Aftonbladet – 5 juni 1857, sida 2

alare att anmäla sig, och det kan sålunda -ntagas för afgjordt att diskussiones icke kan somma att i morgon afslutas. SEBS AT Ett glädjande tecken sf upplystare åsigfer inoia lagstiftningen utgör det utan tvifvel tt ej mindre ridderskapet och adeln än bonieståndet frånträdt sitt så länge envist fasthållna motstånd till, vi tro ända sedan 1834 års riksdag väckta i otioner angående utvidgad estamentsfrihet och antagandet i detta hänsende af det af lagkomiten. och: lagberedninsen föreslagna så ytterst enkla lagstadgan: Je, att en, hvar, som icke eger barn eller bröstarfvingar, må fritt .genom testamente förordna om sin egendom, ehvad den är ärfd eller förvärfd, fast eller lös; men att för den händelse aågon eger barn eller bröstarfvingar, endast hälften må bortgifvas, hvarförutan ridderskajet och adeln afsagt sig sitt särskilta privilegium att utan inskränkning. disponera: öfver sin aflinge, hus och jord i städerna — ett förslag, hvilket hitintills städse blifvit af lagutskottet: vid föregående riksdagar, och i utskottets första betänkande i frågan jemväl vid den innevarande afstyrkt, men på sätt läsaren har sig bekant, i dess senastafgifna utlåtande tillstyrkt. Då presteoch borgarestånden uppskjutit sitt beslut i denna vigtiga fråga i afbidan på adelns och bondeståndets; så taga vi för afgjordt, att lagförslaget blir antaget af begge förstnämda riksstånd, åtminstone af borgareståndet. Äfven i fråga :om bördsrätten på landet har bondeståndet frånträdt sin gamla. stela opposition och utan votering medgifvit dess inskränkning till barn och bröstarfvingar, föräldrar och syskon. Hosridderskapet och adeln blef detta lagutskottets förslag förkastadt med en röst, eller med 47 mot46. Presteoch borgarestånden hafva ännu icke fattat beslut i frågan, men om endast ettdera ståndet, som vi förmoda, bifaller förslaget och inbjuder ridderskapet. och adeln att dermed sig, förena, så kunna: vi ännu vid. innevarande riksdag erhålla äfven denna reform, hvilken säkert af den stora-allmänheten skall emottagas med stor tillfredsställelse, helst sedan nu mera Kongl. Majt:s proposition om. afskaffande af börds-. rätten i stad blifvit af alla fyra riksstånden -bifallen. så Ekonomiutskottets betänkande angående en. komite till uppgörande af förslag till allmänt ordnande af presterskapets aflöning. har, så-. iom vi förut berättat, af borgareoch bondestånden blifvit utan diskussion bifallet.: Adel har ännu ej företagit frågan till-behandling; men inom presteståndet: blef betänkandet, säsom våra läsare kunnat inhämta af den ivårt. gårdagsblad införda-diskussionen i ämnet, till sina hufvudsakligaste delar afslaget. För reformen ytirade sig prosten Emanuelsson, kyrkoherdarne Schönbe:k och Otterströn; emot densamma prostarne Gellerstedt, Rundgren, Millen, Lundgren, domprosten Bring och prof. Lindgren; Biskop Thomander och doktör Satiaberg yrkade återremiss. Man finner häraf, att majoriteten inom de högvördige ej är benägen för något allmänt ordnande af-sina löneförmåner, hvarigenom en för kyrkans väl menlig bestämdhet skulle vinnas, såframt det nuvarande trasslet underkastades en besvärande utredning. Man bör ej tvifla, att ridderskapet och adeln kommer att i denna fråga, ansluta sig till borgareoch bondeståndens mening — en: mening,.som för. hvarje. dag blir allt mera allmän inom nationen.