Aftonbladet – 17 mars 1857, sida 3

I främst grefve Lagerojelka, som, i anseende ti schismen emellan honom och riksarkivarie Nordström — bvarom mera längre ned icke efter dennös återväljande vill star na qvar i riksgäldskontoret, till ordförande rankostyrelsen, samt till ledamöter advo xatfiskalen Printzensköld, som äfven skull flyttas från riksgäldskontoret der ban nu fur zerar, samt slutligen öfverstelöjtnanten Bild Om ingen af dessa herrar vet man, att d sgentligen någonsin befattat sig med bank sffärer eller ens varit ledamöter i banko atskottet. Beträffande de två förstnämde, z bar den finansoperation, som de i riksgälds sgontoret senast haft om händer, eller den or upptagande af lån för jernvägsbygnader, rön allmänt klander af erfarna affärsmän. In kast emot dessa val lära också: blifvit fram stälda från flera håll och en det liberala par tet erbjuden förening blifvit bruten, emedai junkerpartiet icke velat afstå ens från någo: senda sf sina koryfåer, utan, varnade af exem plet vid det olyckligan valet till ordförand: v riddarhusdirektionen sistlidne lördag — di grefve von Platen lyckades undantränga junk rarnes båda kandidater — föresatt sig att.vic letta tillfälle visa sin styrka och sin makt trots af alla betänkligheter. Uti riksgäldskontoret lärer från adelns sid: uppsättningen äfven komma att blifva hel och hållet ny, hvarv:d man dock säges mindr. fästa afseende vid partråsigter och sålede: äfven till en del närmat sig de liberala. Så som kandidater för denna styrelse nämna tämmeligen enhälligt presidenten i Svea hof rätt grefve Sparre, presidenten i kommers kollegium F. Åkerman samt majoren C. a Geijerstam, hvilka samtlige äfven förut vari ledamöter af penningförvaltande verk. Huruvida borgareståndet kommer att bibe. bålla sina nuvarande fullmäktige eller anse de förändrade omständigheterna kräfva yngre och friskare krafter, är oss icke bekant. För detta. stånd, som kan välja bland samtlige le damöter af Stockholms börs, borde det väl jemförelsevis vara lättast att finna dugligs fullmäktige: i de penningförvaltande verken. Vid en tidpunkt, då rikets ständer stå begrepp att besluta upptagandet af lån på flera millioner i och för jernvägars byggande. äro särskilt platserne i riksgäldskontoret at större vigt än någonsin; och det ligger inge: öfverdrift i det påståendet, att rikets ständers val at sina fullmäktige till detta verk i närvarande ögonblick, i anseende till de stora förluster, som kunna åsamkas landet genom en dålig eller oklok förvaltning deraf, är minzi sagdt likaså maktpåliggande, som konungens val af sina ministrar. Vigten af det förtroende dessa val innebära ökas ännu mera genom den kända och af erfarenheten nyliger åter bestyrkta omständigheten, att fullmäktiges tillgöranden eller försummslser, äfven när de varit uppenbarligen klandervärds, icke desto mindre både af revisorer, riksdagsutskott och representanter inom ständen vanligen behandlas med vida mera öfverskylande undseende, än de fel som regeringen låtit komma sig tll last. Vi kunna icke undertrycka denna anmärk ning, då vi sett, huru vid innevarande riksdag bondeståndet skyndat att företaga sina val af fullmäktige, utan att ens afvakta statsutskottets utlåtande om riksgäldskontorets förvaltning under tiden sedan sista riksdag, huru detta numera afgifna och redan i stånden be bandlade utlåtande med synbar undfallenhe: kringgår de fel uti fullmäktiges låneoperationer under nämde tid, hvilka vållat att dessa så godt som helt och hållet misslyckats, sam: buru sutligen vid utlåtandets föredragning inom stånden endast inom borgareståndet några allvarligare anmärkningar emot fullmäktiges sött att behandla denna vigtiga angelägenhet uttalades, utan att likväl föranleda någon annan påföljd, än att ståndet med 44 röster mot 12 lät vid utskottets utlåtande bero. Såsom man påminner sig, beslöto rikets stän der vid sista riksdag, att för beredande af medel till de redan då beslutade jernvägar nes byggamde, utöfver de dertill disponibla tillgångarne, lån skulle upptagas genom riks gäldskontoret emot fonderade statsobligationer. Genom det felaktig: sätt, hvarpå riksgäldskonorets hrr fullmäktige under grefve Lagerbjelkeg och hr Printzenskölds samt sekreteraren i riksgäldskontoret hr Stuarts auspicier behandat denne vigtiga angelägenhet, har det händt, utt af det Jån, stort 3,000,000 rdr rmt, som ullmäktige den 28 April 1855 beslöto att ill en början upptaga, ännu vid innevarande ikadags början endast 272,850 rdr rmt hade ör kontorets utgifna obligationer kunnat errållas. Förnämsti orsaken dertill låg uti den förhållande till den inom landet gängse allnänna räntefoten alltför låga ränta, som fullnäktige erbjödo långifvar-, utgörande för ouppägbart lån utan kapitalrabatt blott 4 9 sarut ör lån med 12y, 26 kapitalrabatt 3, 4 ränta. imot fullmäktiges beslut i detta såväl som i lera andra afseenden rörande låneoperationerna ar riksarkivarien Nordström vid flera: tillfälen reserverat sig, och då en af dessa reserationer, uti hvilken äfven grosshandlaren erg instämt, innehåller en öfversigt af de örvända åtgärder, hvarigenom lånet hufvudakligen förfelats, vilja vi här efter fullmäkiges protokoll gifva våra läsare del deraf. Jet var den 25 April sistl. år, då fullmäktige eslöto nytt uppskof med beslut om ändring f de faststälda lånevilkoren; som hr Nordtröm afgaf följande reservation: Dest är ett verkligt eget öde, som tyckes hvila fver hela denna, med afseende å sitt ändamål för undets intressen så vigtiga statslåneaffär. Atträkna rån senaste riksdags slut, hvarunder lånet beslöts, ngo först omkring fem månader förflyta, innan fråorna om de vilkor, mot hvilka inom de af rikets länder faststälda gränsor lånet borde uppnegotieblefvo till diskussion och afgörande företagna en mo Bm oo Ks 0 ARA RA KR