VV PAT LSE MS oe RIKSDAGEN DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Främst på föredragningslistan stod en i förra plenum bordlagd inbjudning från bondeståndet till de öfriga riksstånden, att förena sig med bondeståndet ati dess beslut rörande 128 i förslaget till bevilvingsstadga. Bondeståndet har ansett den i denna paragraf stadgade förhöjning af lösen för debetsedlar vara en bevillningsfråga och sålunda antingen erfordra 4 stånds sammanstämmande beslut eller ock böra hänskjutas tili förstärkt bevillningsutskott, i sammanhang hvarmed ståndet återremitterat bevillningsutskottets betänkande i denna punkt, med anmodan till utskottet att uppsätta voteringsrroposition, hvarjemte de öfriga stånden inbjudits att biträda bondeståndets mening. Hr v. Koch och grefve E. Sparre understödde bondeståndets åsigt och förordade ett dermed öfverensstämmande beslut, hvaremot hrr Bildt och Iljärne ansågo frågan om debetssedeislösen icke vara någon bevillningsfråga utan kunna genom 3 ständs beslut afgöras. Emellertid beslöt r.dderskspet och adeln att biträda bondeståndets mening. Sedan derefter jernvägsbetänkandet för andra gången begärts på bordet, föreslog landtmarskalken, det ridderskapet och adeln måtte beslu:a, att detta betänkande skulle sättas främst på föredragningslistan i plenum den 8 Juni. Härtill svarades ja, och beslutet fästades med klubbslag. Hr Stjernsvärd begärde i detsamma ordet och anmälde sin reservation emot det sålunda fattade beslutet, enär det kunde inträffa att den beslutade gemensamma öfverläggningen ej hunne afslutas till den 8 Juni; Grefve Lagerbjelke uppträdde derpå och föreslog, det den gemensamma öfserläggningen måtte taga sin början den 4 Juni, och ej den 3, såsom förut varit ifrågasatt. Såsom skäl till detta förslag anförde talaren, att den 3 Juni vore en onsdag, alltså. en, ordinarie plenidag; att denna dag inträffar så nära efter pingst, att en mängd representanter, som rest hem öfver helgen, sannolikt ej hinna till dess återkomma; att det vidare vore i sin ordning och med grundlagens mening öfverensstämmande, att:den gemensamma öfverläggningen kommer så omedelbart som möjligt före det definitiva afgörandet i stånden, och slutligen att man genom uppskofvet hunne på onsdagen afgöra flere inkomna och inkommande betänkanden, som eljest finge hvila på bordet under hela den tid jernvägsfrågan behandlades. Hr Stjernsvärd erinrade ånyo, att den gemensamma öfverlägguingen, liksom ständernas diskussioner i öfrigt, ej borde kunna afbrytas så länge någon begärt ordet, hvaremot genom besluts fattarde om frågans företagande till afgörande den 8 man kunde komma att afklippa representanternas yttranderätt vid de gemensamma öfserläggningarne. Man borde derföre besluta, det frågan skulle företagas i:ståndet näst efter de gemenasamma öfverläggningarnes slut, då syftemålet att närma öfverläggningen och afgörandet till hvarandra lika väl vunnes. Hr D. G. Bildt understödde grefve Lagerbjelkes förslag, tilläggande till de skäl denne anfört, att om öfverläggningen utsattes redan till den 3, skulle statsutskottet gå miste om en plenidag, under hvilken man hoppades hinna afsläta behandlingen af 4:de och 5:te hufvudtitlarne. Han: ansåg det för öfrigt af vigt, att de frånvarande representanter, som önska infinna sig till det definitiva afgörandet, må bestämdt kunna veta när detta inträffar. Man fioge emellertid från den 4 till den 8 tid nog för degemensamma öfverläggningarne, under hvilka inga nya upplysningar vore att förvänta, då 1å mycket redan vore taladt och tryckt om saken, att ingen vidare hade något nytt att andraga. Vid derefter framstäld proposition på grefve Lagerbjelkes förslag blef detsamma bifallet, hvarigenom ståndet sålunda för sin del beslöt de gemensarama öfverläggningarnes utsättande till den 4 Juni. Mot beslutet reserverade sig hr Stjernsvärd. Presteståndet. Efter verkstäld protokollsjustering och föredragning af protokollsutdraget öfver presteståndets afslag på bondeståndets inbjudning, med afseende på förhöjning i lösen för debetsedlarne, förekom konstitutionsutskottets utlåtande n:r 10, som lades till handI:ngarne. Jernvägsbetänkandet bordlades för andra gången. I talmanskonferensen var öfverenskom et att de gemensamma öfverläggningarne skulle begynass torsdagen den 4 Juni hvarefter man trodde att om -måndagen i påföljande vecka detta vigtiga ämne skall förekomma uti de särskilta stånden. Derefter fortsattes oc. afslutades öfverläggningarne angående det nya förslaget till kyrkobardbok, och då de flesta punkter, hvarom olika meningar yttrades, blefvo återremitterade, så ansåg ståndet att frågan angående en underd. anhållan till K. M:t om nådig sanktion nåtte uppskjutas. De inkomna utlåtanden från lagutskottet p:r 32, 33 och 34 samt från ekonomiutskotei n:r 92 och 93 bordlades. Erkebiskopen anmälte, att han erhållit nådig permission på några dagar för en resa till Upsala uti embetsärenden. Borgareståndet. Vid föredragning af sammansatta lagoch ekono. miutskottets utlåtande n:r 10, afstyrkande motion orm upphörande af husvisitationer efter olofligen införd sods, yrkade hrr Rooth, Tauson, Ödmansson, Brincl och Lallerstedt afslag och bifall till motionen, eme dan husvisitationer äro särdeles förbatliga och kunne störa hemfriden äfven för den laglydige; det vor vid gränsen, som kontrollen i detta afseende bordet ske. För bifall till betänkandet talade hrr Schen ström, Hasselroth och Bodell, anförande att, då båd böter och suspension påfölja en visitation, som ej le der till upptäckande af olofligt gods, man derigenon vore betryggad mot ett obetänkt störande af hem friden; att lagöfverträdaren i detta fall väl ej bö mera skonas än i andra. Enligt hr Brincks yrkand blef betänkandet med ogillande lagåt till handlin garne. Samma utskotts utlåtande n:r 11, angående aflopps dike, återremitterades, emedan landtbruksakademiei ingått till K. M:t med utlåtande i ämnet. Lagut skottets utlåtande n:r 30, i anledning af anmärk aingar emot betänkandet n:r 9 om förändring af 1; kap. 4 giftermålsbalken, lades med ogillande til handlingarne. Konstitutionsutskottets memorial Dn: 10 lades likaledes till handliogarne. Härefter anmälde talmannen till bordläggning fö andra gången jernvägsbetänkandet och hemstälde sammanhang Jermed hyurnvida ståndet villa förens