VERLSVÄRNRBR IUVMUKIUVILILIG I UGUSRU VISITS fksåd.) Kabinsttsnoten lemnar ytterligare den förklaringen: att antalet af-dem, som hos ocs verkligen ha hängifvit sig åt den skandinaviska iden, blott-är mycket ringas. Det ör ett ord, som åter förer tillbaka till samma betraktelse. Är det möjligt, att den holsteinska Ministerr för hertigdömet Holstein — som otvifvelaktigt känner Tyskland ojemförligt bättre -än Danmark; som genom bildning, andlig riktning och sympati helt naturligt föres mot söder, i stället för mot norden — tl den grad-kan taga miste om amn ställning i och till det danska folket, att ban skulle til tro sig att ha det-ringastebefogade omdömom den större eller mindre hängifvenheten hos danska folket för den skandinaviska idn)? eller att han i utlandet skulle kunna vänta något förtroende till en dylik, visserl gen mycket käckt, men lika lösligt utkastad förklaring? Såsom föremål. för önskan; hopp och framtidsutsigt ligger nu en gång i unionstänken en mäkt, som icke paralyseras genom diplomatiska pennatreck, Det är oriktigt att tala om, satt denna tanke blifvit: så. ofta frammenad. Sanningen är, att dem ofta blifvit bortmanad; men att den) alltid trängt sig fram på nytt: För-holsteinska öron klingar det rimligtvis såsom ett tomt tal; men nordiska släg ten skola förstå och sanna ordet.i ett under danska: regeringens suspicier 1810 skrifvet.manifest: det är omöjligt, att som nordboctänka sig: denna förening, utanatt blodet kommer att löpa raskares. Och kan det wisskännas, i hvilken grad de yttre förhållandena bidraga dertill, att nordens folk måste mer;och mer föras på denma tanke? Det är redan en hvar: ken, ärofull. eller glädjande, statstillvaro, att stå såsom gäfven, svajande för hvarje politist vindpust från öster och: vester. : Men certill kömmer, särskilt för Danmark, ställninger till Tyskland. Det var ingen öfvergående peroxysm, som grep Tyskland med afseexde på Danmark i feberåren föra och efter 1848. Tyskland fantiserar ännu, alltjemt i samms riktning. Icke blott förmår Tyskland — sjel: berusadt af nationalitetshögmod utan mått och gräns — icke att betrakta någon rätte-. och pliktenlig åtgärd i-danska nationalitetens: intresse annat än såsom ett attentåt mot Tysklands monopolium; utan intet Paskill rörande danska förhållanden kan så tydligt och fräck: bära prägeln af fabelaktig dikt, plump förvrängning, hatfullt förtal; att deticke i Tyskland, till och med i vetenskapliga tidskrifter, mottages såsom ett trovärdigt och lärorikt bi drag till att lära känna hvad dansk regering och danskt folk äro, Det är mer än sannolikt, att genom : helstatsförfattningen blifvit nedlagdt ett utsäde, hvarifrån denna fanatiska fientlighetsanda skall fortfara att hämta sin giftiga näring. Emöt denna anda och dess farliga makt kan ett. värn -och stöd icke undvaras, — icke för Danmark ensamt; ty Danmark står här blott som förmur för det skandinaviska norden, liksom Slesvig för Danmark. Och hvar skall man söka detta. värn, detta stöd? Det är denna fråga, som tränger sig fram .på hvarje punkt; tränger sig allt starkare och starkare fram, och på det faktiska besvarandetäfdenna!fråga skall Danmarks och nordens framtid bero. Och tillslut blott ändu idettasenda: ätt om en. holstein-gottorpsk politik-skulle: vända blicken till österns hamnar, för att der söka snkargrund för det dan: ska statsskeppet, då skulle detta,.mer än nägot annat -bli medel till-att: bringa den så poetiska idn närmare till praktisk fullbordan.n — K. M:t har, enligt Posttidningen, under den 127; sistlidre Mars. utnämti kaptenen och fegementsqvaärtermästaren vid Norra Skånska infanteriregementet, R. S:-O., J. G..Lundstedt, att. vara major i-armån..: : v Sammz dag shar. K.--M:t, uppå gjord ansökning; beviljat fyttmästaren och sqvadronschefen vid Lifregementets dragonkär, R. S. O., : grefve. L.: Fs Oronhjelm.afsked. ur. krigetjensten, med rätt till persion; hvarjemte K. M:t tillagt honom, majors namn, heder och värdighet. Samma dag har K. M:t till underlöjtnanter i Kronobergs regemente mutnämt sergeanterne derstädes, F. 0. A. F. Hofberg och G. A. E. Hedenstjerna. — Posttidningen meddelar följande regeringsbeslut: I anledting af rikets ständers framställning har KE. M:t den 13 sistlidneMars förordnat, att dagtraktamenteV för en hvar af de uti 7:de, 8:de;9:de, 10:de; Hl:te!ochH 12:te klasserna-af gällande reseregle medte omförmälde embetsoch tjenstemän samt öfrige personer skall, från nämnde månads början, utgå med en förhöjning af 16 sk. bko eller 50 öre riksmynt, ; : —E. Mit, som befalt, att envtio månaders sjöexpedition spå: aflägsnare farvatten skall företagas med en. korvett, till undervisning för yngre: officerare, äfvensom till. handelns skyddande, har, under den 6 .nästlidne månad, såsom. bidrag till bestridande af kostögden för nämde expedition, anvisat ett belopp af 20000 fdrbko, att utgå afds för dylikt Midamål genom koögl? brefvet dån 4 Maj 1838 å-handelsoch sjöfartsfondew afsatta medel. — Ks; M:t har; under den 20 .sistlidne Mars, förordnat presidenten i kammarköllegium, f. d. statsrådet m..m. S. A..Munthe att ytterligare under två års tid, fäknad från den 29 innevårande April, vara ordförande i styrelsen af städernas allmänna brändstodsbolag. AG I Under det: 207 sistlidne Mars har K. M:t för ordnat öfversten m.m. A. L. Rappe att, i landshöfdingens ställe, förrätta innevarande års mönstringar medade beväringsskyldige inom Frösåkers, Lyhundra och Långhundra fögderier samt Frötuna och Länna skeppslag af Stockholms län, samt landskamreraren i Göteborgs och:Bohus län C. U. Fillii att, i landsde, sedati alla somnat, i mmyg lemnat sina Kojor på plantagerna och skyndat till skogen för att göra sig underrättade om sina vänners öde, och bitter var den ångest och förtviflan som -bemäktigade sig deras hjertan, då de börde hvad som händt. i Bland dem, som stodo omkring grafven, tycktes ingen så nedböjd af sorg och för