Aftonbladet – 18 april 1857, sida 2

mide, en härd med oinskränkt smidesrätt vid Högsjö på viss tid samt Norrhammars bruk och stångjernsverket vid Näshulta bruk helt och hållet nedlagde. : Koppartillverkningen är af så underordnad betydenhet, utgörande för år 1855 endast 19 sk, att den knapt förtjenar omnämnas. Vill man nu försöka att göra en beräkning af den trafik med provinsens egna produkter och invånare, som en jernväg i den riktning, hvilken blifvit föreslagen från Stockholm öfver Södertelje och Katrineholm till Hjulö, kan med sannolikhet antagas komma att erhålla, så torde man först böra fästa uppmärksamhet på provinsens geografiska lige och öfriga kommunikationsleder för dess trafik. I afseende härpå är att märka, det provinsen, alldeles i motsatts till hvad ifrarne för vestra stambanans ledning söder om Mälaren söka föregifva, ingalunda hörer till de trakter, hvilka icke af naturen gynnats med vattenkommunikationer. På norra sidan utgör Mälaren landskapets hela gräns, likasom Saitsjön i öster samt till stor del i söder; och på vestra sidan bildas gränsen till mer än en tredjedel af Hjelmaren tillika med dess kanal. Sålunda i det närmaste omgifven af sjöar och kanaler, har provinsen, såsom vi redan anmärkt, knapt någon punkt, som har längre väg till närmaste hamn eller Jastplats än AY, mil. Af alla Sverges landskap finnes, då man icke räknar öarne Gotland och Öland, icke flere än Skåne, Blekinge, Halland och Bohus lin, som kunna härmed förliknas. Också är det från icke mindre än 10 ställen regelbunden ångbåtsförbindelse med hufvudstaden eger rum, stundom flere gånger om dagen, såsom i Södertelje och Strengnäs (). Antalet är på väg att redan i år ökas genom bestämd ångbåtsfart på Trosa; och inom få år skänker den under anläggning varande kanalen förbi Thorshälla öfver Eskilsiuna fördelen af sjökommunikation med alla de orter, dit sjöfart kan idkas. Hvilket af våra landskap kan närmed mäta sig? Upland har 4 och Westmanland 5 ställen, ) derifrån ångbåtsförbindelse med hufvudstaden underhålles, d. v.s. dessa båda landskap tillsammans hafva icke så många ångbåtslägenheter som Södermanland ensamt. Genom sitt läge mellan alla dessa vattendrag och till följd af den omständigheten, att de enda städer, hvarest någon handel bedrifves, och dit rörelsen följaktligen har sin riktning, äro belägna på landskapets norra och sydöstra gräns, nemligen Stockholm och Eskilstuna i norr och Nyköping i söder, är landskapet i afseende på sin tränsportrörelse att betrakta såsom indeladt i 3:ne bälten: det sydöstra, hvilket har sin rörelse på Nyköping; det norra, som dels har Eskilstuna till afsättningsort och dels har lättare att komma till mälarehamn och derifrån med sina produkter till Stockholm; samt slutligen det inre eller mellersta, hvilket har så långt till hamn, att det med mindre lätthet och fördel kan begagna sjökommunikationen för de produkter, som afsättas till bufvudstaden. Bredden af hvartdera uaf dessa bälten kan antagas sålunda, att, då landskapets största bredd utgör vid pass 8 mil, det mellersta beräknas till 4 mil, och hvartdera af de öfriga till 2 mil. Af dessa bälten är det egentligen det mellersta, som kan anses utgöra den ifrågasatta jernvägens område. Ser man nu på den persontrafik, som kan ifrån detta område med någon sannolikhet påräknas, så utgör befolkningen derinom visserligen omkring 66,000 personer; men då deribland stadsbefolkningen endast utgör vid pass 2000 och jordegarne ungefär samma antal, så, om äfven alla dessa antagas resa en gång i månaden hela vägen från Katrineholm. till Stockholm, hvilket kanske icke händer med någon enda, samt allesamman antagas resa i 2:dra -klassens vagn, uppkommer en bruttoinkomst för 600,060 mil om året å 16 sk. bko eller 50 öre rmt af 300,000 rdr rmt. Kalkylerar man vidare de varor, som kunna komma att forslas, så torde beräkningen hafva den enda rimliga grunden uti den qvan : titet af produkter, zom provinsen, eller rättare dess mellersta del, kan hafva att afyttra. Af spanmål produceras i hela Nyköpings län, såsom vi redan nämt, 365,402 tr. Efterden vanliga. beräkningen af 24, på personen till brödföda, skulle produktionen allenast lemna eit öfverskott af 60,000 t:r, hvaraf vidpass hälften faller på länets mellersta del eller just det antagna området för jernvägen. Förutsatt, att hela denna qvantitet afsättes på Stockholm, och att den går på jernvigen i medeltal halfva dess längd eller i jemnt tal 7 mil, så gör detta efter 5 sk. 4 rst. bko för tunnen pr mil 30,000 x 7 x 51, sk. rdr 23,333: 16 bko eller rmt 35,000. Ehuru osannolikt det är, att länets tillverkning af stångoch manufakturjern, skulle till hela sitt belopp forslas å jernvägen, antaga vi det likväl och uppföra för 16,000 skE. efier samma frakt och en transport af likaledes 7 mil 18,666: 67. Öfrige produkter, äfvensom återfora af köpmansg:ds, upptagas till samma vigt som jernet och en inkomst af 31,333: 33., så att hela inkomsten för varuforsling uppgår till rdr rmt 85,000, samt följaktligen jernvägens hela bruttoinkomst till ett belopp af rdr 385,000 rmt. . Efter en sannerligen icke njugg beräkning skulle detta möjligen kunna blifva jernvägens intägt den första tiden. Men för att underhålla banan och trafiken derå åtgår ett belopp af 1,000,000 rår årligen, lågt beräknadt, () Dessa ställen ära: Jänng Natholmen. Grafudden,