Aftonbladet – 2 april 1857, sida 3

och då väl ej heller de öfrige stånden skulle vilja vara endast auskultanter. Grefve Ugglas yrkade afslag. emedan dessa rhufyudtitlar innefatta en sådan mängd olika frågor, att en diskussion derom lätt kunde åstadkomma en leda vid alla dylika sammanträden. Frih. Å. C. Raab ansåg, i betraktande af ståndens nuvatande sammansättning, det vara särdeles vigtigt, att en sådan fråga som den nämda komme under gemensam behandling. Trodde ändamålet bäst vinnas derigenom att, med bifall till förslaget, åt talmanskonferensen uppdroges bestämmandet af de punkter, som borde komma under diskussion. Hr Stjernsvärd upptog till vederläggning de anförda motskälen samt trodde det vara orätt, att endast vissa punkter bestämdes till öfverläggning. Frih. Raabs förslag föreföll så eget, att tal. ej derpå kunde ingå, emedan en inbjudning då skulle ske till öfriga ,stånd att diskutera hvad talmanskonferensen komme att besluta. Hr Brakel ansåg det vara adelns plikt att imponera på de öfriga stånden i en så vigtig fråga, men ait detta borde ske med skäl. Frib.. Staöl v. Holstein yrkade bifall till. motionen, Hr C, A. Mannerskantz kunde ej finna någon annan fråga vara vigtigare till gemensam öfverläggning än denna; men hyste en viss betänklighet vid antagandet af motionen i hela dess utsträckning. Då ej någon ordningsstadga för sådant sammanträde finnes, så hemstälde tal., att talmanskonferensen kunde uppgöra de hufvudgrunder, som böra komma under öfverläggning, Grefve D. Frölick kunde ej finna annat än de obotfärdigas förhinder hos dem, som gång efter annan motsätta sig dylika förslag. Ett annat skäl för bifall vore, att inom detta stånd finnas flerå af konungens rådgifvare. Ansåg frih. Raabs förslag vara det enda antagliga, men anhöll, att slippa alla reglementen, hvartill han vore en hatare, och ville att ej något prejudikat måtte anses derigenom fattadt Grefve Platen instämde i hr Mannerskantzs yrkande, samt hemstälde, om ej det sammanträde, som skedde 1840, visat, att något öfverflödigt ordaude icke egt rum, och attman ansett stor nytta härflutit deraf. Hr Brakel trodde, att talmanskonferensen enligt grundlagens lydelse ej skulle kunna framställa de frågor, hvarom skall sfhandlas, Hr A. Ribbing erinrade om ett sammanträde 1823 rörande rikets försvar. Trodde det böra uppdragas åt landtmarskalken, att förut efterhöra hos öfrige talmän, huruvida :ett sammanträde önskades af andra stånd. Efter slutad diskussion afslogs hr Stjernsvärds motion, emot hvilket beslut: motionären reserverade sig; derefter åfslogs frih: Raabs förslag genom votering med 76 röster mot 30; derpå voterades öfver hr Brakels förslag, hvarvid 15 röster utföllo för bifall och 64 för afdag; slutligen afslogs ; äfven hr Mannerskantzs förslag. Bankoutskottets utlåtande n:r 20, om eftergift al en öfverränta, bifölls. Plenum: slöts kl. 10.