SORTER —— OO OA TT tiden hade jag aldrig återsett Kvarken fru Eltsoff eller böna dotter, Jag har meddelat dig alla dessa omständigHeter utan att särdeles utbreda mig rörande detaljerna, emedan jag vet att du tycker icke om vidlyftighet. När jag en gång var i Berlin, glömde jag snart helt och hållet Vera Nikolajewna; men jag erkänner, att när jag så oförmadadt återfann henne, kände ja mig upprörd; hon var mig så nöra, jag hade henne till granne, jag skulle inom få dagar se henne åter. Bilden af den förflutna tiden framstälde sig plötsligen för mina ögon, såsom om den uppstege ur jorden i en hast och nalkades mig, Priemkoff förkunnade mig, att han infunnit sig enkom för att förnya bekantskapen med en gammal vän, ogh att han hoppades att snart få se mig hos sig, Han underrättade mig, att ham lemnat militärtjensten med löjtnantsgrad och nedsatt sig på en egendom belägen åtta werst ifrån min; han hade köpt den och ämnade der lägga sig på jordbruk; han hade haft tre barn, men hade fått behålla blott ett, en liten femårig flicka. Och er fru har icke glömt bort mig? frågade jag honom. Nej, visst icken, svarade han något tvekande, fastän hon då var mycket ung; hon var nästan barn; men hennes mor värderade er högt, och ni vet hvilken vördnad hon har för sin mor. Han eriarade mig. i. detta ögonblick fru Eitsoffs ord: Ni passar icke till man åt min dotter,; och när jag förstulet blickade på Priemkoff, tänkte jag: Det är således du,som passade till man åt henne. Priemkoff dröjde flera timmar qvar. hos mig. Det ären förekommande, angenäm man; han är blygsam och ser mycket god ut; det är omöjligt att icke hålla af honom; men 8edan vi skildeg åt, har hans snille icke utveck