Aftonbladet – 30 mars 1857, sida 3

och tankekraften. Man blir ej pedant eller lärd i stubb, om man känner skilnaden mellan planeter och fixstjernor, om man förmår uppticka likhetsdrag hos de beslägtade blommorna, på samma gång man beundrar det fullkomliga i deras sammansättning, om man har någon aning om lagarne, hvarigenom den elektriska telegrafen ögonblickligen kan föra budskap mellan fjerran boende vänner, om man förstår på hvad sätt ögats underbara bygnad sätter oss i stånd att medelst synen njuta af allt det sköna och herrliga, som för oss åskådliggör skaparens allmakt. Men man får derigenom ett vidsträcktare fält för sina tankar, sina forskningar och sina samtal, Och dessutom, ju mer man lär, desto mer finner man, huru litet man i sjelfva verket kan, och desto ödmjukare blir sinnet, ty man lär ock att inse sin egen ringhet; ju mer man lär, desto mer vidgar sig synkretsen, desto mer vigtar ensidighetens och fördomarnes välde, des.o klarare blir man i stånd att uppfatta :B ställning och sina pligter. I min tro skulle qvinnans grundligare uppfostran vara af oberäknelig nytta, ej allenast för henne sjelf, nen äfven för hela menskli; heten, hvars uppfostrarinna hon är; och jag hoppas, att äfven lenna stora sak skall gå framåt. Jag har mången gång smålett för mig sjelf, vär jag läst anföranden emot en sådan grundigare bildning, när jag hört yttranden, som förmenat qvinnan annan sysselsättning än busåållsbestyr och barnavård — ovilkorligt bar jag då tänkt på den i nordamerik-nska staerna omtvistade frågan angående slafvarnes emancipation. Deras egare vilja förneka dem dl bildning, för att säkrare kunna hålla dem under oket. Männen i vårt kära fädernesland vilja knappa in på den undervisning, som bestås oss, för att kunna bibehålla sit öfverlägsenhet med så litet besvär sem möj