Aftonbladet – 24 mars 1857, sida 2

öfverskuggade platser der Dred låg, och kort derpå säskte arry sig ned från em af de väldiga gremarno. Dred skyndade upp och gick homom till mötes. Hur är det? frågade han. Skola de komma ? Ja vid midnatten skola de alla vara här. Se här,, tillade han och tog upp ett bref ur fickan, hvad man skickat mig. Det var brefvet från Clayton till Harry. Då Dred tog det ur Harrys hand, var det märkvärdigt att se, buru det svärmande mystiska uttrycket i hans ansigte gaf vika för ett af genomträngande, praktisk klokhet. Han satte sig åter, lade brefvet på sitt knä och följde med fingret hvarje rad. Vissa delar. deraf tycktes han läsa igenom två, tre gängor med största uppmärksamhet, och gatt erefter en stund tyst med ögonen stirrande rätt framför sig. Slutet tycktes på det djupaste. uppskaka horem och han suckade högljudt. ; Harry, sade han slutligen och såg upp. se det skall komma en dag, då Herren skall taga lidandets kalk ur vår hand och sätta den i deras, som nu förtrycka oss. Vår själ är öfverfull med deras förakt, som i säkerhet sitta, och med de atoltas hån. Profeterna profetera falskeligen, och de tyramner styra med gissel, och folket älskar att hafva det så. Men hvad skall bli slutet härpå? Deras egna synder skola vända åter och straffa dem, och deras arghet skall döma dem. Lyssna till mig, Harry, sade han och tog sin bibel, och hör hvad Herre bjuder dig. Detta säger Herren min Gud: vakta slagtofåren. Ty deras herrar slagta dem och hålla det för ingen syni; gälja dem och säga: lofvad vare Herran, ty jag är nu sik. Och deres egna herdar skona dem icke. Derföre vill jag ock intet skona innebyggarne i landet,