Aftonbladet – 11 mars 1857, sida 1

AAReR KFSURRRARV TRKRAEARe 0 MIGRERAR AV ERSRRA MASI AIRVECS STOCKHOLM den 11 Mars. Utrikes Korrespondens. Berlin den 28 Februari 1857. Den, som under förlidne veckan tillfälligtvis inträdde i vår andra kammare, som då rådplägade om lagen rörande äktenskapsskilnad, kunde tro sig försatt i en teologisk synod eller en engelsk konvokation. En synod afgifver visserligen blott betänkanden och konvokationen sammanträder, såsom bekant är, blott för att genast åter upplösas. Våra kamrar deremot skulle gripa djupt in i de borgerliga och sociala förbällandena, i fall det lyckades de feodala ett genomdrifva ifrågavarande lagförslag. Dst är fråga om att omstörta allMmänna lagens toleranta och för allt pietisteri främmande stadganden om äktenskapet, och att efter katolskt mönster göra äktenskapsgkilhad så svår gom möjligt. Dervid skall dea nya Jagen, om den blir antagen, icke ällfredsställa någon. Icke katolikerna, som i jllmänhet alldeles icke vilja vidkännas någon åktenskapsskilnad; icke heller den pietistiska ögern, ty redan utskottet hade mycket; milrat ;regeringens förslag, och ,kamrarne gå troget. i utskottets fotspär. Sex eller:sju skäl tll skilsmessa blifva bibehållna, åndra öfverlemnas åt domstolens :pröfning, och skilnad jå viss tid, hvilken högern ville såsom grundsats uppställa för alla fall, utom vid äktenåkapsbrotit och makans förlöpande, har blifvit medgifven blott, om domaren anser försoning kunna åstadkommas under skilsmessan. Derföre äro pietisterna missnöjda. Att venstern med grämelse åser Hela bråket, att sätta vurnerier, som föregifvas vara religiösa, i stället för den i Preussen gällande rätten, behöfver ej nämnas. Lagförslaget uppfyller intet verkigt behof, utan det skall blott tillfredställa n teologisk kapris och underhjelpa katolska tendenser, som likväl blott kunna parodiera katolicismen. Anmärkningsvärdt är, att denna lag skulle bafva varit omöjlig under regimen före 1848, Statsrådet skulle icke ha vågat dermed träda fram inför landet, och dåvarande byråkrati var alltför upplyst för att råka i sådan motsägelse med preussiska statens hela väsen, som i dess friska tid aldrig ville vara konfessionelt. Ja ännu mer, man vet, att den nuvarande justitieministern, en rhenländare, icke är gynsamt stämd för lagförslaget och betraktar civiläktenskapet . såsom den enda möjliga lösningen af de stridigheter, som i denna fråga uppröra sinnena. Han försvarar icke desto mindre inför kammaren förslaget, som har att för sin tillkomst tacka inrikesoch kultusministrarne; hvilka på högre uppdrag utarbetat detsamma. Kamrarne hafva sålunda den betänkliga fördelen att öfvertaga ansvarigheten för åtgärder och lsgar, som den sbsolutistiska regeringen före konstitutionens utfärdande skulle hafva skytt att väcka till lif. Män vet, att det icke går annorlunda till i finansiella angelägenheter. Kan man då förund:sa sig öfver att Kreuzzeitung blifvit konstitutionel, och att hr von Geflach gör front emot konstitutionens fiender? Ett obehagligt intryck göra katolikerna, som rösta, för enskilta paragrafer af lagen, då naturligtvis hvarje hinder för äktenskapsskilnad är .dem behagligt, medan de likväl måste rösta emot hela lagen (måhända afbålla de sig från omröstningen, hvilket skulle vara mycket illa) emedan den å andra sidan genom antagandet af flera skäl till skilsmessa strider mot de katolska. lärosatserna. Ett gemensamt uppträdande af alla oppositionella fraktioner skulle till landets båtnad kunna bringa förslaget på fall, Katolikerna här i landet, så vidt de äro representerade i kamrarne, tillhöra ännu tyvärr mera Rom än Preussen. De äro mera ultramontaner än tyskar. De äro politiska katoliker, utan att hafva någon ursäkt uti en exklusiv intolerant högkyrka, såsom i England, eller uti sina trosförvandters förtryck, såsom i Irland, för en hållsing, som alldeles strider emot det gemensamma fäderneslandets behof och intressen. Katolikerna i kamrarne bete sig såsom påfvens ombul och äro liksom religiösa polacker, hvilket till och med hos personer af samma tro, men som icke vilja identifiera sin öfvertygelse med de ultramontana verideliga syftena, väcker en rättmätig förtrytelsa. A!exander von Humboldt har på senare tiJen ofta varit illamående; likväl har lyckligtvis ryktet, att han af en förkylning blifvit lam, icke bekräftat sig. Den 4 Mars 1857. Jag har fördröjt brefvets afgändande för att kunsa i dag omtala slutet på öfverläggningen om äktenskap: dsiagen jemte omröstoinn. Man har sista dagarne diskuterat ett Örstag al en katolsk representant, Rohden, som ville för katolikerna hafva åe andliga äktenszapsdomstolarne återstälda. Lagens öde berodde synbarligen på detta försiag, emedan katolikerna förklarat, att de skola rösta emot det hela, om man icke antager detta ka:olska förslag, för hvilket justitieministern till llas förvåning uttalat sig. Förslaget föll lyckligtvis, och hela lagförslaget har i dag blifvit afföda, hur kunnen I undgå helvetets för2 2 TArmr se T khaan Am