Aftonbladet – 9 mars 1857, sida 2

outtömlig som den enkla gratien i mepuettens tjuande ioner; men framförallt hänförande är andantet genom den melodiska fägring och eteriska klarhet, harmed dem renaste inspiration här skildrar sina römmars underbara poesi. Då detta berrliga mästerverk blifvit med så mycen och berömvärd omsorg inöfvadi, och då dess åhörande icke blot: skäoker den angenämaste konstnjutung, utan äfven Bör välgörande inverka till sma: ens höjande och förädling, så torde man med allt käl ega förhoppning att äand ett par gånger få åter höra detsamma. Konserten började med Webers förträffliga uvertyr ill Friskytten,hvarefter m:il Michal sj ng Agathas stora aria ur andra akten af samma opera: Hur lagat mitt lif förflutit, hvilket m:ll M. äfven nu tergaf på skmma utmärkta sä.t, som vi redan flera gånger förut haft tillfälle att ried stort beröm omaämna och hvarpå det lifligaste bifall jemte inropsing äfven pu följde. Hela andra afdelningen upptogs af Rossinis Stas bat Mater. Vi hafva redan i en föregående öfversigt efter dess sista uppförande varit i tillfälle att yttra oss något utförligare om detta i så mångt hänseenden intressanta verk, och vilja nu blött pd ligga, att finalfugans kör nu gafs i sin helhet, likasom att den förra gången till följd af hr Sandströms jukdam uteslutna arian pro p-ccatis, nu sjöngs af hr S., som, oaktadt han ieke ännu är rätt till helsan återstäld, återgaf den, om än något svagt, dock med ssanska god musikalisk uppfattning. I anseende till hr Walios hastiga insjukaande hade hr Willman öfsertagit dennes stämma i de båda qvartetserna, hvari hr Willmans vackra basröst tog sig icke mindre väl ut än i det föregående recitativet. Särskilt förtjenar hr Willman allt beröm för den säkerhet, hvarmed ban utförde detta visserligen icke långa, men på mycket kort tid inöfvade parti. Mesta bifallet tillvann sig den andra qvartet:en utan ackompagnement: Quando corpus morietur, säkert lika mycket för det förträffiiga utförandet, som för sjelfva kompositionen, som man med skäl torde kunna anse såsom glanspunkten i denna tonsättning. Om vi icke misstaga oss, togs denna afton tenorarian Cujus animam gementenv i ett mera modereradt vempo, än senast var fallet. Körerna gingo friskt och lifligt, men skulle måhända ha vunnit på att vid vissa tillfällen. iakttaga något mera moderation och mindre skärpa i ton-anloppet. Huset vår alldeles utsäldt. oss NORGE. De i dag anlända tidningarne från Kristiania gå till den 6 dennes. Hr Stabells förslag om en framställning till egeringen, att hon ville låta undersöka om och på hvad vilkor ett statslån må kunna erbållas, bar blifvit af storthinget bifallet. Med de i lördagsafton och i går ingångna snällposterna ha vi mottagit tidningar från London af den 1, Paris, Brässel och Berlin af den 2, Hamburg af den 3 och Köpenhamn af den 5 dennes. DANMARKE. Enligt telegrafunderrättelse från Berlin tilk Le Nord,, har det af baron v. Bilow öfverörda danska imemorandum gjort ett ytterst obehagligt intryck. Den af riksdagen beslutna lagen om vid skollärareseminarier anstälde föreståndares och lärares aflöning, om undervisningen iseminarierna samt om ny skollärareexamen har blifvit af konungen stadfästad och af regeringen utfärdad. FRANKRIKE. Biskopen af Moulins afsatte i Februari månad en mycket ansedd och omtyckt prest i Moulins samt suspenderade tvenne andra prestmän från deras embeten; dessa prester hafva hos ministeren anfört klagomål öfver biskopens förfarande. Derigenom har det uppdagats, att biskopen uti en sammankomst med presterskapet inom hans dioces förklarat, att hvar och en, som hos verldslig öfverhet öfverklagade något af honom afkunnadt: beslut, skulle exkommunicsras, samt att han afsatt nysenämde tre prester utan attuppgifva någon orsak dertill och utan att vilja afhöra hvad de hade att andraga. Kultusministern: har till följd af klagomäålet beslutit ställa biskopen under tilltal inför statsrådet för miss-bruk af embetsmyndighet. En korrespondent från Paris till-en tysk tidning skrifver i anledning af denna tilldragelse: Den tvist, som uppkommit mellan biskopen i Mou-lins och två prester inom hans stift, förtjenar stör-sta uppmärksamhet; ty man må ej föreställa sig, att det är första gången som en dylik kollision inträffat; men i de flesta fall lyckas det vederbörande att undvika offentlighet... Man har nu fått visshet om, att flere biskopar i Frankrike fara fram på samma sätt som deras kollega i Moulins och utöfva sin andliga myndighet med ett godiyeke, som gör presterna till viljelösa redskap, i synnerhet som det är dem strängt förbjudet att anföra klagomål hos verldsliga myndigheter. Den gallikanska kyrkan står icke, såsom bekant är, i samma beroende af Rom som katolska. kyrkan i Tyskland och Österrike. Staten aflönar i Frankrike de andlige, underhåller kyrkorna, utvämi ner biskoparna utan domkapitlens medverkan, och i medgifver den romerska stolen endast rättighet att I bekräfta de skedda utnämningarne; ingen påflig bulla. I får offentliggöras i Frankriks eller har der gällande: I kraft — och detta icke en gång i rent dogmatiska. i frågor — förr än den blifvit pröfvad i statsrådet, I inregistr samt kungjord i Bulletin des lois. Häraf inser man lätt, hvad följden kan blifva, om regeringen blundar för sådana tilltag, som biskopens. af Moulins. Biskopen står nemligen, såsom nyss nämI des, i ett visst oberoende i afseende på Rom, och presterna ha icke ens minsta utsigt att vinna gehör hos påfven eller af erkebiskopen, om de anföra kla gomål mot en biskop. Skulle man nu till på köpet lyckas att afskära presterna rättigheten att besvära . sig hos regeringen, så komme de att lemnas till pris för det mest obegränsade godtyeke. På senaste ti-I den hafva många medlemmar af det lägre presterskapet satt sig upp mot detta godtycke, och man har af processen med Verger funnit, att det äfven på denna region af samhallet finnes enbetänklig: kräfiskada. Med den kännedom man har om rege-ringens karakter, är det knappast något tvifvel underkastadt, att hon ju skall kraftigt beifra saken. Man väntar således, att biskopen af Moulins skall sera EKEN AE Clayton utan tvekan, om det är allt hvad som behöfs; låt mig se detta papper. Harry framtog papperet, och Clayton läste t. Det var ett ordexrtligt kontrakt, net sl VET I SKE EG EP UPECKEER 4