Aftonbladet – 2 maj 1857, sida 2

Och detina !ende tanken — att -dehna skönåste hälfter af förståndiga varelser på jorden äro först menniskor, dernäst qvinnor; och icke, såsom nan alltid ansett dem, först qvinnor dernäst menniskor — denna enda tanken hedslög? min turkiska inbillnings: höghet, och lärde mig i ett ögonblick att rätt seden ovärdiga halfmeneklighet, hvaruti karlarnes dumma vildhet: nästan alltid dristat hålla qvinnorna. Men; tänkte jag tillika, hvad ömt och ädelt, hvad välgörande sanning; Hvad gudomligt enille hafva icke varit höllna i samma mörker och förtryck, då vilddjurs styrka och vilddjurs list varit nästan den enda lag på jorden under karlarnes långa och vettlösa välde? Man bör derföre: icke undra, att dessa samme karlårne, hvars: högsta oskicklighet både att tänka och att styra sig sjelfva är af verldens historia så klar, att de, med sina hårda senor och sitt: ynkliga vett, icke sett hos qvinpborna något:stort mera än. kjortlarne; icke märkt; att den ädla varelse, som; heter Hon, aldra först hette menniska; ochicke förstått, att den; lilla olikheten af kön var en blött skugga emot den stora likheten af förstånd och hjerta, det-är af mensklig dygd. och värdighet. ; Karlatne, som äro, och alltid-varit; icke jordens herrar, utan med den, löjligaste låghet hvarannäns .slafvar,, hafva likväl, kanske: af den megulktighet, som hemligen. åtföljetvöfvermodet, icke vågat följa det riktiga, förnuftyratt sätta deremot.sin eger höghetidet som åtskiljer. deras köns Hvarigenom victillhevigt. åtlöje! skulle hafva fått en -höghet, som både riktigt svarade emot den af; dem; nådigst för ordnade ikjortelträldom, och gom fullkomligen ahstod deras myndigt oförståndige slägte, nemligen, just efter bokstäfven, ett byxmajestät. Detrar alltför klärt; att samma fånighet eller skamlöshet, soni det: vöteratto betrakta en