Aftonbladet – 20 april 1857, sida 2

Vi misstogo oss, då vi trodde vår granskning af riksgäldsafdelningens förslag till utlåtande i jernvägsfrågan kunna vara bragt till slut, innan ärendet förekom till behandling i statsutskottets plenum. Ej blott sjelfva sakens vigt, som gör till en skyldighet att icke vidröra ämnet endast lösligt, utan äfven beskaffenheten af utlåtandets innehåll, har nödgat oss till en vidlyftighet, som vi gerna önskat undvika, men hverur vi dock hoppas, att någonting nyttigt kan utgå, till följd af de upplysningar vi härvid få tillfälle att meddela. Vi förmoda ock, att debatterna i ämnet inom utskottet, ehuru de i dag tagit sin början, icke kunna gå så fort, att vi ju ej medhinna våra anmärkningars genomförande, innan utskottet kommit till stånd med sitt beslut; och vi fortsätta dem följaktligen än vidare. Den af jernvägskomitån i en olycklig stund såsom grundsats framstälda åsigt, att stambanorna ovilkorligen böro anläggas i det inre af landet, och skilda från segellederna, har, på öfverste Ericsons auktoritet, blifvit hos afdelningen en fix id6, till hvilken den oupphörligen återkommer. Att här fullständigt och ovedersägligen ådagalägga, huru falsk nämde id är, tjenar till ingenting. Det har förut mer än en gång redan skett, utan att sådant förmått verka på afdelningens majoritet. — Vi kunna emellertid icke afhålla oss ifrån att ännu en gång fästa uppmärksamheten på den uppfattning, som andra länders regeringar ega af denna fråga, helst den praktiska erfarenheten i afseende på jernvägsanläggningar der icke är ny, och föredömet dernfrån således med skäl kan anses förtjent af efterföljd. Vi ha redan förut erinrat, huru jernvägar blifvit anlagda eller äro under anläggning utefter flera bland Europas föraämsta segelbara floder, såsom Rhen, Donau, Maas, Seine, Loire, Rhöne o. 8 v. De senaste tidningarne från utlandet förmäla nu, att Monitören för den 11 dennes meddelar ett dekret, som innehåller franska regeringens stadganden rörande det. jernvägsnät, som skall anläggas i Algeriet, och enligt hvilket dekret detta nät kommer att utgöras af en utmed kusten löpande stam bana, från Algier till Konstantineh och från Algier till OÖran, samt bibanor till öfriga af koloniens hamnar. Man har således der, långt ifrån att, såsom öfverste Ericson och riksgäldsafdelningen vilja, sky kusten af ett segelbart vatten, tvärtom låtit stambanan följa den efter, utsatt för taflan med en snabb och beqväm sjötrafik, för hvilken vårt statsutskotts riksgäldsafdelning byser en så oöfvervinnelig förskräckelse. Månne våra statsmän hafva mera insigt i saken än Frankrikes, och månne öfverste Ericson, som icke längre än under de två senaste åren befattat sig med jernvägar och deras bygnadssätt, har en rikare och säkrere erfarenhet i detta ämne än de ingeniörer, efter hvilkas planer det ifrågavarande jernvägsnätet i Algeriet blifvit uppgjordt? Hvad eljest den der täflan med vattenkommunikationerna angår, som man i vårt land med så Mycken omsorg vill undvika, borde det, såsom oss synes, kunna utan svårighet inses; att frihet derifrån icke i och för sig innebär något bevis för den ena jernvägsliniens företräde framför den andra. Ty oafsedt den i alla delar af Europa och Nordamerika, hvarest jernvägar finnas, mångfaldigt bekräftade erfarenheten, att dessa båda kommunikations: medel ömsesidigt understödja och befordra hvarandra, är det klart, att den relativa in