Aftonbladet – 25 maj 1857, sida 3

SPCUCIGIC INMaRISLICI ediung OC IULGIITA JFG, HAMID vil föredragande doktorerna Grähs och Wistrand Förhändlingarne började med en öfverläggning om första punkten i afdelningens progräm, så lydande: Äro allmänna spisningsanstalter, såsom efter Egestorffska metoden, nyttiga, och huru böra de inrättas för att icke förfela sitt ändumål eller nedsjunka till allmoseutdelningsställning åt de fattiga? I öfverläggningen om denna punkt deltogo. doktor Soldin, professor Huss, rsktor Svedbom, kapten Berg, I generaldirektör Stråhle, doktor Lamm, hr v. Qvanten, magister Hedlund, baron Leyonhufvud, hr Dalman, hojtarien Brinck och kamrer Stenberg. Och beslöt af I delningen, att, såsom svar på de i denna första punkt innehåilna frågor, såsom sin gemensamma tanka uttrycka: Att allmänna spisningsanstalter efter den Egesvorffska metoden äro nyttiga; — att de helst tillI vägabringas genom fria föreningar eller bolag, i I hvilka aktie-egarne böra på sina tillskjuina penaningar hafva en skälig ränta samt ega fri disposivionsrätt sfver det derutöfver uppstående och i form af reservfond I eller annorledes afsatta öfverskott; — att aktierna stälI jas på så små belopp, att fven arbetaren och den min4re bemedlade må kunna i ett sådant bolag blifva delegare — att en sådan anstalt sålunda väl vore att betrakta såsom en välgörande inrättning, men icke borde betraktas såsom en välgörenhets-inrättaing i vanlig mening och allraminst såsom en all-T moseutdelningsanstalt; att dessa följaktligen ej böral vara föremål för understöd från kommnonernas sida f eller kommunerna befatta sig med deras anläggning, I emedan sådant skulle gifva dem karakteren af väl-Å görenhetsanstalter, och att det icke heller vors önskvärdt att de utgöra föremål för en så beskaffsd en-J) skilt verksamhet, hvarigenom de skulle alldeles uteI slutande få en industriel karakter, som vorel med det afsedda ändamålet oförenlig; — att det borde bero på lokala omständigheter att med spiningsanstalterna förena bageri, slagteri och andra dylika inrättningar vare sig: iändamålatt derigenom till billigare pris ellar af bättre slag erhålla de för inrättningen erforderliga förnödenheter; dock borde sådana bagerier, slagterier 0. s. v., omå de anlades, endast vara afsedda för vederbörande spisningsanstalts eget -behof och man i allmänhet tillse, att man ej genom sådana anläggningar gjorde anstalten till eit alltför vidtutseende företag; — att i större städer, der endast en sådan spisningsanstalt anlägges, utportioneringsoch spisningsställen, eller filialkök, böra inrättas på flera lämpliga punkter, på det afnämarne måtte, utan för stortidsförlust, kupna få sin mat och derjem e erhålla den varm; — att mäten för hvarje dag bör efter gifven matordning tillredas af ett slag, egentligen afsedt för ärbetsklassena behof, men att det må stå enhvar öppet ati mot faststäldt pris vid anstalten köpa mat; —, att maten bör tillhandahållas afnämaärne såväl till hämtning som att spisa på stället-uti ett eller flora rum efter I omständigheterna; samt slutligen, att anstaltens vård lämpligast bör öfverlemnas åt en enskilt person; såsom föreståndare, stäld under lämplig kontroll af bolagets direktion, och att denne föreståndares vilkor böra så bestämmas, att hans egen fördel är förenad med inrättniogens framgång. Den andra punkten, hvarom denna afdelning hade att öfverlägga, var af följande lydelse: Ibland medel, hvilka varit föreslagna till beredande af billigt pris på näringsämnen; hafva allmänna bagerier särskilt blifvit förordade. Huru böra dessa inrättningar ordnas, så att de lemna bröd till billigt pris, utan att undertrycka den emskilta bagerinäringen? Bör kommunen uppträda som grundläggare af dylika inrättningar? I diskussionen härom deltogo doktorerne Soldin, Gråhs, Cederschiöld och Lundberg, kaäpten Berg, magister Hedlund, samt hrr v. Qvanten, Mengel och Ekgren, och ledde öfverläggningen till det resultat, att afdelningen beslöt uttrycka, det hon icke förbiser, att en väsentlig skilnad företer sig mellan spisningselier mattillredningsanstalter efter den Egesiorffska metoden och de allmänna bagerierna, enär dessa sistnämda mera närma sig ett af den enskilta industrien redan bearbetadt verksamhetsfält, men ati likväl sådana omständigheter, t. ex. af missförhål Jande mellan sädesoch brödpriserna, på vissa orter kunna förete sig, vare sig till följd af brister uti det tekniska af bagerihandteringens bedrifvande eller den allt för inskränkta skala, hvari bageriyrket gemenligen utöfvas; att inrättande af hvad man kalar ett allmänt bageri kan blifva nödigt, i hvilke: fall det bör anläggas af ett bolag, med beräkning af skälig vinst på företaget, hvilket bör hafva för ändamål brödprisernas reglerande och följaktligen bedrifvas i sådan skala, att detta ändamål kan ernås. Afdelningen upplöste sig derefter, för att fortsätta sina förhandlingar i morgon f. m. kl. 10. Såsom tillägg till de förteckningar på antecknade deltagare i mötet som vi förut meddelat, må nämnas, att sedan lördags förmiddag och till i dag vid middagstiden ytterligare följande tecknat sig såsom ledamöter: Baron C. Hermelin, från Upland, notarien Brano Johansson, exceliensen Sijerneld, brukspatron Cassel från Nerike, lifmedikus Lundberg, siuderanden Richter, brukspatron Buren, från Österg?tland, hr G. Amöen; doktor Rossauder, pastor Sellman, hr H. Gustafsson, hr P. R. Tersmeden, borgmästaren Malmborg, från Malmö, hr J. P. Bager, från d:o, justitiekansleren v. Koch, kammarrätisrådet Tauvon, grefve A. R. Wravge!, hr C. I. Kindlund, från Motala, br KX: A. Almgren, kapten Mannerskants, från Kalmar, kansliledamoten Cederskjöld, kongl. sekreteraren Nordenfalk, notarien Rultgren, borgmästar Eklund, bergssådet Berndåes, lävsnotarien Himbreus, från Wisby, hr A. J. Boman, från Faiun, häracsköfdng Gjertson, från Malmö, prosten Kullman, från Södertelje, härsdshöfding Sparre, från Mslmö,expeditiocschefen Cramer, löjtnant Rosenqvist, baron Stjernstedt, kamrer Ljungstedt, prosten Hågberg, från Trosa, hr Th. Bolin I kamreraren Kjellin, bergmästaren Sjögren, från Östergötland, kapten H. Hjärne, hr H. Ameen, hr H. Hörner, hr H: Nörling, understårhållaren de Mare, brukspat on de Mar, från Westervik, brukspatron M. Weern, från Dalarne, häradshöfding Telander, statsrådet Vern, från Wermland, komminister Rolen, frö; Bränkyrar, kongl. sekreteraren Theorell, polismästa Nyman, grefve Ehrensvärd, brukspatron Werberg. från Nora, landshöfdingen grefve Liljererants, dokior Nensen, magister Lindblad, rådman Grape, frö Gefie, hrr J. H. Cronberg och J. Cronberg, från Falus, s essor Dreyer, hr K. O. Bergman, landshöf dingen E. v. Troil, borgmästaren. Wabfenberg, frå Getie, notsrien P. GistrÅn, kammarrättsrådet Alander, n.edic.nalrådet Ekelund, vagumaskaren Östberg skomakaren Stuebecke, hr Hamelmann, häradshöf. dirvg Ulrich, notarien. Ljuvgstedt, direktr Borg, h: R. Wahren, rektor Siljestöm, kamrer Steuberg, pro fessor Palmstedt, br J;-H. Stoffregen, magister Sten mark, medicine kandidaterne Goldkubl och Öhman hrr E. W. Bley och N. Serenius, från Göteborg, lif medikus Luncberg, doktor Levin, doktor Keyser, kapten Berg, från Westergötland, kandidaten Beskow. öfverste Liljens olpe, meg. v. Feilit.en, hofmarskalken baron Wahrendorff, doktor Lamm, kaptens Cronstrand, hr A. W. ScKalin, baron LsyonhufVud, kapten C. E. af Chapman, från Giteborg, doktor Hök, dok tor Höstman, statsrådet Lange, häradshöfding Brink, hr M. Wahren, doktor H. Abelin, professor A. Reizius, bergmästa.en C. O. Troilus, från Nora, brukspatron G. Ekman; från Lesjöförs, doktorcA: Möller. professorn baron Diben, majoren v. Schanta, frår Nerike, apotekaren Gauffin, från Christianstad, apotekaren Sucdius, från Norrköping, baron Stephar Creutz, fru Brandt, fru Flodman, hr Theodor Anc karsvärd, kammarjunkaren Kullberg, bankosekreteraren Össbahr, doktor C. E. Hagdahl, kommerseråde Willerding, hr S. Renström från Göteborg, departementschefen Tauvon, landshöfdinpgen baron Kramer, landshöfdingen O. I. Fahreus, landshöfdingen baror Åkerbjelm, generalsirektör Ekströmer, magister S.