Aftonbladet – 2 maj 1857, sida 2

;enom en omröstning med 10 röster emot 25, vilka senare afgjorde, sttde anslagssummor som rid innevarande riksdag beviljas för jernvä gyggnaders utförande, skola gesom lån an kaffas. En viss ånger synes likväl redan trax derpå hafva påkommit en del af majo iteten, oå ett af rådman Gråå väckte förslag om ett slags förbehåll för rikets ständer att närmare riksdagens slut, då riksstatens 1tgifter blifvit bestänada, afgöra huruvida då beintliga tillgångar eller tillnästa riksdag blifvanle öfverskott må till jernvägsbyggnader använlas, trots det nyss förut fattade beslutet, arogs med 18 röster mot:47. Huru dessa belut sinsemellan sammanhänga, är icke lärt utt inse. Genomgåendet af de särskilta monenterna uti afdelningensförslag angående sättet för upplåningen måste ytterligare uppskjutas. — Gårdagen lemnade ett ytterligare bevi lerpå, att 1:sta. Maj, förlorat sin icke särdelvs zamla häfd såsom folkfestdag i Stockholr. Jaktadt väderleken var, betydligt blidare ä: le föregående dagarne, märktes dock ick: någon tillstymmelse. till. det lif och.den röelse, som för ett eller. annat årtionde sedan egde. rum på denna dag, ehuru ett egentlig! folklif aldrig på densamma kunnat utveckl sig. Folkfester i det grönan måste alltid bl: ett oting, om de hållas: på en tid, då inte: grönt. finnes. En hop menniskor voro visser ligen skockade på Carl XIII: torg, förmodli gen för att se den störa kungliga -corteger passera, hvilken dock, såsom rimligt var, uteblef. Djurgårdsvärdshusen saknade visserliger icke kunder bland e många, som icke försumma någon anlednirg att muntra sig och dricka ett glas; och åtskilliga enskilta middagstillställningar egde der äfven rum. Mev antalet af dem, som funno: ett nöje uti att traska omkring i smuts och gyttja på Djurgården, var obetydligt, och mycket få ekipager syntes. ; Vi förmoda, att den egentliga Majfestdager liksom sistlidet år, kommer att bli den 15 Maj, till hvilken dag, efter hvad vi hört, fer: större tillställningar och festarrangementer lär: vara tillärnade. Vid den tiden ksn Djurgå;den ha hunnit antaga vårdrägt och då är en folkfest i fria luften en möjlighet. En förändring i detta hänseende innebär icke heller någon nymodighet, utan en återgång till de: gamla. Ty Ersmässodagen var af gammal: firad i Sverge såsom vårfestdag, och att all: klasser,till och med konungahuset och de; Högre prelaturen denna dag deltogo i fölkfesterna och -gåfvo sin gärd åt den allmännp: glädjen och munterheten, kan man t. ex. slutaderaf; att konung Gustaf I Ersmässodager 1526 utkorade sjelfva erkebiskopen Johannes Magni til Majgrefve. NV a kel rd AN tt fl Fn 2 HOT AR KR ja et TT — Prins Fredrik af Nederländerna jemte gemål, vår kronprinsessas föräldrar, lära i denna månad från Haag inträffa i Berlin, sam: komma derefter att någon längre tid uppehålla sig på sitt slott Muskau. — En i Nyköping föranstalted insamling till förmån för .cex nödlidande i Finland ha; uppgått tll 570, rdr 8 skobko. —— — Med anledning af den efter Gotlands läns tidning nyligen intagna uppsatsen om generapoststyrelsens sätt att främja den kortesponderanderallraönbetens fördel; då den för postförbindelsen mellan hufvudstaden, Wisby och Kalmar kontraherat. med ångfertyget Mo talas rederi, menafböjt anbud till obetydlig: högre vris om användande af ett utaf ångfartygen Transit, har begäran blifvit framstäld att vi äfven måtte intaga en i Gotl. läns tidn. införd replik på: nämde-uppsate . Denna replik innehåller bland annat: Jag har gjört resor från ocktill Gotland och samtalat med husdradetals pässagerare, men alla hafva deruti öfverensstämt, att ångfartygen Louise och Motala på ett: berömligt vis fullgjort deras åtagande genom duglighet, komfort och välvilja. Att Louise i allmänhet oftare kommit ur sin tur är en sanning; men detta har härrört af tillfällig otur i väderle! eller maskineriet, som icke får läggas det goda fartyget eller befälet till Jast. I Kalmar hafva begge fartygen alltid egt det gemensamt, at icke alltid sammanträffa med-Stockholmsfartygen på Tyskland, men detta beror på helt andra omständigheter än snäbbgåendet och är icke beräknadt annorlunda än som en biomständighet, ty posten är hafvudsaken. Stockholmsfartygen gå olika fort, afgå på förändrade tider, äro ibland gynnade af vind o. s. v.; detta gör att passagerare lika lätt på Louise som på Motala kunna vid ankomsten till Kalmar få åtnöja sig med att se röken efter Tysklandsfararne från Stockholm., Detta synes likväl ingalunda urskulda poststyrelsens åtgärd att; för en besparing af 50 rdr rgs i veckan låta allmänheten känna obehaget och olögenheten af en trög i stället för enshbastig kommunikation, och då den förste insändaren endast fästat uppmärksamheten på en framtida bättre, anordning, så tyckes hans bufvudsyfte hafva allt skäl för sig. — K. M:t har utnämt premierlöjtnanten vid danska lifgardet till fot, kammarjunkaren C. D. von Lövenskjold till riddare af svärdsorden; samt majo-. ren .m. im? Meyers, ;sekreterare i belgiska krigsdepartementet, till riddare af nordstjerneorden: — Vid allmän . sockenstämma med stadsförsamlingen i Karlskrona söndagen den 26 April 1857 blefyd följande prestmän, till ett antal af. ej mindre än 53, kallade att aflägga. predikoprof: kollega schole i Karlskrofia, mag. V. Psarski, .e..o. bataljonspredikanten .i, Wexjö:.G.: Påhlman, kyrkoadjunkten, ji Karlskrona F. A. Bergelin, kongl. hofpredikanten, kyrkoherden i Lösen och Augernm 0. W. H. Eklundh, kyrkoh. i Womb och Weberöd G. A. Wigrån, regementspastorn C.L. Dablfelt, fångpredikanten i Karlskrona G. A. Feuk, kongl. hofpredikanten C. E. Wenström, rector schole i Karlskrona,