Aftonbladet – 20 mars 1857, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Familjen Rothsohild har nyligen firat en betydelsefull familjehögtid. Miss Leonora, baron Lionel: Rothschilds äldsta dotter, har nemligen firat sitt bröl-op med baron Alphonse, baron James Rothschilds: äldste son; husen i London och Paris hafva således: blifvit förenade genom ett nytt band, och dynastien: Rothschild har sanktionerat det engelsk-franska för-bundet. Bröllopet firades med oerhörd prakt på. Gunnersbury Park vid Chiswick, ett af baron Lionels många gods, och de engelska tidningarne lemna utförliga skildringar af festen så i, stort som smått, från den praktföllt dekorerade salen ända ned tik bröllopskrokanen, som var .ett riktigt underverk af sockerarkitektur,, från det fina Sevresporslinet till: silfverservisen, hvars värde vi icke besitta fantasi nog att uppfattas. Ea mängd bland brudgåfvorna. uppräknas, och särskilt utmärkes en frukostservis af drifvet guld, förfärdigad af hrr Montefiore, samt en: parasol, som var öfversållad af perlor och ädla stenar. Kl. 3 började gästerna anlända; bland dem uppräknas en mängd utländska diplomater och högförnäme engelsmän j:mte fruar. Vigseln förrättades efter judisk ritus af öfverrabbinen dr Adler. Brudgummen fördes in af sina manliga fränder och tog plats under en pell; bruden ledsagades in ä ett angränsande rum af 16 lika klädda brudtärasor, inhöljdes derefter af modren uti en slöja och fördes: in till brudgummen. Efter en vältalig inledning uppläste öfverrabbinen det hebreiska formuläret; brudparet drack ett glas vin och vatten, hvarefter brudgummen stack en ring på brudens finger och sade: Se, du är förmäld med mig med denna ring efter Moses och Israels lag.. Nu upplästes äktenskapskonwaktet samt derpå några böner; de nygifta drucko åter ett glas vin, hvarefter brudgummen med foten krossade glaset, under det att de närvarande trosförvandterne på hebreiska uttalade den önskan, att detia äktenskap måtte blifea lyckligt och att brud och brudgum måtte vara lika oåterkalleligen förenade, som detta glas nu var oåterkalleligen splittradt.. Efter bröllopet reste de nygifta till baron Meyer Rothschilds sods Mentmore i Buckinghamshire, för att der tillbringa smekmånaden. — En verldskarta från femtonde årbhundradet. Geografiska säliskapat i Berlin har genom Karl Ritters bemedling lyckats erhålla en kopia ef en högst märkvärdig gammal verldskarta, som af den bekanta resåmden Kobl blifvit funnen i British museum Denna karta innehålles i ett manuskript af en viss Henricus Martellus Germanus, som hår till sitel Insularium Illustratam; Efter hvad det vill synas, har den blifvit förfärdigad år 1489 eller på sin höjd ett par år senare, emedan på densamma väl fionas antydda Bartholomeus Disz upptäckter, men hvarken Columbi eller Vasco de Gamss, Beträffande Diaz resa tyckes författaren hafva haft ullgång till ganska rithaltiga källor, emedan han spgifrer flera punkter på sydvestra kusten af Afrika, som icke en gång äro upptagne i den af Barros meddelade beskrifoiog om den gamle poricgisiske sjömannens resor, hvarföre också hr Kohl håller för sannolikt, att under tiden emellan Diaz och Vasco de Gamas expeditioner en annan upptäcktsresa till ifrågavarande regioner egt rum, men om hvilken inga underrättelser hunnit till oss. Öfverhufvudlemaar denna karta, som, jemte en upplyssande notis af hr Kohl, år bifogad femte häftet af Tidskrift för geografis, en ganska åskådlig och intressant bild af de geografiska kunskaper, som vid slutet af femtonde århundradet voro spridda inom de mest bildado samhällsklasserpa. — Grefvo dEsoayrao de Lautures Nil-expeditlon. Fransmannen grefve dEscayrac de Lauture står i spetsen för den af vicekonungen i Egypten anordnade expeditionen till uppsökande af Nilflodens källor, till hvilken expedition en mängd vetenskapsmän från olika länder, isynnerhet från Frankrike och Österrike, till en del med sina regeringars underst? d, anslutit sig. Enligt berlinertidningen National-Zeitungs uppgift skall denne grefve dEscayrac icke vara stort bättre än en vanlig äfventyrare, som, shutu saknande kunskaper, likväl förstått att tillvälla sig ledningen för expeditionen, af hvilken han lärer söka draga så stor fördel för egen räkning som möjligt, hvzrjemte han behandlar de lärde, hvilka från många länder slutit sig till honom, på ett sätt, som knappast skulle anstå den -råaste egyptiska satrap. Det torde änna vara i friskt minne, att grefve dEscayrac för omkring två år sedan utgaf en bok med titel: Le desert et de Sowdann,. hvilket arbete utgafs i Leipzig i tysköfversättning af dr Karl. Andre, som varmt förordade detsamma. Arbetet skall dock enjast vara en kompilation ur andras berättelser och sakna all egen förtjenst. Det osktadt har det lyckats honom att genom detsamma innästla sig hos åtskilliga vetenskapliga auktoriteter i Frankrike och Tyskland samt att derigenom vinna flera europziska regeringar för sina ändamål. Lyckligtvis har franske generalkonsulin i Egypten von Lesseps. innan expeditionen hann afgå, blandat sig i saken, för att åtminstone bereda dEscayracs lärde följeslagare en oberoende och hedrad ställning i förhållande till bosom. En komite stäldes vid hans sida, hvilken gjorde slut på hans godtyckliga makt; men emellertid tyckes hela expeditionen vara i fara att gå om intet. En af de franske lärde, hr dAubaret, marinofficer, har redan återvändt till Frankrike. Man tog för gifvet, att vicekonungen af Ezypten vid sin återkomst från en företsgen resa skulle upplösa hela expeditionen. -— Ohimborazos senaste bestigande. En fransysk naturforskare Jules. Remy och en engelsk lärd, vid namn Brenchley, bestego den 3 November 1856 berget Chimborazo. Blott två gånger förut har detta försökts: första gången af Alexanier von Humboldt den23 Juni 1802 i sällskap med hans vän Bonpland; andra gången af Boussingault den 15:och 16 December 1831. Humboldt uppnådde en höjd af 5909 måtres; Boussingault trängde törhtinda fram nägra hundra metres högre, men likväl ej ända til bergets högsta topp, hvilken; enligt Humboldts trigonometriska mätningar, har en absolut höjd af 6543 metres; denna punkt lyckades det deremot hrr Rmy och