Aftonbladet – 23 maj 1857, sida 2

Vi fortsätta vår redogöre!se för reservatioerna vid statsutskottets betänkande i jernvägfrågan, så vidt de angå fastställandet af det föreslagna, stora systemet för statsbanorna. Efter att i det föregående ha ådagalagt prådligheten af detta systems antagande, emeJan tillräckliga undersökningar icke ännu äro 3jorda, emedan hvarken systemet för våra; vattenkommunikationer eller bibanors anslutning blifvit tillräckligt afsedda vid förslagets uppgörande, emedan antagandet skulle medöra. ingen.af de fördelar man påräknat, men deremot-alla de olägenheter, som äro förenale med en utsträckning af statsbanesystemet uti en skala, som vida .öfvergår alla andre, ifven de mäktigaste länders och skulle medföra en skuldsättning till ungefär femdubbla beloppet af Sverges nu påräknade hela årliga statsinkomst (se gårdagsbladet), fortfar professor Carlson: Eno annan sida af saken, som förtjenar tagasi betraktande, år vidsträcktheten af det förvaltningsbestyr, i hvilket.staten inlåter sig genom utförandet af ett så omfattande stambanesystem. Utan tvifvel är det icke. endast nyttigt, utan äfven nödvändigt att derför göra sig redo, innan man tager ett så afgörande steg, som att godkänna och fastställa det au föreslagna systemet. En jernväg är icke, som en vanlig landsväg, när den väl blifvit färdigbygd, ett kommunikationsmedel, som kan öfverlemnas åt sig sjelft, endast man nödtorftigt sörjer för dess underhäll. All transport på jernväg måste besörjas af den, som eger vägen, och denna transport kan endast verkställas med tunga och invecklade maskiner, hvilkas drift fordrar oafbruten tillsyn, hvilkas vidmakthållande icke kan ega rum utan beständigt mekaniskt arbete, och hvilkas ånvändanide föranleder en oaflåtlig omsorg, så väl om vägens förbättring, som för att förekomma faror för spillande af menniskolif. Afven här är det endast erfarenheten, som kan upplysa. Om man söker dennas vitsord i de länder, der detaljer rörande jernvägsförvaltningen offentliggöras, finner man t. ex. följande, hämtadt ur den år 1856, på befallning af preussiske ministern för handel, slöjd och allmänna arbeten, utgifna statistiska underrättelsen om de preussiska jernvägarne. Det preussiska jernvägsnätet, statsbanor och privatbanor tillsammans; utgjorde vid slutet af 1854 en sträckning af 327 svenska mil, sålunda något mera än dubbelt mot den sträckning, som här blifvit föreslagen att af staten utföras. Vid dessa jernvägar voro anstälda för tillsyn och tjenstgöring vid sjelfva banan och stationerna, eller den så kallade banförvaltningen: ingeniörer med deras biträden, banmästare; bansaktare, brovaktare, bangårdsförvaltare och uppsyningamän, skrifvarebiträden, väktare m. m., till ett antal af 8539 personer. För sjelfva rörelsen på banan åter, eller den så kallade transportförvaltningen, tjeastgjorde tillsammans 4210 personer såsom kassörer, bokhållare, kamrerare, godsexpadienter och vågmaästare, konduktörer och tillsyningsmän öfver vagnarne, !okomotivförare, eldare, lärlingar, maskinvaktare, föreståndare och arbetare på maskinverkstäderna, vagnvaktare, depotförvaltare, o. 8. v., samt slutligen för styrelsen, såsom direktörer, öfverinspaktorer, tjenstemän för bokhålleri och kontroll, landtmätare, tekniker, ritare, biljettkontrollörer, tryckeriarbetare och betjening m. m., 860, eller tillsammans 13,609 personer. Antalet dagsverken, som derutöfver åtgått för arbeten på banan, är för dessa banor icke uppgifvet, men för de tyska jernvägarne användes under samma år å-en sträcka af 588 svenska mil för banan 3,730,000 dagsverken, eller i medeltal 4206 dagsverken för hvarje tysk mil, och för transportförvaltningen nära lika många. Ehuru stora afdrag man måste göra från dessa siffror, i betraktande deraf, att trafiken på de preus: siska jernvägarne utan tvifvel är vida starkare än den, som förutses kunna uppkomma på de svenska, så kan man likväl häraf med tämlig visshet sluta, att den nya personal tjenstemän af aila grader, äfvensom af arbetare, som staten inom denna nya förvaltningsgren har att använda och aflöna, måste komma att stiga till ett antal af flera tusen. Men staten kommer sålunda icke blott att taga i sin tjenst en ganska i f.