Aftonbladet – 6 maj 1857, sida 3

taga i abspråk en ännu talrikare personal, så skänkte dock deras-åhörandeen skön och sann konstbjutnitg, och: stannar; man för deras upptågande i förbindelse hos musikaliska akademiens sånglärare hr Crobhamn, som, utom öfriga förtjenster; äfven eger den härstädes tämligen sällsynta af en farm nitälskan för: frejdandet af. Händels stora minne DAGENS PLENA. ? Ridderskapet ooh Adeln. Föredragningen af förslaget till vilkor för bränvinstillverkning; fortsattes, med.29 4. ; 4 36 afslogs på grund af beslutet öfver 20 4. 37, angående försegling af redskap, nyförfärdigad eller lagad, återremitterades på begäran affrih. 4. C. Raab. 4 Å 40 f, angående afgiften för bränvinstillverkning: Hr Adelborg visade, attinsmugglingen uppgått till ett jemförelsevis ringa belopp, hvarjemte talaren upptog till vederläggning. de af. bondeståndets ledaniöter gjorda reservationer. Hr Hjärne: ansåg: att. det höga priset å bränvin ej uppkommit till följd af den vid förra riksdagen åsatta skatt af 16 skillingar banko, utan varit en följd af börsspekulationerna. För att uppnå det åsyftade målet att få bränvinet fördyradt måste Man oka skatten. ; Tal. hade föreslagit skattens höjande tilr24skillingar banko, derföre att i Norge den utgör omkring samma summa. Yrkade skattens bestämmande till nämde summa. Frib. 4. C. Raab, grefve Ugglas och hr vor Koch yrkade bifall, för att ej ge anlednibg till smuggling och lönbränning,! och då förhållandet i Norge ej här kunde åberopas, enär der ej funnes mer än en: beräkningsgrund. Parågrafen bifölls-efter votering med 45 röster mot 17, som yrkade 75 öres skatt. 42, angående afverkniogsförmågan inom mindre brännerier. Frih, 4. OC. Raab ville ej motsätta sig det föreslagna, men fruktade att icke alla ännu hunnit till förmåga :att kunna afverka 2 gånger pånnerymden, om de ej vilja uppoffra. rudimaterier, och ansåg det ha varit bättre att alla småpannorna borttagits. Hr Hjärne bade från flere håll erhållit tillförlitliga upplysningar, att i allmänhet afverknihgen utgjort 2 gånger pannans rymd. : Tal. yrkade bifall under fruktan, att eljest småpannornas antalvskulle betydligt förökas. Hr Adelborg yttrade sig för samma mening. Paragrafen bifölls. ; 43 S, angående afgiftens erläggande, afslogs, på yrkande af frih. A. C. Raad, grefve Liljencrants och hr Ribbing. 45-6, angående öfverskottsbränvin och afgiften derför, bifölls med borttagande af citationen i 42 . 46 , angående återfående af erlagd afgift förskilnaden emellan anmälda och afverkade beloppet, bifölls med den ändring att i stället. för trettid dagar sattes en månadn. Plenum fortsättes i afton. Prosteståndet. Hela plenum upptogs meå föredragning af bevillningsutskottets betänkande n:r 8,-angående stämplade pappersafgifien, deraf de af utskottet i 1, 2, 3,)4, 5 och 6 S5 föreslegna förändringar utar diskussion godkändes.; Utskottets med afstyrkande af bifall till hr Henschecs motion, att hyreskontrakter måtte från stämpladt papper befrias, framstäldaförslag till! kartering af dylika kontrakter framkallade en längre diskussion, derander prosten Malmstedt, med stöd af afgifven reservation, yrkade återfemissi densyftning, att arrendeoch hyreskontrakter samt andra aftal angående nyttjanderätt till fast egendom borde, då de för domare uppvisas, för lagfarts vinnande eller i utsökningsväg, karteras i likhet med reverser. -Samma mening understöddes af prosten Carlander, domprosten Knös, prof. Agardh, doktor Säve, professor Lindgren och riksarkivarien Nordström. Bland de af dessa talare anförda skälmå nämnas svårigheten att efterlefva ett dylikt stadgende, då manej kan -fördra att-öfverenskomielser af ifrågavarande art alltid skola skriftligen affattas; vidare obilligheten af att föreskrifra beskattning för egendom; för hvilken årlig bevillning af egaren betalas, samt att skatten skull fallx ojemit! För öfrigt anmärktös såsom eps samt ett tillräckligt skal för återremiss de ötydliga och sväfvande ordalag, i hvilka stadgandef vore affattadt, på Bvilket föshållande särskilt. utaf de begge sistnämde talarne åtskilliga bevis anfördes. , För bifall till utskottets förslag talade komminister Beokman, samt. prostarne.. Wåhlander, Söderberg och Punkten återremitterades och i sammanhang, härmed utskottets förslag till tariffer-för kartering af skuldsedlar, eertepartier: och kontrakter, äfvensom åtskilliga andra--delar ef-.-betänkandet, som.med, den förenämda punkten: ega gemenskap. i Likaledes återremitterades i syftning af grefve Ugglas reservation hvad ötskottetföreslagiti afseende på grefve H, E. Taubes motiön om kärtöring af kontrakt eller köpebref vid transport eller öfverlåtålse.Vid 9 i fråga om det föreslagna nedsättåndst af kartasigillata-afgiften för lysningskedlar till äk-) tenskap från 12 sk. bko till 25 öre, yrkad s i öfver-; ensstämmelse med komminister Beckmans reservation, att samma afgift borde antagas till 40 öre: åf jdomprosten Knös, doktor Säve, pros j SPE FA TDM VRT den firades, jag för första gången såg Vera ! Nikolajewna Eltsoff; och jag stannade qvar. 1 Denna unga flicka. var då: sexton år gamls msl. Hon lefde med. sin mor på en liten landtgård, som låg fem werst från: min -mor: brors egendom. Hennes far, hvilken. såsom 1 detsades, hade varit en. ganska utmärkt man, bade hastigt uppstigit till öfverstes rang,!och1: skulle ha gått ännu längre; omsban ickeidött på jagt genom en väns oförsigtighet. När.: han. dög, var Vera Nikolajewnabäntu barn. :; Hennes mor var äfven ett ganskazutmärkt. fruntimmer; hon hademångar talanger och! talade. flera språk. Ehuru-Sbön svar äldre än i sin man, hade hon gift-sig:med honota af li kärlek-och utan sin: familjs samtyckeg ; han 1 hade: enleverat-hennesNär han -dog-blef hon : otröstlig och bar sorg efter-hbonomrunderbela sin lefnad. Vera förlorade sim mor, sade mig fi Priemkoff, kort efter det hon blifvit gift.: Jag kommer ännu ganska väl ikåg fru Elfsoff.t Hon hade en uttrycksfulk; något dyster fysio-s nomi, stora, stränga, något dunkla ögon; rak li och. fin näsa, tjockt. gråspräogdt. här..;Fruj: Eltsoffs-far: hette-sLadanoffs-han bade ; tillbragt nära femton år i Italien. Hennes mor :s var en simpel bondfliöka från Albatio, hvil-: ken en Transteverino, svartsjuk på: La-s danoff, hade mördat några dagar efter. hennes : enda barns födelse... Denna. historia ;väckte : å den tiden mycket buller; Sedan Ladanoff li ankommit till Ryssland gick bän aldrig! mer 4 icke allenast. icke. ur sitt hus, utan ickd ens ur sitt kabinett; han lade gig -der-på kemi i öch äfven något litet på de kabbalistiska vetenskaperna. Alla hans grannar ansågo honom ! sisom trollkar). Hai tillbad sin dotter, och roade sig med att undervisa benne;y men han 1 förlät henne aldrig hentes flykt med Eltsoff,s han spådde, de. begge makarne . att de skulle li bli; elyckliga,-oeh --dog utan att återse: dem. !1