvarmed bankens sedelstock får öfverskrida den metalliska Kässåti; ej blott den verkligen utelöpande sedelstocken, utan jemvälde medel, hvilka hos ban ken inoestå antingen i egenskap af depositioner, elle! såsömibeviljade,, men ännu icke uttagna kreditiver Hr —h (författaren till :den nyssnämda artikelserien Jernyägsfrågans finansiella sida) finner det orimligt att dessa medel, hvilka sällan uppgått till mindre är tio millioher riksädäler,. skola beräknas såsom utgö rande en del-af bankens sedelstock, till. bvilken har ej vill hafva större belopp af sedelmassan hänfördt än som-ur bänken. verkligen blifvit uttsget och be finner sig. i allmänna rörelsen: Han yrkar derföre att, med iakttagande af ett sålunda förändradt be räkningssätt, banken måtte öka sincutelöpande sedel. stock med minst 10 millioher riksdaler riksmynt, och att denna, summa i form af kreditiv öfverlemvas til riksgäldskontoret,. mot erhållande af dess obligationer, löpande med 4 procents ränta och uppsägbars efter 3-eller.6 månåder. Med denisålunda af ban ken erhållna försträckningen skulle arbetena. begynnäs. Under tiden utbjuder riksgäldskontoret. åt. all mänhKeten sina obligationer, hvilka insändaren anta ger skulle komma ätt. löpa med 5 procents ränta ch med de medel, som på detta sätt erhölles, skulle riksgöldskonptoret iplösa sina till banken utgifna obli gationer. (Oss förefaller det, i parentes sagdt, som kunde banken rätt-väl göra riksgäldskoptoret er skänk fej blött af;näntan på dessa 10 millioner utan jemval af sjelfva kapitalet, då den för det satima ej behöft med en enda specieriksdaler förstärka Sin metalliska kasså,utan endast anskaf fa mera, påpper från Tumbas.) En: del-af der förökade sedelstocken skulle emellertid; säger hr —Ah, förn seHer senare återkomma till banken för att in vexlas imot det. silfver, hvarmed landet skall betalt det kapital (rails, lokomotiver 0. 8. v.) som utifrån måste anskaffas, 4 Härigenom skall bankenr silfverfond småningom minskas, och då denna-började nedeå mot sitt minimum (277; millioner rår specie),; blefve detta en vink för banken att uppsägs de iutaf: rikigäldskontoret, pantsätta obligationerna. (Dessa voro. ju, redan förut inlösta med -de medel riksgäldskontoret undertiden blåhd allmänheten upplånat?) För infriande af dessa förbindelser upptoze nu riksgäldskontoret ett utländskt Jån af t. ex. 10 millioner, hvarmed alltså bankens silfverfond komme att ök.s,. och på.detta belopp gåfve banken ånyo riksgäldskontoret ett kreditiv. När metalliska kassan återigen började nedgå mot sitt minimum, upptoge riksgäldskontoret. ett hytt utländskt lån, på grund: hvaraf banken ytterligare lemnade det em kreditiv: till samma belopp. På detta sätt skulle det fortgå alltjemt tills hela jernvägssystemet hunnit fullbordar. Hvad, yi. först, skulle vilja anmärka emot det Här i;korthet återgifna förslaget, är att sjelfva utgångspunkten för. detsamma synes hvila på ett mindre riktigt antagande; som gör att det svårligen lär kunna godkännas såsomipraktiskt utförbart, Författaren antager nemligen, attide i; riksbanken :på depositionsoch kreditivräkning innestående medel ej kunna utöfva någon tryckning på bankens metalliska kassa, och att de-sålunda ej .böra inhefattas under de 30 millioner, hvarmed sedelstockentår öfverskjuta den metalliska fonder. På grund häraf menar insändaren, att banken skulle, utan att behöfva öfverskrida nyssnämda maximum, endast genom ett mera bankmessigt beräkningssätt af sedelstocken, kunna öka sin sedelemission med ungefär 10 millioner riksdaler, hvilka, såsom först är nämdt, skulle användas till-kreditiv för. riksgäldskontoret. . Härutinnanbekännavi oss vara af olika tankar med den ärade insändaren. Vi kunha nemligen icke-finns, att det är någon väsentlig ;skilnad-mellan: de i rörelsen utelöpande sedlarne och de i banken såsom depositioner eller .outtagna kreditivåndelar innestående. Det är visserligen sannt att, så länge de qvarligga i banken, utöfva de icke någon tryckning på den metalliska fonden; men, detta göra ej heller de i rörelser otelöpande, så länge de ej hos banken preseuteras till inlösen mot silfver.. Då det vidare icke lärer stå i bankens makt att förhindra depositionsoch kreditivhafvarne ati i hvilket ögonblick. som, helst nttaga sina hos banken innestående medel och att i nästa ögonblick presentera de uttagna sedlarne till invexling mot klingande mynt, så lärer det ej heller kunna bestridas, att dessa medlika mgcket skäl böra medtagas i beräkningen af bankens sedelstock, som den verkligen utelöpande sedelmassan, Banken är i detts hänseende ej att betrakta annorlunda än hvilket ännat förvaringsställesomhelst, der man har penningar liggande, hvilka man ej för tillfället behöfver, men hvarifrån de genast kunna uttagas vid förefallande behof, tog z Det är alltså. på ganska goda skäl, tro vi; som man vid-sedelstockens-beräkningsanser. depå depositionsoch kreditivräkning innestående .medel ej böra betraktas annorlönda, än den: verkligen utelöpande sedelmassan..; Någon: ökad sedelutgifning, på grund af-ett annat-beräkvingssätt, torde väl således knappt kunna komma i fråga. Skall Tumba bli förläggare till större eller mindre del af de beböfliga medlen för nara så lärer det ej kunna ske på annat vilkor, änatt banken: tillåtes öka t. ex. till40millioner det: maximum; hvarmed sedelstocken må öfverskrida den metalliska kassan — ott förslag som-dock förmodligen icke hade att påVR ST VIPS TE PROTON 4 I FY g lin Lo Å