Aftonbladet – 30 maj 1857, sida 2

förvägradtI. Talet afslutades med några betydelsefulla verser, anförda ur ett af Atterboms bref. Svenska akademiens nuvarande ordförande, professor Hvasser, helsade den nye ledamoten välkommen med ett tal, hvaruti dels poesiens betydelse för ungdomen och : Atterboms förtjenster såsom stiftare af den estetiska professionen tecknades, dels ock en blick kastades på den andliga vältaligheten, hvarvid talangens missbruk varnande påpekades, på samma gång den framhölls såsom ett medel till högre och välsignelserika resultater. Sammanträdet afslutades kl. 8. Svenska akademiens adertonde stol, sem hr Thomander nu intog, företer den egenheten att, ehuru den vid akademiens första uppsättning intogs af en person, som just utgjorde en typ för det äkta akademisteriet, nemligen kanslisten N. L. Sjöberg, som skref vers för att vinna snabbare befordran i verken,, alldeles som nu för tiden åtskilliga unga män bli nitiska frimurare eller brikollister för samma ändamål, så har densamma i senare tider blifvit lemnad åt personer, som från den akademiska ortodoxiens ståndpunkt mer eller mindre måst betraktas såsom kättare på vitterhetens område. Sjöberg efterträddes nemligen af grefve Skjöldebrand, hvars vittra alster voro tillskurna efter en helt annan fason än den, som akademien erkände såsom tillbörlig. Efer honom trädde den titaniske Ling, hvars hela väsende bar en helt annan än en akademisk prägel, och han efterföljdes omsider af akademiens häftigaste motståndare, Atterbom. Vi behöfva icke tillägga, att den nu introducerade nye ledamoten, med sitt lekande snille och sin både på blixtar och fyrverkeri rika vältalighet, icke just heller är tillklipt efter den gamla akademiska schamplunen.