STOCKHOLM der 25 Maj. Den meningsyttrirg, som, enligt hvad läsaren inbämtat a? vårt lördagsblad, egie rum i borgare-tåndets sista penum angående fastställande af en bestämd ordning för före dragningen och öfverlöggningarne vid de ge: menssmma sammanträdena med alla fre riksstånden, förtjenar, såsom vi redan då an: mirkte, en särskilt uppmärksamhet. På be stäm andet af denna ordning beror nemligen till en början i bögst väsentlig mån, hu w vida det första ssmmanträdet, som har jernvägsfrågan till föremål, kommer att omföattes med något större intresse samt medföra nå. gon verklig nytta, eller bott utgöra ett missJyckadt försök att genom en allmän diskussion bringa reds, klarhet och upplysning i det vigtiga och af statsutskottet ingalunda nöjaktigt utredda ämnet, Af dennaanledning finna vi det vara af stor b:tyderhet, att en sådan ordniogsstadga uppgöres af talmanskonferensen och sedermera undersiälles riksståndens pröfning. I detta hänseende skilja vi oss i så mitto från några talare i borgarcståndet, att vi skulle anse föga rådligt att pröfningen öfver talmanskonferensens förslag till ordningsstadga skulle uppskjutas ända til det gemensamma sammanträdet, och beslut. gålunda möjligen blifva beroende af en votering inom detta sammanträde. Detta vore i vår tanke särdeles olämpligt och skulle lät kunna leda d-rhän, att man blefve trött vid hela gammanträdet, innan man ens hunni! komma öfverens om formen och o dningen för föredragningen samt Öriga reglementasiska stadganden... Hvar och en vet, att diskussioner i dylika frågor äro lika odrägliga som långsamma, och för dem, som möjligen kunde ha lust att väcka afsmak hos stånden för dessa gemensamma sammanträden, behöfves det endast att ställa till en dylik diskus sion vid det första, för att snart segdt ha spelet vunnet. Deremot föreställa vi oss, att det borde tillhöra telmanskonferensen att, möjligen förstärkt med nägra ledamöter af stateutstottet, gom förut icke tillböra konferensen, uppgöra förslag till det ifrågavarande reglementet och hänskjuta detta till de särskilta riksståndens pröfning, då med den ledighet, som rikestån den nu pjuta, tid till och med kan blifva öfrig för en återremiss till talmanskonferensen, såvida förslaget blefve framlagdt af talmännen och distuteradt redan i nästa ple num. Man har visserligen sagt, att, om förslaget framlägges för de särskilta stånden. skiljaktiga beslut kunna uppkomma utan möjlighet att sammanjemka dem. Men utom de att vi ange detta icke vara synnerligen trolig! i en fråga af denna beskaffenhet, så skulle ett ännu sämre förhållande inträffa, om afgörandet skulle bero af det allmänna sammanträdet. Ty antingen skulle det der afgöras ståndsvis, och då kunde sammanträde: stanna helt tvärt af, om nemligen två stånd stannade mot två, eller ock skulle der voterag per capita, och då skulle adeln ensam. såsom utgörande det största antalet, möjligen öfverrösta alla de tre andra stånden, och det vore väl ändå besattare. Och om merningsskiljaktighet vid det allmänna sammanträdet yppas om hvilketdera af dessa salternativer bör antegas för att få frågan afgjord, buru vill man ens kunna der tillvägabringa ett afgörande af denna preliminära formfriga? Vi kunna derföre icke annat än anse det vara alldeles orådligt att hänskjuta ordnihgsstadgan till det allmänna sammanträdet, utan anse denna böra vara afgjord på förhand, innan detta sammanträde eger rum. Angående särskilt grunderna för jernvägsbetänkandets föredragning och diskussion, så tillåta vi oss uttrycka den mening, som vi hört delas af många riksdagsmän, att endast några få och enkla hufvudfrågor böra vid dessa sammanträden framställas till föremål för diskussionen. Sådana ärot. ex. 1:o Skola rikets ständer vid denna riksdag fastställa ett helt jernvägssystem eller icke? 2:o Skall den vestra stambanan dragas norr eller söder om Mälaren och, i ssmmanhang dermed, skall banan åt Upsala -dragas öster eller vester om Sigtunafjärden ? 3:o Om jernvägsarbetena intill nästa riksdag skola företagas äfven i andra riktningar än från Göteborg mot Stockholm och från Malmö mot Jönköping, böra sådana ske vid Stockholm, och böra de då börja här samtidigt i riktningen åt Upsala och it Katrineholm eller blott i endera af dessa? 4:o Om medel kunna anslås till sammanbindningslinier, hvilka äro de jemförelsevis angelägnaste, t. ex. den mellan Falköping och Jönköping, eller den mellan Örebro och Agkersund? 5:o Böra medel till statens jernvägsbygnader uteslutande anskaffas genom lån? (i fell man icke till och med skulle anse frågan om sättet för medlens aänskaffende kunna och böra uppskjutas intill dess rikets ständer blifva i tillfälle att beräkna hvilka öfverskott utöfver de ordinarie behofven statsverket kan lemna, hvarefter det egentligen säkrast lärer kunna afgöras om bristen bör fyllas genom lån eller bevillning)? Deremot tro vi, att det allmänna sammanträdet bör så litet. som möjligt inlåta-sig i tvister om de speciella anslagssummorna för de olika banorna, utan i detta afseende endast söka utreda, huru stort belopp, som man anser staten kunna under nästa statsregleringsperiod för ändamålet anslå i det hela. Öaskligt vore tillika för dessa sammanträKONGL. TEATERN. Mr TNA TN