STOCKHOLM den 23 Maj, De så kailade välgörenhetsmöte, som i öfver morgon tager sin början, är en företeelse, som är egoad att väcka intresse hos alla dem, som med någon uppmärksamhet följa offentliga an gelägenheter. Den är en ny uppenbarelse a den associationsanda, som utgör ett af vål tids vackraste företräden framför eit förgånge tidehvarf och som i allt större kretsar närma: till hvarandra dem, som inom ett visst fack arbeta för den menskliga vare sig materiella eller intellektuella utvecklingen, och som efterband synes närma jordens nationer till hvarandra på ett fält, der nationalbatet utplånas, utan att derföre det egendomliga inationaliteterna behöfver förslappas. Vet svenska välgörenhetsmötet står nemligen -i nära förhållande till och har sitt ursprung ur de internationella föreningarne och sammankomsterna för behandling och utredande af åtskilliga sociala frågor och för att å ena sidan medverka till befordrande af sann humanitet i det sociala lifvet och samhillsinrättningarne, å andra sidan motväga en falsk, svag -och principlös filantropism. För tio år sedan hölls i Briässel en kongress af personer från olika länder, hvilka närmare intresserade sig för frågoroa rörande fångars vård och förbättring. Vid denna kongress beslöt ett stort antal af dess medlemmar att bilda en allmän förening, med syftemål att lätta förbindelsen mellan de personer, som i skilda länder sysselsätta sig med de fattigare klassernas förhållanden, genom ett ständigt utbyte af ömsesidiga meddelanden, genom att göra de särskilta s aternas institutioner i detta hänseende kända samt sprida nyttiga ideer och förslag och allmängöra resultaterna ef anstälda försök. Stadgar antogos, och i Paris bildades en centralkomite, som skulle representera föreningen. Emellertid inträffade 1848 års händelser och de poliska stormarne hindrade för någon tid fullföljandet -af den id, som i Brissel blifvit framstäl d och med så mycket bifall omfattad. Emellertid dröjde det icke länge,innan det sociala framåtskridandets vänner åter började tänka på internationella sammankomster för behandlande af allmänvigtiga ämnen. Så sammanträdde under: sjelfva det oroliga året 1848 uti Brissel en kongress för landtbruket; 1851 hade man dersammastädes en kongress för allmän helsovård, äfvensom åren 1852 och 1853 statistiska kongresser. Vid den sistnämda statistiska kongressen diskuterades bland annat lifligt åtskilliga frågor, hörande till uppfostringsbrottslighetsoch förbättringsstatistiken, och i sammanhang med denha dickussion uttalade församlingen enhälligt den önskan, att personer, som närmare tagit kännedom om och syssels itta sig med de torftigare klassernas fysiska, morali:ska och intellektuella förhållanden, måtte snart kunna sammanträda till en allmän kongress. Den i Paris redan 1847 bildade komiten återtog då sina bemödanden i denna riktning och ansåg sig böra begagna sig af det tilliälle, som verldsexpositionen 1855 erbjöd, för att i Juli nämde år anordna ett möte af dem, som intresserade sig för saken. Vid detta möte bestämdes, att en stor internationel välGörenhetskongress skulle ega rum i Brissel 1856. Denna kongress kom också till siånd, :och de utmärkta och sakkunniga personer, som från olika länder besökte densamma samt de lifliga, intressanta och lärorika förhandligar, som der egde rum, vittna tillräckligt om det intresse, hvarmed saken omfattades, och a:t idda till en sådan kongress var fullkomligt tidsenlig. AZ. det vidlyftiga område, som kongressen haje att genomforska och behandla, utvalde densamma de materiella förhållandena såsom den sida, hvarmed man för den gången företrädesvis borde sysselsätta sig. Det är också denna sida, som först måste tilltvinga sig uppmärksamhet, ty det är omöjligt att med någon större framgång verka för de fattigas moraliska och initellektuella förädling och höjande, utan att man först ser till, om deras materiella lefnadsvilkor icke hart nära lägga oöfverstigliga hinder deremot. Tidsförhåliandena och stuadens trängande behof anvisade äfven denna sida af ämnet såsom den för ögonblicket vigtigaste. De stegrade priserna på lifsmedel, arbetarnes trånga och osunda bostäder, umbärandet af de för lif och kelsa nödiga materiella förutsättningarne; äro olägenheter, som framträda i Europas särskilta länder och som påkalla sorgfä:lig undersökning och en verksam handräckning från den ekonomiska lagstiftningens, vetenskapens, industriens och välgörenhetsinrättningarnes. sida. Första afdelningen af de frågor, som vid nämde kongress voro föremål för behandling, rörde sålunda lifsmedlen i deras förhållande till jordbruket samt de åtgärder, som skulle kunna leda till en ökad produktion af lifsmedel; Andra afdelsingen omfattade frågorna om lifsmedlen i deras förhållande till stats-. eller välgörenhetsekonomien: inflytandet af lättade kommunikationer, tullagstiftningen, välordnade försäljninggplatser, fullständig och tillförlitlig bandelsstatistik , aktiebolag för uppköpande och tillredande af -födoämnen :o. s. v. Tredje afdelningen utgjordes af frågorna rörande medlen till utkomst och uppehälle,