Aftonbladet – 17 april 1857, sida 2

icke kan undgå att frigöra sig från all delaktighet. Men icke nog härmed. Afdelningen tillägger: att om vestra stambanan ledes genom Södermanland och i fall den enstämmigt förordade sammanbindningsbanan mellan Örebro och Askersund varder anlagd, en för ej mindre Östergötland och Södermanland än Nerikes bergslager särdeles vigtig jernvägsförbindelse kommer att erhållas, utan att för sådant ändamål en särskilt i närheten af Hjelmaren framgående sammanbindningsbana af 6?; mils längd, såsom jernvägskomiten föreslagit, behöfver på statens bekostnad anläggas mellan Katrineholm och Örebro. Den ytterligare besparing af statens bygnadskostnader, som beredes derigenom att sistnämda bana icke behöfves, utgör enligt det för denna bana uppgjorda och af jernvägskomiten åberopade kostnadsförslag, mer än 4,000,000 rdr rmt. Att nu uppgifna besparingar i kostnaderna för statens jernpvägsbygnader verkligen komma att föranledas genom vestra stambanans anläggning söder om Mälaren, anser utskotiet icke kunna vederläggas.n Minnet af hvad afdelningen i sitt eget betänkande sjelf uppgifver eynes här hafva förträngts af hänförelsen för öfverste Ericsons ära. Eljest visar detta samma betänkande sid. 29, att sammanräknade längden af de banor jernvägskomitån föreslagit utgör 162 2, mil. Deruti ingå emellertid KöpingHults jernväg med nära 11 mil, hvilka åtminstone tills vidare byggas af enskilt bolag, äfvensom sarmmanbindningsbanan från Kambol öfver Qviecksund till Wendle (hvilken i K. M:ts proposition uteslutits) något öfver 6 mil, eller tillhopa . . . 17. mil, hvilka böra fråndragas, då de banor, som staten skulle behöfva utföra, enligt jernvägskomitens förslag visa sig endast upptaja . en väglängd af . . .. 1452 mil Enligt öfverste Ericsons förslag, som al K. M:t antagits, skola statsbanorna deremot få en längd af 1533, mil, och blifva följaktligen åtta mil längre, än efter den af komitn framstälda plan. Vill man också alldeles icke härvid tage Köping-Hult-banans tillvaro i betraktande (hvilket vore likaså orimligt som oklokt), så blefve ändock i alla fall hela besparingen ; väglängd, som kunde vinnas genom vestra stambanans ledning söder om Mälaren, endast 2, mil, i stället för 127,, som afdelningen uppgifvit. Detta om väglängden. Hvad åter bygnadsnostnaderna beträffar. visar betänkandet å sidan 10, att enligt jernvägskomitåns förslag desamma skulle för staten uppgå till en summa af omkring 110,500.000 rdr rmt, hvarifrån dock bör afräknas 4,275,000 rdr samma mynt för banan mellan Kambol och Wendle, så att kostnaden egentligen enligt komitens förslag icke utgör mera än 106,225,000 rdr rmt; hvaremot, sisom å sidan 11 utvisas, de af öfverste Ericson föreslagna 15334 milen skola, med inberäkning af kostnaden inom Stoöckholm, uppgå -till 115,700,000 rdr rmt, eller omkring nio och en half million mera än efter komitåns förslag. Så förhåller det sig med den beprisade besparingen; och, så vida afdelningens egna siffror äro riktiga, torde utskottet anse detta förhållande ej kunna vederläggasn. Att läsaren så anser det, derom äro vi öfvertygade, irots afdelningens erinran, hurusom den riktning samt den utsträckning norra stambanan, för att underlätta kommunikationen mellan de nordliga proviserna och Kufvudstaden eller landets vestra delar, erhåller, vare sig antingen mot nordvest från Upsala åt Dalarne eller nordost från Frövi mot Sala eller annan längre i norr belögen punkt, icke komma att ega något inflytande på resultatet af den med hänseende till vestra stambanans ledning på ena eller andra sidan ef Mälaren anstälda Jjemförelse mellan den större eler mindre längden af de utaf komiten föreslagne statsbanorn, orakelspråk, hvaraf meningen torde vara lika svår att utleta som af något utgånget från Delphi eller Dodona. Till stöd för sitt tillstyrkande i afseende på vestra stambanans riktning har afdelningen ytterligare andragit: Att ,medelst nämde stambanas ledning från Stockholm genom Södermanland den naturligtvis kommer att derstädes upptaga och fortsätta den från södra orterna kommande: stambanan, hvilken senare bana inom nämde provins fördelar sig åt motsatta håll, nemligen mot öster åt hufvudstaden och mot vester åt Nerike, samt fortgår i en sträckning af mer än 18 mil i samma linie som den förra. Skulle deremot vestra stambanan anläggas norr om och i närheten af Mälaren, komme genom denna bana hvarken behofvet af jernvägsförbindelser mellan de norra provinserna och hufvudstaden samt: dessa provinser och rikets mellersta och vestra delar att i någon väsentlig mån förminskas, eller de särskilta bibanorna mellan bergslagerne och Mälarens hamnplatser att blifva mera umbärliga.. Till bevis härpå, äfvensom att en efter norra stranden af nyssnämde sjö anlagd bana ingalunda kan. uppfylla de norr om denna sjö belägna provinsers skäliga anspråk på de för deras godsoch persontrefik nödvändiga jernvägarnes anläggning i den enda för rörelsen inom Dalarne och Westmanland (!) naturliga riktningen, eller från norr och nordvest mot söder, anför afdelningen, att frågor om statsbidrag för bibanors. anläggande just i samma riktning eller längs efter Hedströmmen till Köping och ända från sjön Siljan i Dalarne till Westerås blifvit under både innevarande och senaste riksdagar väckte, hvarigenom — menar; afdelningen — allmänna meningen i fråga om-denna kommunikationsväsendets hufvudsakliga riktning inlom nämde provinser torde kunna anses ådagalagd,. . . Hvad detta resonnemang beträffar, tillåta vi loss anmärka, att den allmänna meningen i landskapen norr om Mälaren finnes uttalad i MEET Sa oraNASUSENN NRS SE rs dl hans tragiska öden? Och det är likväl på denna stora skugga. som hr Ernst Ludvig