Aftonbladet – 3 juni 1857, sida 2

— Vi lösa i dagens numer af Svenska Tidningen en väl skrifven artikel i jernvägsfrågan, hvaraf vi tillåta oss att återgitva föls jande: Ganska ofta har man, paturligtvis, vid parlamentariska öfverläggningar haft tillfälle att se de goda skälen duka under, ty majoriteten, som med.säkerhet ådagslägger den afgörände viljan, är en ganska osäker mätare af det öfvervägande förståndet; men, då-en fr.ga vidgar:sig till stora måit, då den djupt ingriper i fäderneslandets allmänna väl: nutida .och framtida; då den tager våra tillgångar i väldigt anspråk och derigenom utöfvar. den. största inflytelse på kommande irefaad och. väntrefnad; då den: hotar att Örrycka ett stort nationalföretag: ur dess naturliga spår, — då är det mer än vanligt. påkostande, att se de bästa och påtagligaste skäl, framförda af könskapsrike män, icke tillvinna sig den ringaste uppmärksamhet, utan lida ett fullkomligt nederlag, under en koalition mellan verkliga villomeningar och sjelfskapade fantasier samt alldeles obestyrkta antaganden, Att detta är stridskrafternas saona uppställning, tro vi skall vitsordas af en hvar, som, om han icke förut: derom varit öfvertygjad, läst staisutskottets utiåtande. och dess reservationer. oväldigt, det vill säga utan förutfattade intryck af något. s. k. storartadt, som -bländat hans: klara omdömes eller af den förenade kraften af egöa och provinsiela jernvägsfördelar, eller rentaf blifvit betald att för saken arbeta. Ty att antaga ett jernvägssystem efier abstrakta grundsatser, och dessa dertill med af så besynnerlig art, gom aflägsenheten från större vatten och uppsökaädet af öde trakter, i stället för att lägga jernvägar, liksom andra vägar, efter den enkla, i alla länder antagna regeln: der de behöfvas och rörelsen fordrar dem; att anlägga jernvägar endast med fäst afseende på ändpunkterna, ehuru, enligt alla länders erfarenhet, rörelsen å -ellanpunkterna är betydligt starkare än mellan ändpunkterna; att ej göra afseende på landets storå varuvägar och på ett vatturikt lands vättenförbindelser; att vid stzambanors: bestämmande ej taga i betraktande sannolika nyttiga bibanor, utan låta de senare bestämmas af de förra, i stället för att. tvärtom stambanor borde vara bibanors naturliga sammanbindning; att ej afs. banor, som kunna anläggas genom enskild eller provinsiel företagsamhet; att antaga jernvägssträckningar, af hvilva två femtedelar i-längd ej äro undersökta, och å ingen Håie en statsekonomisk undersökning, såsom i alla andra länder, föregått om orternas behof samt om en blifvande. rörelse; ; att antaga statsbanor till