Aftonbladet – 2 april 1857, sida 3

MM— Ridderskapet ooh Adeln, PLENUM DEN 4 APRIL E. M. Bevillningsutskottets betänkande nir 6, tillstyrkande KE. M:ts nådiga förslag angående Sverges och Norges ömsesidiga handel och sjöfart, — Frih. C. A. Raab hade af den nedsatta komitsen väntat ett förslag tili en tullförening mellan de begge rikena, i likhet meå hvad i Tysklavd förefinnes. Trodde dock ast komitån kommit väl till pass, för att hindra ett möjligt healut i Norge om ändring i uppgifvet fall, nemlig en sockertullen, af mellanrikslagen, utan Sverges hörande. De fördelar, som enligt detta föralag tillfölle Sverge, vore ganska ringa. Tal fästade sig vid rättighetea för norrmännen att deltaga i den inrikes sjöfarten, hvilket enligt talarens mening skulle rnuinera den svenska sjöfarten, och önskade en agnav fördel i utbyte åt Sverge, då den svenika handelsflottan söker frakter på andraplatser, emedan den ej kan sysselsättas hemma. Det från Eögland åberopade exemplet passar icke, då dess industri omfattar hela verlden, ocH derför behöfver alla nationers fartyg, då deremot Sverges är af så ringa dimensiover, att den ej är tillräcklig för landet. Yrkade alslag af den paragraf, som tillåter norska fartyg inrikes fraktfart. — Grefve Ugglas anförde stötestenarne för en tullförening: 1:0 urfionan.iet af den myndighet, som skulle bestämma om tulltariffsn; 2:0o de begge ländernas olika intressen. Tal. trodde, att man ej för det uppgifna skälet borde afslå, emedan man väl ej bör förneka Norge dendva fraktfart, söm är förunnad alla de stater, hvilka medgifva Sverge en dylik förmån. Fördelarne för Sverge af det nya förslaget vore ock så stora, att mån ej borde tveka att antaga detsamma. Betänkandet bifölls. Samma utskotis betänkande n:o 7, afstyrkande motion avgående förtullning af varor, som från Norge införas, bifölls. Hr Stjernsvärds motion om riksståndens sammanträde för behandlingen af 4:de, 5:te och 9:de hufvudtitlarne föredrogs derefter. Motionären motiverade sin begäran. Hr Nordenfelt, E.: Det väckia förslaget tål att betänkas från alla sidor. Men talaren hemstälde, öm det vore skäl uti, att då nästan alla medlemmar af detta stånd vore närmare eller fjörmare intresserade af frågorna i dessa bufvudtitlar, en begäran utginge från detta stånd, samt huruvida ej mera skäl vore att vänta tills en annan fråga, t. ex. religionsfrågan eller qvinnans myndighet, förekomme. Det kunde möjligen hända att de öfriga stånden fattade en misstro i detta fall. Ville derföre yttra en varniog, då man ej har erfarenhet af ett sädant sammanträde, ochyrkade. derföre afslag. Grefve v. Platen hade med värma omfattat de tillfällen, som gifvits för gemensam öfverläggning, och gillade derföre det gjorda förslaget, ehuru talaren önskat att det varit begränsadt till vissa särskilta punkter. Värderade grannisgenheren, men ansåg den här för vida sträckt, och hade af egen erfarenhet funnit, att öfriga stånden söka upplysningar, der de kunnat gifvas. Yrkado bifall. Hr Brakel kunde ej bifalla motionen i hela dess utsträckning, men föreslog att för sammanträdet borde bestämrmas vissa punkter, som utgjorde liksom grutderna för försvaret, Frih. R. Cederström trodde hr Nordenfelt sett saken för mörkt, då han förestält sig, att den skulle inge misstro, men instämde i yrkandet om afslag, emedan en begäran, utgången från adeln, som derjemte upplåter sittrum till sammanträdet, skulle se ut som om man ville imponera på de öfrige stånden. Det skulle derjemte föranleda en lång tidsutdrägt, om flere ledamöter af ridderskapet och adeln med sin öfvervägande insigt och erfarenhet begärde ordet för upplysningars afgifvande,