Aftonbladet – 22 maj 1857, sida 2

dustriella förhållanden, som inom andra länder i detta bänseende tjent till ledning, saknas här, och den beräkning af blifvande trafik, som plågar anses för sådant ändamål särdeles vigtig, finnes för ingen enda af de föreslagna banorna utförd. Vid sin underdåniga anbållan om undersökningarnes anställande uttalade rikets siänder äfven den önskan, att förslagen måtte uppgöras med hänsigt till kommunikationsväsendet i allmänhet. Det hade varit i hög grad önskligt, att i synnerhet systemet för vattenkommunikationerna hade blifvit vid de uppgjorda förslagen mera afsedt. Vid flere af kommunikationslinierna kan nemligen fråga uppstå, huruvida en kanal eller en jernväg är mest öfverensstämmande med rörelsens behof. Oundgängligt slutligen, vid ett väl beräknadt bestämmande af ett stambanesystem, synes afseendet på bibanornas anslutning vara. Att söka uppfatta den bästa planen för ett jernvägsnät utan att taga i betraktande riktningarne. för bibanorna, kan lätt leda till beslut, hvilka man i det följande gerna skulle vilja förändra. Landets olika naturliga bildning i dess särskilta delar föranleder i detta hänseende till de största olikheter; ofta bör sträckningen af en stambana hufvudsakligen bestämmas med afseende på .de bibanors riktningar, i förening. med hvilka den först kan rätt utveckla sina verkningar. I jernvägskomitns betänkande finnes också, isammanhang med öfriga frågor af allmän natur, som ansetts böra tagas i betraktande, den åsigt uttalad, att stambanorna böra anläggas så, att de bibanor, som befinnas nödiga, för minsta kostnad på tjenligaste ställen och till största. gagn för de särskilta orcerna, kunna med dem sammanbindas. I samma betänkande är också vid utstakandet af stambanornas sträckning i allmänhet antydt, hvilka bibanor skulle kunna sluta sig till densamma. I öfverste Ericsons förslag, hvilket legat till grund för regeringens proposition, finnes icke afseende vara fästadt å bibanorna. Deremot finnas sammanbindningsbanor i alla förslag, äfven i utskottets. Gränsen emellan stambanor, sammanbindningsbanor och bibanor synes likväl ganska obestämd, och med samma skäl som styrelsen i andra länder pröfvar och bestämmer sträckningen af de banor, som på enskilta bolags bekostnad utföras, lärer det ock tillkomma styrelsen hos oss att afse dessa banors riktningar. Utskottet har väli sin motivering till den 2:a punkten uppstält en utförlig bevisning för den satsen, att en plan för jernvägarnes anläggning bör finnas — en sats, hvilken jag, för min del, finner helt och hållet grundad.— men deremot icke mäktat ådegalägga, att tiden nu är inne för godkännandet af en sådan plan. Ju vigtigare det är att ett jernvägsnät blir riktigt utlagdt, desto mera betänksamt bör män gå till väga vid dess bestämmande, på det icke behöf af ändringar sedermera, men för sent, måtte uppstå. Utskottets förslag innehåller sjelft. väsentliga förändringar i det .som af rikets ständer vid förlidenriksdag i afseende på vestra och södra stambanorna antogs. Skulle detta på så svaga grunder bygda förslag af stånden godkännas, torde äfven det komma att i framtiden undergå förändring. Bättre än att gifva anledning till fortfarande rubbbingar i så vigtiga beslut; synes det vara att uppskjuta afgörandet till dess att detta kan på fullständiga förberedande undersökningar grundas. Såsom exempel på sträckningar, om-hvilka icke: säkra grunder för omdömet finnas, kan anföras, att för hela södra och sydöstra Sverge icke. finnes någon undersökning verkstäld, mera än för sträckningen från Malmö i riktning mot Wettern; men detta utan alternativlinier och utan afseende på något annat ändamål, än att sammanbinda Jönköping och Skåne; att södra stambanans sträckning till Falköping först vid innevarande riksdag blifvit föreslagen, då denna bana förut varit afsedd att hafva sin ändpunkt vid Jönköping; att i vestra delen af landet den vigtiga förbindelsen mellan Kristinehamn och Nora är oundersökt, likaså hela sträckningen genom Wermland; att intet afseende blifvit fastadt -på den framtida fortsättningen af jernvägsarbetena i det norra Sverge, och att den ifrågasatta förbindelsen emellan Sala och Gefle-Dalavägen samt Örebro icke kusnat-af Kongl. Maj:t fastställas, utan lemnats obestämd, med nådigt tillkännagifvande, att banan nu blott borde definitivt bestämmas att framgå till Sala, men att Kongl. Maj:t ämnade till rikets ständer aflåta nådigt förslag, angående den del af hufvudfrågan, som rörer denna banas utgreningar från Sala — ett förslag, som utskottet icke inväntat. Det är för öfrigt uppenbart, att de f rdelar, utskottet i sin framställning afsett såsom härflytande från fastställelsen af ett jernvägsnät, hänföra sig endast till en sammanfattning af jeimvägar, noggrannt bestämda till sin riktning, och för hvilkas utförande medel blifvit snvisade, icke till ett jernvägsnät, utkastadt i så allmänna och obestämda drag, som det utskottet uppställt. Icke stiger jordvärdet, icke framksilas industrianläggningar, icke förebyggas framtida tvister eller försäkras bibanornas rätta anslutning genom en naken bestämmelse, att en jernväg skall, ovisst när, framgå i den eller den delen af landet, med ett spelrum, obestämdt för hela provinser. Hvad som står fast, är den sammanla. da längdsträckningen al statens jernvägar och det stora beloppet af dertill erforderliga summor. Det förfaringssätt utskottet valt, har således ingen af de fördelar man påräknoat, men deremot alla de olägenheter, som äro förenade med en alltför stor utsträckning af stambanesystemet. Främst bland dessa olägenheter visar sig den ofantliga kostnad; som svenska statepv i detta ögonblick skulle åtaga sig genom fastställandet af ett system, så omfattande som det, hvilket nu är rikets ständer förelagdt. Skilnaden i finansielt hänseende emellan att nu bevilja äfven betydliga medel till vissa bestämda bansträckningar, och -att med detta beviljande förena autagandet af ett statens jernvägssystem för hela landet, är nemligen den, att, i förra fallet, denna. riksdag beviljar, på grund af sin kännedom. af rikets. nuvarande tillgångar, nödiga summor för jernbanors anläggande i. större eller mindre. skala, men att, i senare händelsen, denna riksdag derutöfver ikläder staten en förbindelse, som, derest den icke skallsvikas, sträcker sina verkningar långt in i framtiden och måste utöfva den vidsträcktaste och mångsidigaste inflytelse på samhällets ställning. Man måste då göra sig den frågan — i fall man, såsom utskottet, besluter sig för det senare alternativet — hvad betyder en sådan förbindelse? I hvilket förhållande står vidden af de förpliktelser, den innebär, till. landets: industriela och statens finansiela krafier P.Huru äro de nya förhållanden beskaffade, i hvilka staten genom en sådan förbindelse inträder? Och hvad upplysa i afseende -på dessa förbindelser exemplen från främmande länder, hvilkas erfarenhet. i detta hänseende måste vara talande, då de hafva. jernvägar och vi ännu -sakna sådana anläggningar? Om .man först betraktar saken ur den finansiela; synpunkten, framträder den måhända klarast genom en kort sammanställning af de förhållanden, som ega rum i andra rikare länder, och dem; hvilka skulle uppkomma hos oss genom antagandet af ett så vidsträckt statsbanesystem som det nu föreslagna. fulltacklad brigg, i naturlig storlek, som låg — torra. landet midt för boningshuset. ag fick veta, att en del af de unga kolonisterna på denna brigg inöfvades till matrnas