Aftonbladet – 30 mars 1857, sida 3

RIKESDAGEER Ridderskapet och adeln. PLENUM DEN 28 MARS E. M. Behandlingen af bevillningsförordningen fortsattes med 410. Vid punkten om utländningar, som resa omkring i handelsärenden, uppläste hr v. Koch en af br Renström afgifven reservation och instämde deri, stledes yrkande att ifrågavarande personer mätte befrias från bevillning. Hr Flach talade för bifall, emedan svenska handelsexpediter blifvit ålagda bevillning, hvilken kan vara ganska hög, då deremot den för utländningar åsatta är på samma gång minimum och maximum. Frih. Tersmeden instämde med hr v. Koch under förmodan, att meningen varit att de ej skulle betala högre än handelsexpediter. Hr v. Koch ansåg. stt de ej böra beskattas derföre, att de personligen uppgöra sina affärer, hvilket ej skedde, då de gjorde det genom korrespondens; stanna de deremot i landet, så böra de beskattas. Hr A. Ribbing instämde med hr v. Koch ur gästfrihetens synpunkt. Hr Printgenskjöld ansåg, att desse likaväl som landets egna barn böra beskattas. Trodde, att agenter från och till handelshus ej vore inbegripne under detta stadgande, utan endast s.k. probenreiter, som kringresa med profver och varor, samt trodde att utlandet vida mera än Sverge trakasserar resande. Frih. Tersmeden föreslog deras ställande i likhet med handelsexpediter af I:sta klassen. Frih. R. Cederström fann stadgandet afse en garanti, att dessa personer vore ordenligt folk, som ville bedrifva verkliga affärer. Punkten bifölls. Med anledning af ett uppgifvet feli minimitariffen för aktörer, 4:de klassen, uppkom en lång debatt, derunder åtskilliga yrkanden gjordes. Det anmärkta felet rättades, och paragrafen bifölls i öfrigt. 24. Om krutbruk, återremittierades för borttagande af orden enligt attest från kongl. krigskollegiumn, sedan frih. af Ugglas upplyst, att krigskollegium numera ej kontrollerar tillverkningen. 25. Punkten, som afstyrker väckt förslag om opphörande af bevillniog för fjerdeparts-:gare i Falu grufva. Hr SS. Hejkensköld upplyste, att dessa egare betala. bevillning på flere sätt, framstälde förhållandet med dessa fjerdeparter och yrkade återremiss, på det att bevillning måtte åläggas endast koppartillverkningen och icke malmbrytningen. Hr Printeenskjöld yrkade bifall. Grefve af Ugglas fann sig ej öfvertygad, och sökte visa förhållandet med denna bevillning samt det riktiga deri. Hr Palmerante instämde med hr Hejkensköld, emedan Falu grufveintressenter väl ej böra behandlas olika emot andra bolagsintressenver. Punkten bifölls. Punkten om skeppsbyggerier. Minimum nedsattes från föreslagna 400 till det förra beloppet 300 rår, på yrkande af grefvarne Ugglas och Björnstjerna. 4.27. Punkten om skeppsredare och fartygsegaren. Hänvisningen till 9 borttogs på yrkande af grefve Liljencrantz och frih. R. Cederström. 33. Om bevillning för ränta: Grefve af Ugglas yrkade, att låntagare ej måtte få rättighet till högre sfdrag, än han sjelf betalar i bevillning, eller 2!), . Ar Printeenskjöld talade för bifall, likaså hr Brakel, emedan räntan ej är fri. Hr E. v. Troil ansåg detta stadgande vara det besynnerligaste i hela den besynnerliga bevillningsförordningen och: föreslog borttagandet af 2, 3 och 4 mom. af paragrafen. Detta bevillningsafdrag vore endast ett nedsättande af den högsta lagliga ränta och således ett ingrepp i civillsgstiftningen samt i följd deraf grundlagsvidrigt. fr 8 Teansl instämde med orefve Ugglas Genam