Aftonbladet – 27 maj 1857, sida 2

Ekonomiutskottets betänkande, i anledning af de inom adeln, samt borgareoch bondestånden väckta 17 olika motioner om förändradt sätt för utgörandet af presterskapets aflöning, har i lördags till riksstånden inkommit. Utskottet meddelar först en framställning af-de olika motionärernas förslag; och-redogör derefter för hvad i frågan vid de:-senaste: riksdagarne förekommit, äfvensom för det af kammarkollegium, i anledning af rikets ständers skrifvelse af den 20 Oktober 1848, till K.. M:t. afgifna utlåtande i fråge om konventioner och om komministrarnes aflöning. Sedan utskottet derpå återgifvit det väsentliga innehållet af kongl. förordningen den 8 Febr. 1681, hvilken, såsom bekant är, utgör den hufvudsakligaste grunden för presterskapets nuvarande aflöning, uttalar utskottet dess öfvertygelse vara, att, vid en blifvande, i utskottets tanka högst behöflig lönereglering, de presterskapet tillhörande inkomster icke må förminskas eller till annat ändamål användas, att prestboställena, för så vidt de af innehafvarne bebos: och af dem med fördel kunna brukas, icke böra utarrenderas, samt att någon ny allmän ombildning af pastoraten icke bör för närvarande ifrågasättas, och uppgifver utskottet derefter. de. grunder, efter hvilka-ordnandet af-presterskapets inkomster bör verkställas, nemligen;: attpresterskapets inkomster fördelas emellan detordinarie presterskapet sålunda, att hvarje tjenstgörande ordinarie : prestman får anständig bergning, att presterskapets inkomster, utan att ingå till statsverket, böra i.annan ordning, än omedelbart ur den enskilte medborgarens händer, komma. presterskapet till godo, att all tionde, vare sig tertial-, smöreller qvicktionde, utbytes emot en gång för alla bestämda afgifter, att påskpenningar, jura stole, matskott, offer, dagsverken, med flera smärre extra ordinarie afgifter, utbytas emot till beloppet bestämda utskylder, att utgå icke allenast af fastighetsegare, utan äfven af församlingarnes öfriga invånare, och uppbäras på enahanda sätt, som om tionden bestämmes, att de boställen, som afses att af löntagaren bebos och brukas, beräknas till en deras verkliga värde sotsvarande inkomst, att i allmänhet presterskapet tillhörig jord; som icke kan i förening med bostadsboställe brukas, utarrenderas enligt samma grunder,som för till staten eller boställsdirektioner indragna boställen följag, och inkomsten användes för presterskapets aflöning, att pastoraten, antingen för hela riket eller stiftsvis, bänföras till tre klasser, med några få lönegrader inom hvarje: klass, såväl klasserna som lönegradsrna inom desamma lämpade efter pastoratens storlek, folkmängd, besvärlighet m. m., och att detta äfven må gälla för komministraturen, att preberde icke må sågom lön beräknas åt någon, som genom innehafvande embete eller tjenst är förhindrad att sjelf hafva sin stadiga bostad inom -församlingen och sköta dess pastoralvård, att lönerna för det ordinarig presterskapet så beräknas, att det extraordinarie, såsom hittills, aflövas af det ordinarie, men att dervid tillika bestämmes minimum af det aflöningsbelopp, som, förutom bostad och fri föda, bör vice pastorer och adjunkter tillerkännas, och särskilt afseende föstes derå, att på en del ställen och orter inga ordinarie komministrar fianas, att lönerna beräknas uti en eller flere af deräntepersedlar, som enligt grunderna för ränteförenklingen äro för hvarje län bestämda, och utgå efter tioårig medelmarkegång, dock latt aldrig mer än en mindre del må beräkI nas i penningar, samt löneregleringen sålunida uppgöras, att den må kunna vinna tillämpning i mån af nuvarande tjensteinnehaf vares afgång och gällande konventioners tillI ändalöpande eller, upphäfvande. I följd häraf tillstyrker utskottet, det rikets ständer