Aftonbladet – 2 april 1857, sida 3

andra stånd. Efter slutad diskussion afslogs hr Stjernsvärds motion, emot hvilket beslut: motionären reserverade sig; derefter åfslogs frih: Raabs förslag genom votering med 76 röster root 30; derpå voterades dfver hr Brakels förslag, hvarvid 15. röster utföllo för bifall och 64 för afdag; slutligen afslogs ; äfven hr Mannerskantzs förslag. Bankoutskottets utlåtande n:r 20, om eftergift al en öfverränta, bifölls. Plenum: slöts kl. 10. Prosteståndet. PLENUM DEN 1 APRIL E. M. En längre diskussion uppstod till följd af ekonomiutskottets betänkande nr 67, som i anledning af väckt motion föreslår er tnderdånig skrifvelse till EK. M:t, med anhållan att KM:t måtte taga i öfvervägande, huruvida ej krigshofrätten må kunnä in; dragas och de dithörande mål fördelas på de öfriga hofrätterna, med iakttagande af hvad 20 4 regeringsformen föreskrifver i åfseende! på dylika måls behandling i högsta domistölen. Riksarkivarien Nordström uppträdde emot detta förslag och ansåg utskottet ej hafva med tillbörlig noggrannhet öch sakkännedom utvecklat sitt ämne, eriovrande bland annat hurusom utskottet, vid sitt yttrade ogillande at privilegierade domstolar; :förbisett skilnaden emellan fora privilegiata quoad personas och quoad causas, och att om den yttrade åsigten i afseende på de förra kunde ega sin giltighet, den likväl, hvad de senare beträffade, ej kunde försvaras. Krigshofråtten hörde just till den senare klassen och borde derföre af många skäl bibehållss, D mål som tillhöra nämde hofrätts jurisdiktion, och särskilt de som röra sjöväsendet, fordra nemligen en speciell sakkunskap, som ej-af civila domare kunde egas. Tillika vore ett skyndsamt afgörande af nöden särdeles för dessa frågor, bva:iöre det äfven ur denna synpunkt ej vo e rådligt av. kasta dem på de af mål redan förut öfverhopade 1. rätterna. För öfrigt skulle, om, såsom utskottet 6j heller velat bestrida, krigsrätterna borde bibehållas det f; harmonien i lagskipningen vara menligt att den 5gre instansen blefve af annan art, än den lägre. Tal. yrkade, på dessa och andra anförda grunder, sfslag å betänkandet. Hofpredikanten Wensjoe,; som äfven talade för afslag, uppläste ett af en person utaf facket författadt utlåtande i denna syftning. Doktor Gumelius förundrade sig, att ingen af utskottets ledamöter försvarat betänkandet; talaren trodde dock, att de skäl, som anförts för krigshofrättens bibebållande, icke vore så kraftiga, att ej lika goda motskäl kunde uppställas. Då man sett, att det gått för sig att afskaffa de öfriga specialdomstolarne, hvarföre skulle det väl vara nödvändigt att krigshofrätten ensamt skulle qvarstå? Man bar anmärkt nödvändigheten af specialkunskaper; men då det ej visat sig, att de fattas vid krigsmålens behandling i högsta domstolen, vore väl anledning befara, att de skulle med samma organisation saknas i hofrätten? För öfrigt anmärkte talaren såsom olämpligt, att krigshofrätten egde blött en enda civil ledamot. Man hade anmärkt, att krigshofrätteo borde bibehållas för den större skyndsamhet, som för de dithörande målens behandling vore af nöden; men talaren erinrade tili genmäle härå, att det gick långsamt nog med målens afgörande äfven derstädes. Ehuru talaren visserligen ej ansåg det vara så absolut nödvändigt att afskaffa krigshofrätten, trodde ban likväl saken kunna hafva skäl för sig. Prosten Gahne erinrade, att vid 1840 ärs riksdag ständerna aflåtit underdånig skrifvelse i samma syftning som nu blifvit föreslaget och yrkade beslut i konseqvens härmed. Biskop Annerstedt talade för krigshofrättens bibehållande och fästade tillika uppmärksamheten derå, art man i alla främmande länder, till och med i Förenta Staterna, ansett speciella domstolar för militären nödvändiga. För afslag talade dessutom professor Lindgren och prosten Lagergren. Riksarkivarien Nordström yttrade sig ånyo, dels för att uppvisa åtskilliga misstag i sakuppgifter, som under diskussionen förekommit, dels för att genmäla doktor Gumezelius Prosten Rundgren utvecklade närmare utskottets motiver och ansäg utskottet ej kunna beskyllas för obetänksamhet eller lättsinne vid frågans behandling, då det endast begärt en undersökning om förhållandet. Lektor Sonden samt doktorerna Säve och Nordlander försvarade likaledes utskottets förslag. Professor Carlson förordade en återremiss, på det denaa sak måtte behandlas i sammanhang med frågan om styrelseverkens organisation. Vid anstäld votering mellan bifall och afslag sejgrade den förra meningen med 24 röster emot 19. Härefter föredrogs ekonmomiutskottets betänkande n:o 68, söm afstyrker väckta motioner om åtgärder på det den tjenande klassen må hafva penningar afsatte för ålderdomen. Lektor Sonden åberopade sin inom utskottet afgifna reservation och understöddes under diskussionen af prostarne Euren och Wåhlander. För bifall talade doktorerne Nordlander och Gumelius samt prostarne Landgren och Tegner. Utskoitets förslag bifölls. Borgareständet. I gårdagens aftonplenum föredrogs och bifölls, efter en kort diskussion, ekonomiutskottets betänkande n:o 66, afstyrkande motion att civil eller militär tjensteman som vid K. M:ts hofstat vinner anställning må frånträda sin lön på stat. Derefter föredrogs samma utskotts betänkande n:r 9, tillstyrkande anhållan hos K. M:t om en komite till utarbetande af förslag till förändring af styrelseverkens organisation i Ööfverensstämmelse med de grunder hvarpå departementalstyrelsen hvilar. Hr Henschen varnade för kollegiernas upphäfvande och hyste misstroende till departementalstyrelsen. Hr Lallerstedt fann ifrågavarande anhållan vara framställd på ett allt för sväfvande och obestämdt stätt. Talaren kländrade äfven den sammanblandning af lagskipning och förvaltning, som u skottet låtit komma sig till last. Den koilegiala formens upphbäfvande fann talaren betänkligt. Den öfverklagade långsamheten i följd af den kollegiala formen kunde afhjelpas på annat sätt. Talaren yrkade återremiss. Hr Gråå instämde med föregående talarne. Hrr Björkman, Nygren, Rydin och Ekholm yrkade bifall till betänkandet såsom ledande till förenkling oah skyndsamhet i ärendenas atgörande. Hr Stolpe hade ej inom utskottet deltagit i detta betänkande, men fann detsamma stå i öfverensstämmelse med ståudets beslut vid 2:dra hufvudtitelen och yrkade bifall: Hr Bodell ville bifalla betänkandet med uteslutande af orden orden: i öfvensstämmelse med de grunder hvarpå departementalstyrelsen hvilar. Betänkandet återremitterades vid omröstning med 30 röster emot 16. Statsutskottets utlåtanden n:r 44, tillstyrkande K. Maj:ts proposition avgående upplåtelse af vissa delar af Jönköpings f. d. fästningsområde till JönköPings stads disposition för ny tomtreglering derstädes; n:r 45, tillstyrkande K. Maj:ts proposition om utbyte af 2 isdragna militieboställen mot kronoskattehemmanen Westra och Östra Kluppe, samt n:r 47, sfstyrkande motion om rättighet för allmogen i Äsa härad att erhålla utsvning å kronoparkerna Hunne