Aftonbladet – 6 mars 1857, sida 3

vill säga emellan en period, som inträffar 10 år efter ett förödande krig, och vår tid, eller sedan ett tredjedels århundrade af fred och lycklig utveckling höjt vårt lands krafter. Äfven denna jemförelse utvisar, att man icke velai för år 1824 upptaga alla de då varande fartyg, hvilka voro reparabla eller nära kompletta, utan endast dem, som voro i fulit tjenstbart skick. Summan bar ock derföre kunnat nedsättas till 138, då den i sjelfva verket bort ligga emellan detta tal och 197. Ehuru författaren häraf icke är så lycklig att ega tillgång till alla de hemliga handlingar, som erfordras för frågans rätta belysning, vill ban dock bjuds till att göra detta så godt han kan. Bland nuvarande fartyg uppräknas i Några Facta först 17 kavonskonertar, hvilken far tygscert hkväl med skäl kan anses vara helt och bållet misslyckad, hvarföre den ej bör räknas bland de verkligt tjenstbara fartygens antal. Denna cert bar äfven långt för detta blifvit som krigsfartyg kasserad i Norge och äfven hos oss. Derefter upptagas tillsammans 76 kanonslopar, eller 3 mindre än antalet var 1824, men en mera än som i Några Facta angifvas vara i tjenstbart skick. Kanonjollarnes antal har likvål stigit mest, ty från 44 fartyg, som antalet utgjorde år 1824, har antalet uppgått till 122, som det nu utgör, d. v. s. ökats med 78. Såvidt författaren häraf ej misstager sig, utgör hela antalet nybyggda kanonelupar sedan 1824 till-ssmmans omkring 40. År 1830 utgjorde kznonslaparnes antal 7, och af detta antal voro då 46 styceken i tjenstbart skick, så att på de sådan dess förflutna 27 åren 30 tjenstbara fartyg tillkommit,ibästa fallet genom nybyggnad. Af de nuvarande kanonsluparne äro sålunda nära hälften (36 ungefär) 50 år doch deröfver gamla, ehuru genom repbration gjorda tjenstbara. Man har sålunda nätt och jemt underhållit de tjevstbara kanonsluparnes antal vid detsom det var för s:dels ärbundrade sedan, ehuru det mäste medgifvas, att deras nuvarande bestyckhing och utrustniog äro bättre och således äfven dyrare än de voro år 1824. År 1830 funnos redan 120 kanopjollar, hvaraf likväl 46 voro under nybyggnad. Sålunda synes, att skärgårdsflottacs egen liga ökning af stridsfartyg har uppkommit genom nybyggnad af kanonjollar, men att denna tiliökniog af 78 fartyg redan egde rum för ucgefär 20 år sedan och att man sedan dess egentligen nybygt kanonslupar, hvaraf 4 stycken under de sistförflune 5 åren. Derjemte har skärgårdsflottan fått 3 ängkanonslupar. Sålunda äro sedan sista kriget nybygda 118 stycken skärgårdsfartyg med tillsammans 158 kanoners bestyckning. Under denna tid bar örlsgsflottan erhållit en tillökning af 6 stycken nybygda linieskepp, 5 stycken nybygda fregater, samt 3 korvetter, 1 brigg och smärre fartyg. d. v. s. 15 segelkrigsfartyg, med tillsammans 682 kanoner, utom alla förbyggnader och svåra reparatioaer, chefsoch transportfartyg m. m. ogfartygen äro å ingendera sidan inräkuvade. Kostnaden af dessa 118 skärgårdsfartyg, beräknad efter ungefärliga medelpriset för byggnadstiden, eller 3840 rdr för en kanonjoll och 10,000 rdr för en kanonslup, utgör rdr 699,520 (), Kostnaden för ofsan upptagoe 15 stycken seglande fartyg enligt samma beräkningsgrund, eller för 6 skepp å 430,720 .. . . . s . 2,584,320. 1 60-karons fregatt . . . . . . . : 350,000. 2 40-kanons fregatter . . . . . . 450,000. 2 36 kanons fregatter . . . . . 405,000. 3 18-kanons korvetter . . . . . . 360,000. 1 12-kanons brigg Le 95,000. Summa bko rdr 4,244,320. Sålunda har för ofvan upptagne nybyggnader örlogsfiottan bekommit 6 gånger det anslag, som tilldelats skärgårdsflottan, Reservförrådet af vapen, beklädnadspersedlar och ammunition blef egentligen ökadt med anledning af det sensste befa;ade fredsbrottet, hvarvid man naturligtvis ansåg omständigheterna sådana, att skärgårdsfloctan sannolikt mest komme i fråga att användas, ehuru största delen af detta förråd, afsedt för personalen, är lika användbart för örlogssom skärgårdsvapnet och således ej uteslutande bör räknas någotdera vapnet till fördel. Då man talar om 4 omgångar utredningar, så bör härvid ihågkommas, att om t. ex. en utredning antagits böra bestå af 24 perkussionsbomber och 50 brandrörsbomber, så kunna alla dessa fyra utredningar af bomber, lätt blifva förbrukade på en enda dag. Man bör derföre icke räkna för rundt, utan komma ihåg, att engelska ångkanonsluparne föra 240 skarpa skott till hvarje bombkanon, och att våra seglande fartygs ena utredning utgör 176 skott för hvarje i vanliga fall verksam kanon, eller derutöfver, samt att till och med fältartilleret brukar i fält föra med sig omkrig 140 skott per kanon. -Då man omtalar Chapmans yttrande: att skötandet af såväl-de mindre fartygen, som deras artilleri, är för en sjöman lätt o. s. v. så hade man bordt hämna, att flottans taktiska rörelser och användande, kunde då ske lätt enligt riktiga grunder, emedan armen utgjorde e2 stor eller största delen af: skärgårdsflottans bemanning, så att ock armens officerare kunde genom sina kunskaper härvid råda och gagna, så ombord på fartygen, som förnämligast vid landstigningar. Hade Chapman öfverlefvat 1808 års krig, då armån ej tjenstgjorde på skärgårdsflottan, så hade säkerligen ej lans omdöme utfallit i.den riktning man nu vill låta påskina, Bemanningen kommer hädanefter uteslutande troligen att utgöras af sjöbeväring till största antalet, samt båtsmän, med hvilka fartygen skola skötas, samt landstigningar verkställas; men 24; ; uteslutande för kriget iskärgården bildadt befäl uppfostras ej — det bildas deremot hufvudsakligen för tjenstgöringen på örlogsfartyg. 4 vå Armåns flottas officerare hafva oftast värit sjörnän ; åt men ej alltid uppfattat de rätta grunderna för skär4 gårdskriget — det bevisar såväl krigssom fredstis dens erfarenhet. ö För att erhålla sann upplysning om hvad den så j1 bjert framhållna öfniogen sedan år 1824 vill säga, ls borde man dock ihågkomma, att exercisanslag före denna tid knappast fanns till namnet och att detta r först tillhör en senare tid. Härigenom förklaras så, ledes orsaken hvarföre den,i facte, omnämde ännu 5 lefvande amiralen, under 7 års.tjenstetid vid armåss t flotta, aldrig varit på skärgårdsfartyg tjenstgörande. : Men -Facts borde dock hafva upplyst, hvarföre denne s amiral under sin sjuåriga tjenstgöring ej gjorde be-y kantskap med skärgårdsfartygen under 1808 och 1809 J1 årens krig, hvarunder ett ypperl:gt. tillfälle erbjöd t sig att tjenstgöra på dessa fartyg ? 3 . å man så särdeles framhåller :den förökade öfF ning, som skärgårdsflottan den senare tiden fått tillf godonjuta, så torde: här vara på sin plats, att för-1 söka uppgöra en jemförelse emellan den exercis, som b kommit de båda olika sjövapnen: till godo, hvartill t insändaren endast haft till ledning de generalorder, )b som äro införde uti Krigsvetenskapsakademiens tidd skrift och Tidskrift i sjöväsendet, hvilka uppgifters a noggranhet författaren häraf antager riktiga. s Oheräknadt exercislinieskeppet på Karlskrona redd under 4 månader hvarje år,j jemte transportfartyg, sjömätningsfartyg, karatänsfartyg m. fl. hafva under ! de sissförflutna 5 åren tillsammans följande örlogs-7 fartyg varit utrustade till exercis, nemligen: E linieskepp med tillsammans 362 kanoner, bestyckade 3556 mans besättning under i medtalel 3, mån; 7 fregatter med tillsamman 288 kanoner bestyckade 2512 mans besättning under i medeltal 8); månader; 16 korvetter och briggar med tillsammans 256 kan. ft bestyckade 2091 mans besättn. under i med. 65 16 Mån; f 12 ärgkorvetter med tillsaminans !63 kanoner vestyc) d kade 1573 mans besättning (från 1 till 5?,;) månader. K Summa 40 fartyg med tillsammans 969 kanoner be-b styckade 9732 mans besättning, a Sr i TN YT. öv te RR wu GR La. Er