Aftonbladet – 30 mars 1857, sida 3

— AA HE RE SE att bevillning för dessa banker skulle: åsättas MS med den för andra bolag, deri hrr Adelborg, 2 man och frih. Sprengtporten instämde. För bifai. -.li nskottets förslag talade deremot grefve. Liljencra-tz: ber E. v. Trod; Carlson, Printzenskjöld, 0. M. Björnstjerna, E. Nordenfelt och L. J. Hjerta. Genom besärd votering bifölls utskottets förslag med 34 röster mot 21. Sedan 37 4 bifallits, åtskildes ståndet kl. efter !7, 12. Presteståndet. PLENUM DEN 28 MARS E, M. Föredragningen af bevillaingsutskottets utlåtande 0:0 5 förtsattes från och med :61 och blef i detta plenum afslutad. Af de särskilta paragrafer af bezillniogsförordningen, hvilkas förändring varit ifråga, blefvo, sådana utskottet till innebåll och lydelse dsm öreslagit, godkände, 61, 63, 90, 109, 114, 118, 12;, 127, 128, 134, 141, 142, 145, 148, äfvensom hvsd atskottet i fråga om ändringar i formuläåre. för deoetsedlar förklarat. Utskottets i afseende på S 67, 71 och 109, med afstyrkande af hrr Stolpes,: Tegsers och Sardströmers motioner framstälda förslag, att rikets ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Mxj:t måtte zenom en för sådant ändamål nedsatt komit eller på annat lämpligt sätt låta efver gemensamma grunder verkställa fullständig undersökniog om den fasta egendomens verkliga värde, om städernas och laniets ömsesiga skattebidrag m. m. samt framlägga sesultaten för ständerna till ledning för bastämmande sf framtida bevillningar, framkallade fl.re talare Komminister Beckman ansåg en sådan komit6 som 1en af utskottet föreslagna visserligen vara af nytta, men trodde dock, att resultaterna af dess verksaorhet skulle ligga allt för långt fram i tiden, för att j provisoriska åtgärder från ständernas sida skulle behöfva vidtagas. Talaren yrkade derföre att, som den gällande s. k. minimitariffen upptoge alltför låga svärden på jorden, till vinnande af rättvisa vid beskattniogen ny minimitariff borde upprättas antingen med ladnuiog af fastighetsvärdet för något visst, ej för aflägset år, eller på sätt hr Stolpes motiov utvisade. I denna syftning förordade talaren åter remiss. I samma anda yttrade sig ock biskop Björck. Professor Carlson tillstyrkte bifall till utskottets förslag med någon förändring af detsamma, bland åndra den, att i den underd. skrifvelsen skulle begäras, att resultaterna af den ifrågavaraud :komiteas årbeten skulle redan för nästa riksdags ständer framlaggas; hvarigenom den olägenhet kunde förekommas, att komiteos arbeten utfördes efter någon för vidsträckt eller vidtutstende plan. Doktor Säve förordade utskottets förslag. Prosten Wåhlander åberopade åst förslag till redaktion han I sin reservation framstält, och begärde, i bändelse af återremiss, att reservationen skulle få till utskotiet åtfölja densamma. I Prosten Almqvist ansåg en komite öfverflödig: det vore tillräckligt att taga bypoteksförenin arnes värderingar såsom norm vid taxeringen. Yrkade återremiss. I samma syftning talade professor Agardh. Prosten Melen, lektor Sonden och doktor Gumelius förordade professor Carlsons förslag. Biskop Thomander instämde med professor Agardh, ansåg allmogen sj i allmänhet obenägen att uppgifva högre taxeringsvärde på jorden; men trodde felet ligga hos kronobetjeningen, som hade besvär af att oppgifteroa förändrades. Professor Lindgren yrkade afslag, emedan han ansåg förändringen gå ut på att höja beskattningen på den redan förut tillräckligt tungt beskattade svenska jorden. Doktor Sandberg ville väl ej motsätta sig en underdånig skrifvelse; men ansåg enda rätta sättet att komma till en fullt rättvis beskattaing vara en ny bevillningsläggning öfver hela riket. Beslutet blef att en underdånig skrifvelse skulle afgå i öfverensstämmelse med professor Carlsons förslag; men att punkten i fråga om bestämmande af mioimitariff återremitterades. Mom, 1 af utskottets förslag i afseende på 6 72. 73 återremitterades på framställning af prosten Tegner. Utskottets afstyrkande af hr Sto!pes motion om sluten votering inom taxeringskomite blef ejaf ståndet godkänd:, utan blef den slutna voteringen i öfverensstämmeilse med hr Stolpes mening antagen på yrkande af domprosten Knös, prosten Carlander; lektor Sonden och doktor Sandberg. För bifall till utskottets förslag talade professor Lindgren, som dock inderkände motiveringen, prostarve Wåhlander, Tellbom och Rundgren. Frågan afgjordes genom vetering med 17 röster mot 15. Biskop Björcks motion om upphörande af den i 119 för ledamöter i pröfoiovgsoch taxeringskomier föreskrifna edgång, hvarå utskottet tillstyrkt bial, blef genom ståndets beslut godkänd. Iafseende på redaktionen af nämde paragrafs mom. 2 föredrog tåndet friherre Sköldebrands reservatioc framför utkottets förslag. Bevillniogsutskottets utlåtande n:o 6, som tillstyrker antagande af det af Kongl. Maj:t till rikets siäaler framstäl a förslag till förpyad förordning angånde de förenade rikenas handel och sjöfart, godkäales. Riksarkivarien Nordström anförde reservation not detta beslut. Borgareståndet. PLENUM DEN 28 MARS E. M. Behandlingen af bevillningsutskottets betänkande 1:0 5, angående allmänna bevillningen, fortsattes. Utskottets förslag vid 45 , att studenter skola nantalskrifvas vid det universitet, der de idka studier, iterremitierades på yrkande af hrr Billström och KistKerr. Vid utskottets hemställan, att rikets ständer må emna utan afseende väckt motion, att taxeringsoch oröfningskomiteer sjelfva inom sig må få välja ordörsnde, uttalade hrr Hesselgren, Bodell och Björk itt ogillande så väl af det resultat, hvartill utskotet kommit, som ock af motiveriogen. Sedan hrr Schenström, Stolpe och Brodin yrka. bifall, blef ukottets berörda hemställan gillad. Vid utskottets förslag om en komit för utrönanle af verkliga värdet å fast egendom på landet samt tädernas och landets ömsesid ga skattebidrag yrkale hr Ekholm återremiss för erhållande af förändrad edaktion, enär en, komitå för städernas beskattning edan funnes. Hr Hasselrot yrkade äfven återremiss amt ati bevillningen må bestämmas till 40 öre af 009. rdr. Hr Stolpe trodde att någon komite till skens utredning ej behöfdes; ty ingenting vore lätare än att finna utväg till en rättvis beskattning, blott man ville. Förslaget om en komitå förtjenade lock uppmärksamhet, såsom ett erkännande att saken vore sjuk. Hr Gahn ville borttaga minimitarifen. Återremiss yrkades för öfrigt af hrr Schenström, 3odell, Brodin, Thomee och Rydin. Utskoitets förslag ärutinnan återremitterades. Utskottets yttrande vid 72 och 73 , att afseende ) må fästas å ett väckt förslag till förändrad redaktion f dessa 4S, återremitterades på yrkande af hr Gahn. samme talare, understödd af hr Thomee, yrkade äfen borttagande af minimitariffen för hammarskaten, hvilket bifölls. Vid 80 4, afstyrkande hr Stolpes motion om hemig omröstning vid bevillningstaxeringar, yrkades åMatta sama UD tee KT. Mo RA RA AR AR AR KR RR NR AT NS KK RR RR BR NV YR RN IE LER Rn BR SR ER EKRAR ELR NE igt, för att förebygga våra inkräktningar på deras område. De frukta, att qvinnans ärelystnad skall växa med hennes kunskaper, att hon skall få lust att tillegna sig deras embeten, intränga i katedern, lära församlingen från predikstolen, blanda sig i soldaternas leder, höja sin röst i konseljen. Onödiga farhågor! Som sömmerska, som amazon En qvinna är ändå en qvinna. Tan emnmRdas oo IT EE a or . AA SS ARR ST FAR