Aftonbladet – 6 maj 1857, sida 3

TFOTHARKEL POTGIRUCS. nr t ALE Betänkandet. angående vilkoren för bränvins till): verkning. föredrogs punktvis, Till en början meddelade hr Rydin en promemoria, af geheralkonsul Everof i Helsingör till ådagsläggande deraf, att insmug-J. lingen af bränvin från Danmark ej blifvit såobetydlig, somman befarat. Hr Henschen förordadeoin-F skränkt bräfningstid för större bränneri. Hr Björck hade just väckt motion i denna syftning, och ahsåg att utskottets -käl till sfsläg å motionen, nemligen att: derigenom en omättlig. produktion skulle fram-: kållas, ej vore grundade, utan att tvärtom, om motionen antoges, produktionen skulle komma att rätta sig efte efterfrågan. Hr Rönblad ansåg att; innan tirän blifvit saf medcde mindre brännerierna, vore den eljest riktiga grundsatsen om oinskränkt bränpings! rid; ojämplig, att verkställa, Hr Upling yttrade sig i samma syftning; likaså Brr Boman, Hasseroth, Bodell och Tausot. Hr Ericson gillade hr Björcks motion, ehuru någon framgång åt denna numera-ej vorg ati hoppas, sedan tre stånd bifallit utskottets förslag; fen såsom innehållande en riktig princip borde ståns 1 det antaga motionen. Hr Henschen trodde att; om bränningstiden varit mindre inskränkt, bade ett mindre antal. större brännerier uppstått och produktionen lättare kunnat rätta sig efter konsumtionen, Vågade man att närma, sig till Maine-lagen, såsom det slutI digar målets så vore en inskränkt bränningstid det rättz, men tal. hoppades att detta mål måtte anses öfgergifvet. Hr Ödshanson upplyste; att bränvinssmugglingen på skånska kusten vore obetydlig) och yrkade bifall till betänkandet. Hr Embring gillade den gällande bränvinslagstiftningen. Utskottets; förslag, att bibehålla den till två månader inskränkta ;bränningstiden bifölls. Vid utskottets afstyrkande af motion. om bränvinshandteringens bedrifvande under skilda kortare tider, yrkade hr Lallerstedt, som ogillade. utskottets förslag härom, att tiden för bränvinsbränning rmåtie framflyttas från den 1 November till den sista December: På detta sätt skulle man undgå den nationalekonomiska förlust, som talaren ansåg uppkomma derigenom, att arbetarne förtidigt på dy go) be gas från jordbruket, för att tröska den säd, som behöfves för bränningen. Hr. Hasselrot instämde häri, under åberopande des utom, att utländsk sädjblif-V vit införskrifven , daktadt god tillgång fubnits inom landet, i fall. man erhållit tid att göra den färdig. Hr Rydin yrkade bifall till utskottets förslag, under anförande äf det olämpliga deri, ait brägnin gen skulle pågå under julhelgen. Hr Boman trodde, att. genom det väckta förslaget vinst endast skulle uppstå för bränvinsbrännarne, men ej för jordbrukarne. Det vere nemligen bättre att säden qvarlåge i slädones än kästades i bränvinspannan: Hrr Röndlad soch Gråå yrkade bifall, enär förslaget blifvit å: godkändt af de: öfriga stånden. Hrr Henschen och Rooth yttrade sig, i samma -syftning som hr Laller-Åstedt: Hr Bodell ville helst bafva bränningstiden under skördetiden, råen för att. ej-sönderslita betän; kändet förordade talaten detsamma, såsöm närmast öfverensstämmande. med chans -egen åsigt., Hr Lallerstedt. anförde, att betänkandet i denna del endast töre bifallet af 2 stånd, att: bränvinsbrännaren i alla Räcgelser båller sig skadeslös, priserna må stiga hurn högt.som helst; men att landet i allmänhet och de. fattiga i synnerhet skulle vinna genom den föreslagna, förändringen, i tiden, samt att jdet. åf helgdagarne vore förbjudet att idka bränvinsbränning. i Vidianstäld omröstning beslöts medi23 röster emot 21 bifall till hr Lallerstedts förslag. eg Den af utskottet föreslagna redaktionsförändring af 2:dra parägrafens sistd mörment ogillädes;. och ansågs den nu gällande redaktionen böra bibehållks. Vid 13:de beslöt ståndet att höja lösen för häradsskrifvafens bevis öfver anmälansftill, bränvins:. bränning, från 1 rdr rmt till 1-rår 50 öre. i Utskottets förslag vid 20:de 4 att frigifva destilleriogsrätten i.stad i afstende så väl på tiden förjden-: sammas utöfvande som på redskapen, hvarmed den får bedrifvas, bestreds af-hr Rydin, som yrkade det nu gäliande stadgandets bibehållande, men bifölls vid omröstning med 35 röster emot 8. Diskussionen om dettabetänkande forsättes i afton. Bondeståndet. Efter en längre protokollsjustering bifölls utan diskussion hysd statsutskottet i sitt utlåtande n:r 60 tillstyrkt angående afskrifning af arrendeskilnadsersättning; ådömmd AIwndtbrukaren Skårman. Vid föret dragning af-samma utskotts utlåtande n:r 61, angående upplåtelse af jord från Eskilstuna kungsladugårtd dels jtill utvidgning af hr Munktells fabriksanläggning, dels till haminplats för Eskilstuna stad, yrrd Anders Eriksson från Södermanland återremiss a del af Mend t,. hvari utskt afstyrker Pad åt staden af öra Rn gt af Eykila tunaån, samt afslag på andra punkten, hvari tillstyrkes bifall till Kongl. Maj:ts proposition om upplå-. tande åt hr Munktell af öster om ån belägen. mark. För bifall till utskottets förslag talade deremot Salils ström och Östman, och. ståndet biföll också utlåtandets särskilda framställningar. Mot beslutet vid första punkten reserverade sig. Anders Eriksson. Derefter förekom ekonomiutskottets betänkande n:r I 84, hvari utskottet hemställer, att Wassmuths motion i fråga om båtsmanstorpssflyttning från en rotedelj till en annan, ieke måtte till någon åtgärd föranleda, Motionären anförde exempel från sin hemtrakt derpå, att egaren af !;:dels rote, på hvars egon torpet i 70 år varit förlagdt, och som således äfven fått tillsläöppa skog. ete,nu, då torpet är så förfallet att det skall ombyggasy förgäfves sökt få det öfverflyttadt: till.den andra, delegareny som innehar !,delar af roten, hvilka Wessmuth ansåg, om billjghet finge råda, nu böra i 490 år dragasmed-olägenheterna af.att hafva. torpet på sin jord. Efter åtskilligt ,tal om, sedan två stånd nu bifallit betänkandet, man.borde: läggardet med ogillande till banälingarne! eller bifalla. detsamma , stannade. man. vid,rbifall: För motionen yttrade sig Matts Persson, Östman och Nils Hanssonssarat för bifall till utskottets yttrande Petter Jönsson, Modin, Ölof Olsson i Olsäterstorp och Jöns Persson: Utan diskussion biföllos derefter följande .ekonomiutskottets ,betänkanden: n:r. 85,) angående, utgörande af s. k. rotehjelp i Jönköpings och Kronobergs län; n:r 86, om straffoch arbetsfångars. användåride uti arbetskåren; och n:r 87, angående universiteternas rätt att deltaga med stadsstyrelsen i ekonomioch politimål. H Vidare biföll man enhälligt vice talmannen Anders Anderssons motion om sammanträden mellan de fyra stånden för gemensamma öfverläggningar i jernöägsfrågan, med tillägg, på förslag af Nils Larsson, att kallelse till dessa sammanträden icke skulle utfärdas förr, än jernvägsbetänkandet i stånden blifvit två gånger bordlagd:. : i Erik Ersson väckte ny motion om.särskilt tkrifvelse från ståndet med anhållan, att Kongl. Maj:t måtte. vid.aflåtandet af den proposition, som motiö: nären förmodade. skulle biifva en följd af 1854 års öre btftdet teen rn BER oh I Iogt ka Mt tt R fat ML oe Am dt Är KA ÄR rer KÄR EA men hå ÄN rr kk R——————— — —)Ö Å -——-—-— — —— JO RANER MR dt RR FA ngt bl tr rt vsk Or ESSENS Arnar fru Eltsoff helt;i och nållet egnat sig åt sin dotters uöppföstranij och såg mycket litet främmande. När jag gjorde Veras bekantskap, si föreställ dig att!hötr innu aldrig hade satt sins foti någon stad; nonwhadesickeens b:sökt-kretestaden. s I öfrigt var detta icke den enda skilnad som förefanns emellån Vera och våta? unga jandsmaninnor. Fra Ekcoffa dottöteshade en Pildalde eccnh. nes NYs4 renam hag hänno 4 ög ot a OM Am nn I ot