Aftonbladet – 27 maj 1857, sida 2

WE a JV aa ara Rare RT a na AR SSD. de sjukdomsförfall, ett nummer utelemnadt. De öfriga utfördes under hr direktör Josephsons säkra anförande på ett i allo tillfredsställande sätt, och några af polskorna, särdeles Orsapolskan och den norska Jölstringen, gåfvos under starkt bifall, efter begäran, tvenne gånger. Slutligen förtjenar det att nämnas, att Consistorium Academicum, enligt fattadt beslut, kostnsdsfritt upplät rum för den fosterländska. sångens skull och för dess så förtjente samlare och bearbetare. Svenska Välgörenhetsmötet. Mötet..har fortsatt sina öfverläggningar om de i programmet framstälda frågorna, i går afton på allmän sammankomst, samt förmiddagen i dag på afdelningar. Vi redogöra här nedan, så vidt tid och utrymme för dagen medgifva, för dessa förhandlingar. Mötet sammanträder i afton kl. 5 för sista gången. till allmän sammankomst. ALLMÄN SAMMANKOMST. I går kl. ö e. m. v Sammankomsten öppnades af öfverståtbållarengrefve J. Hamilton, som, derom anmodad af ordföranden grefve ;von Platen, ledde förbandlingarne iptilldess grefve Platen någon stund senare infann sig och återtog ordförandeskapet. Doktor Grähs redogjörde, i egenskap af föredragande för tredje afdelningen, för de åsigter, som blifvit uttalade, och det svar, som blifvit afgifvet på. den första fråga, hvarom nämde afdelning haft att öfverlägga, nemligen. angående de allmänna spisvings-anstalternas nytta och ändamålsenligaste sättet för: deras organisation; och. instämde mötet. enhälligt i det yttrande, hvilket afdelningen afgifvit.såsom ut-tryckande dess gemensamma tanka i detta -ämne;. och hvilket yttrande finnes upptaget i vårt måndags-blad uti redögörelsen för tredje afdelningens för-handlingar: samma dag. Derefter uppträdde magister Hedlund för at, !iägledes å tredje afdelningens vägnar, redogöra såväl för den öfverläggning, hvilken der egt rum beträffande den andra till afdelningens besvarande framstälda-fråga, afseende lämpligheten af och sättet för allmänna bageriers anlåggning, som för det (äfven i måndagsbladet redan omförmälda) beslut, hvartill af-delningen i denna fråga kommit. Derjemte upp-lästes en af professor Palmstedt till mötet inlemnad: skrifvelse angående allmännas bageriers organisation, hvarefter justitiekansleren von Koch begärde ordet: oeh uttalade de betänkligheter -han hyste mot hvarje: försök att genom några förenibgar med filantropiska. syften vilja ingripa uti de näringsgrenar, som ha till uppgift att förse den stora allmädbeten vare sig med: mat eller bröd. Man kunde icke vänta, att ett för: sådant ändamål bildadt bölags vårksamhet kunde få. den omfattning, som erfordrades för att förse alla konsumenter med deras behof, ej heller att det: skulle hafva den uthålhighet, att det ej förr eller senare upphörde med sin verksamhet, då det likväB kunde ha egt bestånd länge nog för att ha undertryckt och undanröjdt dem, som förut idkat samma handtering, och tillståndet följaktligen blifva sämre: efter än före bolagets uppträdande. Funne man sig: likväl, för undanrödjande af några missförhållanden,. föranlåten vidtaga några sådana utvägar, som de: ifrågasatta, borde de betraktas hufvudsakligen såsom öfvergångsåtgärder, framförallt åsyftande att verka genom sitt exempel i afseende på förbättrade arbets-metoder :0. s. v., och trodde talaren det i sådant falk fördelaktigt, om anläggningarne, sedan de någon tid bedrifvits af de för deras etablerande stiftade bolag; öfverlätes åt enskilta personer, i sammanhang hvarred det äfven vore önskvärdt att, på det monopol på handteringen ej måtte uppstå, icke blott en, utan flera inrättningar i samma syfte avlades på hvarje ort, der sådana ifrå; akomme. Generaldirektören Stråle erinrade, att hvad hr v. Koeh yttrat egentligen vore blott en utveckling af afdelningens yttranden, hvilka uttryckte alldeles enabanda åsigt som. den hr v. Koch omfattat: Hr Hjerta erinrade om de: förhållanden, som -existerat före och efter brödtill-verkniogens frigifvande, samt burnledes det visat sig, att en mängd personer, hvilka, då bagerihandterin-gen frigafs, slogo sig på denna handtering, innan. kort dermed: upphörde, -emedan den visade sig icke lemna den vinst man påräknat — ett förhållande, som tycktes antyda, att någon missräkning låge till grund för de kalkyler i afseende på bagarnes enorma förtjenst, hvilka man sett uppgjorda. Trodde för sin del, att bageribandteringen alldeles icke bör utgöra föremål för kommunalbestyr, och ansåg den ej heller lämpligen kunna bedrifvas af store bolag, emedanden. fordrade en ständig ceb minutiös tillsyn, somi-endast den enskilte industriidkaren kan åstadkomma. Med Egestorffska köket vore förhållandet deremot i någon mån olika. Abledningen till dem frärma, hvarmed försläget om anläggningen af sådanakök bkfvit omfattadt vore att söka uti det nya och öfverraskande i sjelfva iden. Då denna ide för några är sedån framkastades utaf en af våra poeter, ansågs den såsom en drömbild, den der. alldeles icke skulle låta i verkligheten tillämpa sig. Derföre hade man med sidan förvåning mottagit. underrättelsen att denna id6 blifvit af Egestorff-praktiskt utförd, och mans bade velat försöka; hväd som i samba riktning! kunde uträttas, och vore ångköksanläggningarne sålunda ännu att betrakta såsom experimenter. Bageribandteriögen åter Vore öägot helt annat, och bevis förefunnes redan ätt den bäst egnade sig för enskilt företagsamhet, äfvensom utsigter icke saknades, att den äfven på denna väg skall komma att, taga en bättre riktning. Sedan derpå doktor Grähs meddelat några : uppgifter om det i Brässel existerande bonlangerie eeonomique, beslöt mötet, att såsom-sin-gemensamma tanka aötaga det svar afdelaingen afgifvit på den förevarande frågan. Sedan doktor Diokson derefter föredragit. en vedogörelse för första afdelningens förhandling på förmiddagen och de beslut, hvari afdelningen stannat i fråga om 3:dje: och 5:te frågorna (se Fårdagsbladet, förklarade sig statsrådet friherre a Ugglas fullkomtigt instämma med afdelningen; men då han af hr Dicksons redogörelse funnit, att under afdelningens äfverläggning framkastats en tanke, som vore väl värd att taga vara på, nemligen den af frih. Skjöl-. debrand på förmiddagen uttalade meningen, att för n bättre vård om fattighjon, som till följd af sin tora bräcklighet eller af andra skäl icke kunna ut ackorderas, för flera fattigvårdssamhällen gemensamna hospitaler måste inrättas, så föreslog han det illägg till afdelningens förslag i fråga om 5:te punken och utackorderingen sf landsbygdens fattighjom: stt det vore önskvärdt, om flere fattiigvårdssamhällen förenade sig om ett gemensamt fattighus, Talaron: srinrade äfven att gällande fattigvårdsförordning icke; nnefattar något hinder för en sådan anordning, som noebär enda sättet, hrarpå en verklig och behöflig vård och tillsyn kan åstadkommas åt de mest elänliga, hvilka i allmänhet, enligt de flestas samman. stämmände omdömen, i de vanliga fattigstugorna beroergeras och underhållas på ett sätt, som keapoast står i öfverensstämmelse med kristlig barmherighet. Grefve Torsten Rudensköld och prosten Kullman yttrade sig i samma syfte som frih. af Ugglas, och förklarade sig instämma i hans förslag. Doktor Nordlander omtalade sin erfarenhet från den stora församling, h7ars själavård och fattigvård han . många år haft sig anförtrodd. De sjuka och orzeslösa och ålderstigna fattiga bade der af gammalt randrat från gård till gård för att få sitt uppehäle, ett sätt som för dem naturligtvis måste vara för;nadt med mycken vedermöda. Likväl hade de vid sillfrågan ansett det ännu svårare att blifva innesluta i ett fattighus. Talaren trodde att de åldriga :ynnerligen genom de. knarrighet, som medföljer 1e framskridna åren, ha svårt att förlikas med hyar